Syftet med denna studie Àr att undersöka hur lÀrare i de tidiga skolÄren anvÀnder sig av utomhusundervisning i de naturorienterade Àmnena. Vad lÀrarna anser vara viktigt kursinnehÄll och till vad eleverna ska kunna anvÀnda sina kunskaper i naturorienterade Àmnen Àr ocksÄ frÄgor vi valt att belysa. Undersökningen bygger pÄ Ätta intervjuer med lÀrare i grundskolans tidigare Är, dÀr alla lÀrare undervisar i No. LÀrarna har svarat pÄ frÄgor om centralt kursinnehÄll och varför det Àr viktigt att eleverna fÄr kunskaper i naturvetenskap, de har ocksÄ delat med sig om sina tankar och Äsikter om utomhusundervisning. I studien stÀlls empirin mot litteratur som behandlar olika perspektiv samt tidigare forskning inom omrÄdet.De flesta har en positiv instÀllning till utomhusundervisning.

Syftet med undersökningen var att ta reda pÄ hur skolorna och Barn- och utbildningsnÀmnden i en kommun formulerar sig i skriftliga dokument till de styrande organen i kommunen samt Skolverket nÀr det gÀller mÄlstrategier för att sÄ mÄnga som möjligt av eleverna ska nÄ de nationella mÄlen. Ett delsyfte var ocksÄ att belysa pÄ vilka grunder elever ska fÄ eller fÄr stöd. Metoden som anvÀndes var en deskriptiv studie med kvalitativ, hermeneutisk, tolkande inriktning, dÀr vi anvÀnde Ärsredogörelser, kvalitetsbeskrivningar frÄn de olika skolorna i kommunen samt Barn- och utbildningsnÀmndens Ärsredogörelser för Ären 2000-2004. Resultatet visar att elever som ej nÄr mÄlen fÄr ett specialpedagogiskt stöd samt att skolan arbetar med bakomliggande faktorer som miljö och vÀrdegrundsarbete för alla elever. Skolorna arbetar systemteoretiskt med en blandning av det kompensatoriska/kategoriska perspektivet och det relationella perspektivet..

Denna uppsats handlar om det individuella bemötandet pÄ fritidshem och om hur fritidspedagogen individanpassade sig vid bemötandet av elever.LÀroplanen för grundskolan, förskoleklass och fritidshem menar att personalen ska anpassa sitt bemötande efter varje barns förutsÀttningar och behov.Fritidspedagogen arbetar i stora barngrupper och med elever som har olika förutsÀttningar vilket stÀller krav pÄ fritidspedagogen. Syftet med denna studie Àr att fÄ en inblick i hur fritidspedagogens individuella bemötande ser ut pÄ fritidshemmen, ta del av fritidspedagogernas uppfattning om begreppet bemötande samt att se om de tar del de aktuella styrdokumenten. Detta gör vi genom att intervjua fyra fritidspedagoger och observera dem i sitt arbete. Resultaten av intervjuerna med fritidspedagogerna visade att de föresprÄkade ett individuellt bemötande och att det var viktigt för att barn skulle kÀnna sig sedda och lyssnade pÄ. Inte minst ansÄg de att ett individuellt bemötande gynnade bÄde det sociala samspelet och utvecklingen hos barnen. Resultaten visade Àven att ett individuellt bemötande finns i arbetet med gruppen..

My purpose in this paper is to study teachers' work in reading and writing in primary school and special school. I want to find out if they use the same methods, strategies and materials to help students learn to read and write. I will find out the answer to my purpose by performing two qualitative observation and two qualitative interviews. Lundberg (2010) is the researcher I relate to during my study. Through observation, I see how teachers work with students in the classroom during a lesson in the Swedish language. During the interviews, I received answers to how teachers work with language, the materials, methods and strategies they use. I found out that teachers use specific strategies when they help their students. They use a work material that is tