Syfte och frÄgestÀllningarStudiens syfte Àr att göra en kvalitativ undersökning av lÀrares uppfattningar och erfarenheter avatt undervisa i traditionella och moderna danser i Àmnet idrott och hÀlsa pÄ högstadiet.Hur arbetar lÀrare med dans i skolan?Vilka erfarenheter har lÀrare av att undervisa dans i skolan?Vilka danskategorier undervisas eleverna i?MetodMetoden som anvÀnts till denna studie Àr en kvalitativ metod i form av semi-strukturerade intervjuer dÀr fyra lÀrare deltog. TvÄ lÀrare arbetar i en storstad och de andra tvÄ arbetar i en mindre stad. De fick under intervjuerna besvara hur de arbetar med dansundervisningen i skolan, vilka erfarenheter de har av att undervisa i dans samt vilka danskategorier de undervisar i.ResultatResultatet som gavs under intervjuerna visar att alla informanterna arbetar med en form av progression i dansundervisningen genom hela högstadiet. LÀrarna utgÄr frÄn den formulerade lÀroplanen och tolkar vad eleverna ska undervisas i.

SammanfattningSyfteSyftet var att undersöka hur idrottslÀrare vid ett riksidrottsgymnasium i Sverige anvÀnder sig av feedback i sin undervisning, vilken form av feedback de anvÀnder sig av och vilken funktion feedbacken har.FrÄgestÀllningarFrÄgestÀllningarna var: Hur anvÀnds feedback inom idrottsundervisningen?Vilken form av feedback anvÀnds?MetodJag valde att göra en kvalitativ studie för att undersöka feedback mer djupgÄende utifrÄn ett lÀrarperspektiv och med hjÀlp av strukturerade observationer studerade jag tvÄ lÀrare vid sex olika tillfÀllen, tre lektioner per idrottslÀrare.ResultatResultaten visade att feedback i form av beröm var den mest förekommande feedbacken. Av observationerna framgÄr det att LÀrare A anvÀnder sig först och frÀmst av feedback i form av beröm. LÀrare A anvÀnde sig mestadels av beröm som bra, bra jobbat, vad grym du Àr, hÀrligt jobbat och applÄder. LÀrare A ger Àven korrigerande feedback pÄ teknik men ocksÄ pÄ oönskat beteende relativt ofta jÀmfört med LÀrare B.

En granskning som Skolinspektionen genomförde 2009-2011 visade att bedömning av nationella prov inte Àr likvÀrdig och att bedömning av sprÄkÀmnena har lÀgst likvÀrdighet. Till följd av större avvikelser i svenskan anser Skolinspektionen bland annat att svenskan kan lÀra av engelskan, men rekommenderar i första hand att uppsatsdelen tas bort. Mot denna bakgrund Àr syftet med vÄr uppsats att jÀmföra upplÀgget pÄ de nationella kursprovens skriftliga del i Àmnena svenska och engelska. För att göra det undersöker vi om det finns nÄgra skillnader mellan provens skrivuppgifter, bedömningsanvisningar, progression mellan betyget C och A samt intervjuar lÀrare gÀllande deras uppfattning kring skillnader mellan Àmnenas nationella uppsatsdel. VÄr teoretiska bakgrund visar att det Àr problematiskt att bedöma performativa prov och dÀrför viktigt att ha tydliga kriterier att utgÄ frÄn samt att arbeta med sambedömning för att öka likvÀrdigheten.

Syften med projektet Àr att presentera tankar och Äsikter kring grÀnssnittsutformning i kontrollrum frÄn fem olika informanter med erfarenhet inom kÀrnkraftsindustrin; och diskutera dessa utifrÄn dagens teorier för att se en möjlig framtida utveckling av grÀnssnitt i kÀrnkraftverk. Studien utfördes genom kontextuella intervjuer över fyra intervjutillfÀllen. Rapporten följer en progression av exempel frÄn vad som kan ses som grundlÀggande kunskaper kring grÀnssnittsutformning till vad som Àr en mer komplex diskussion dÄ grÀnssnitten Àr en del av en komplex miljö. Studien har sagt en del om var man varit, var man Àr och vart man eventuellt Àr pÄ vÀg inom grÀnssnittsutformning samt pekat pÄ en del möjligheter och problem man stÀlls inför. Detta rör frÀmst fyra punkter och diskuteras i rapporten: (1) Hur ska flexibla och adaptiva grÀnssnitt utnyttjas pÄ bÀsta sÀtt? Möjliga omrÄden Àr larmhantering och kommunikation mellan operatör och automation samt bestÀmma nÀr nÄgot ska visas pÄ en stor skÀrm.

Problem. Sponsorship has increased continuously during the 21st century, however, at the same time the public interest of traditional promotion has been diminishing. The meaning of sponsorship is a very diffuse and therefore the concept needs to be investigated. Due to the multitude of sponsorship and its impreciseness about its financial value, it is difficult to evaluate sponsorship for companies, especially when there is a difficulty in choosing a decent method for evaluation.Purpose. The purpose of this thesis is to investigate the concept of sponsorship, motives for sponsorship and evaluation of sponsorship according to the theory and give empirical examples of how these areas are being managed by companies.Method.

Bakgrund: PMDS Àr en relativt okÀnd diagnos. Det Àr en progression av Premenstruellt syndrom (PMS) men allvarligare och Àr ibland invalidiserande för den som lider utav det. Prevalensen av PMDS Àr cirka fem procent av alla fertila kvinnor.Syfte: Syftet var att undersöka hur kvinnor med diagnosen PMDS upplevde hur det Àr att leva med diagnosen, vilken behandling de provat samt bemötandet som de fÄtt i kontakt med vÄrden.Metod: För att kunna besvara syftet sÄ valdes en kvalitativ studie i form av intervjuer. Detta för att fÄ en utökad förstÄelse kring PMDS och vad sjukdomen innebÀr. Intervjuerna var semistrukturerade och sju kvinnor inkluderades i studien.

Med en stÀndigt ökande stoffmÀngd inom gymnasieskolans biologiÀmne Àr det en nyckeluppgift för lÀraren att prioritera undervisningsinnehÄll för att ge utrymme/möjlighet till fördjupning och progression. Styrdokumenten anger att eleverna förutom Àmneskunskap av faktakaraktÀr Àven ska tillÀgna sig kunskap om "naturvetenskapens karaktÀr", Nature of science (NOS).Syftet med mitt examensarbete Àr att utifrÄn skolans praktik belysa och diskutera förutsÀttningarna för att anvÀnda NOS som innehÄllsbÀrande idé dÀr NOS-aspekter utgör ett instrument (bland flera) för stoffurval. Kvalitativa intervjuer har genomförts med fem gymnasielÀrare i biologi rörande deras uppfattningar om och vÀrderingar av NOS i undervisningen samt om hur de stÀller sig till NOS som innehÄllsbÀrande idé. Aktuella styrdokument har analyserats med avseende pÄ skrivningar om NOS utifrÄn vedertagna NOS-aspekter.GenomgÄngen av styrdokumenten har visat att de innehÄller talrika skrivningar med koppling till NOS. I intervjuerna uppgav lÀrarna dock att explicit NOS-undervisning förekom endast i mycket begrÀnsad omfattning.

Syfte: Syftet med mitt arbete Ă€r att undersöka vilka tankar no-lĂ€rare pĂ„ högstadiet uttrycker kring elevers skriftliga sprĂ„kutveckling inom ramen för de naturorienterande Ă€mnena. Studien vill ocksĂ„ bidra till lĂ€rarnas ytterligare reflektioner kring det utökade lĂ€raruppdrag de fĂ„tt i och med den nya lĂ€roplanen, Lgr-11. Undersökningen kan eventuellt Ă€ven ligga till grund för vidare forskning inom Ă€mnet, dĂ„ sĂ„dan ej finns att tillgĂ„ i vidare utstrĂ€ckning. Teori: De teorier som ligger till grund för min forskning behandlar skrivandets roll i lĂ€rsammanhang samt vilka olika slags texter elever förvĂ€ntas lĂ€ra sig framstĂ€lla inom de naturorienterande Ă€mnena. Även naturvetenskapens sprĂ„k och det utökade lĂ€raruppdraget belyses.Metod: DĂ„ jag vill veta vilka variationer i tankegĂ„ngar som kan finnas hos no-lĂ€rare avseende elevers skriftliga sprĂ„kutveckling Ă€r min undersökning av fenomenografisk karaktĂ€r.

Uppsatsen undersöker samarbetet mellan Malmö Museer och en skolklass som besökt museets verksamhet Ask och Embla Klubben. Inledningsvis presenteras en statlig satsning, en kartlÀggning av kulturutbudet för barn, för att fördjupa kunskapen i omrÄdet. Problemet som finns för ett utökat samarbete mellan kulturinstitutioner och skolan ligger i de respektive institutionernas kÀnnedom om varandras verksamheter. I teoridelen följer en kortare beskrivning av vad kultur och estetik kan innebÀra dels som begrepp men Àven som företeelser i skolundervisningen. Stiftelsen Framtidens kultur har lagt fram en intressant modell genom vilken kulturpedagoger frÄn andra institutioner Àn skolan skulle kunna arbeta i skolan dÀr det inte finns tillrÀckligt med behöriga lÀrare och pÄ sÄ sÀtt vara en anvÀndbar resurs för kultur i skolan.

Uppsatsen grundas i ett personligt och yrkesmÀssigt intresse av att veta mer om en specifik elevgrupp: unga muslimska kvinnor frÄn en arabisk kulturell kontext. Syftet Àr att undersöka denna grupps religiositet och deras meningsskapande kring att vara religiösa och kvinnor. Metodologiskt utgÄr uppsatsen frÄn det konstruktivistiska antagandet att kunskap om verkligheten skapas socialt. Den narrativa metoden sÀtter kvinnornas berÀttelser i fokus och jag har studerat narratologiska teman och vÀndpunkter i berÀttelserna för att tydliggöra hur mening konstrueras. För att komma Ät livsberÀttelsen har jag utfört intervjuer enskilt och i par samt utfört en observation.

SammanfattningSyfte:Studiens syfte har varit att undersöka och analysera elevers kunskap och instÀllning till dans idrottsundervisningen.FrÄgestÀllningar:Vad har elever i Äk 9 för erfarenhet frÄn dansmomentet i idrottsundervisningen?Skiljer sig instÀllningen och attityden till dansmomentet mellan pojkar och flickor i Äk 9?Vilka Àr elevers uppfattningar om dansens effekter?Vad kan eleverna om dans?Vad har elever i Äk 9 för attityd till dans som fenomen?Metod:Totalt har Ätta semistrukturerade intervjuer genomförts med elever, fyra flickor och fyra pojkar i Äk 9. Det material som anvÀndes var penna och papper, samt ljudinspelningsutrustning. En genomarbetad intervjuplan var fÀrdigstÀlld innan genomförandet. NÀr intervjuerna var avklarade transkriberades ljudinspelningarna och tolkades med hjÀlp av en teoretisk utgÄngspunkt, i detta fall Antonovskys begrepp KASAM samt frÄn ett genusperspektiv .Resultat:Eleverna i studien har fÄ positiva erfarenheter frÄn dansmomentet i idrottsundervisningen.

Syfte och frÄgestÀllningSyftet med denna studie Àr att undersöka hur gymnasielÀrare i Àmnet idrott och hÀlsa tolkar begreppet kost i Lgy 11, hur de undervisar kring kost och lÀrarnas syn pÄ elevers förkunskaper om hÀlsa och kost. FrÄgestÀllninggarna jag har ÀrLÀrares syn pÄ kost utifrÄn Lgy 11Hur undervisar lÀrare om kost i Àmnet idrott och hÀlsa?LÀrares syn pÄ elevers kunskapsnivÄ inom hÀlsa och kostMetodJag valde att göra en kvalitativ studie, med fokus pÄ intervju av lÀrare, sÄ kallad respondentintervjuer. Anledningen till detta Àr att genom en kvalitativ studie, fÄr jag med lÀrarnas tankar och Äsikter om kostlÀra som annars inte kommit med om jag utfört en kvalitativ studie. Första steget jag tog nÀr jag började denna studie var att samla in data och aktuell forskning som diskuterade kostens betydelse för ungdomar och skolverkets undersökningar om den aktuella situationen för idrott och hÀlsa idag.

"Ta trappan till uppsatsen" Àr en hermeneutiskt inriktad empirisk studie baserad pÄ en kvalitativ undersökning. I intervjuerna, som Àr gjorde i tvÄ fokusgrupper med hjÀlp av semi-strukturerade frÄgor, deltog Ätta studenter som gÄr magisterprogrammet i utomhuspedagogik 2007-2009 pÄ Linköpings Universitet (LiU).Syftet med denna uppsats Àr att genom en empirisk studie undersöka hur studenter som lÀser utomhuspedagogik vid LiU upplever sin process att pÄbörja, genomföra och slutföra skrivandet av sin magisteruppsats. Jag fokuserar i studien pÄ betydelsen av stöd och vilka eventuella hinder som studenterna upplever personligen, i sin nÀra omgivning och i relationen med universitetet.Resultatet visar att majoriteten av dessa vuxna studenter, som i snitt arbetar ca 90 % parallellt med deltidsstudierna pÄ 50%, ansÄg att de viktigaste motivationsfaktorerna inför pÄbörjandet av uppsatsen var den egna kÀnslan av inre tillfredsstÀllelse samt att fÄ ökad respekt för sitt arbete frÄn kollegor och chefer.Under genomförandet ansÄg majoriteten att olika "mentala verktyg" varit till stöd, samt nÀr det fanns en tydlig progression i trappstegsform gÀllande speciellt litteraturen och reflektionen. Positivt var Àven att starta med uppsatsen tidigt under kursen. Det fanns en oro för att inte fÄ kontinuerlig handledning och tydlig och konkret information om uppsatsskrivandet frÄn LiU, vilket upplevdes som hinder i skrivprocessen.Vid slutet av skrivprocessen hade betydelsen av yttre bekrÀftelse minskat och den egna inre motivationen var viktigast.

SammanfattningSyftet med denna studie Àr att undersöka vilket utrymme samt betydelse simundervisningen i Ärskurs 6 har i skolor i tvÄ skilda kommuner.FrÄgestÀllningarHur definierar lÀrare i idrott och hÀlsa begreppet att ?kunna simma??Hur tolkas lÀroplanen utifrÄn momentet simning i respektive skola?Hur skiljer sig simundervisningen Ät i respektive skola?Hur arbetar respektive skola med elever som inte uppnÄr kunskapskraven i simning i Ärskurs 6?MetodJag har valt att göra en kvalitativ studie genom att intervjua lÀrare i idrott och hÀlsa i tvÄ skilda kommuner. Urvalet ur populationen motsvarar lÀrare som undervisar i momentet simning i Ärskurs 6, eftersom betyg ska sÀttas i denna Ärskurs för första gÄngen i slutet av höstterminen 2012. Intervjuerna utfördes pÄ avtalad tid och plats pÄ respektive skola. Jag anvÀnde mig av ljudinspelning vid samtliga intervjuer för att fÄ ordagrann Ätergivning av intervjun.

AbstractSyftet med den hÀr studien Àr att undersöka vad det Àr som gjort Enid Blytons Fem-serie sÄ populÀr. För att ta reda pÄ detta har en analys gÀllande struktur och handlingsschema pÄ tio delvis slumpmÀssigt utvalda Fem-böcker utförts. Ett medvetet val har gjorts dÄ första och sista boken i serien tagits med i studien. SÀrskilt fokus lÀggs pÄ de handlingsscheman som Äterfinns i de olika böcker dÄ en hypotes Àr att handlingsförloppen inte skiljer sig nÀmnvÀrt Ät böckerna emellan samt att detta ger ett igenkÀnnande som tilltalar de lÀsande barnen.Tidigare forskning kring Blytons böcker om Fem-gÀnget, syn pÄ strukturer i skönlitteratur samt vad andra forskare anser vara det som tilltalar lÀsande barn lyfts fram och kopplas till föreliggande studie. Som grund för analysen av handlingsförloppen anvÀnds Ecos studie gÀllande handlingsscheman i Flemings böcker om James Bond.För att komma fram till vad det Àr som gör dessa böcker sÄ populÀra jÀmförs andra forskares syn pÄ barn och skönlitteratur med det detta arbete kommit fram till gÀllande Blytons böcker.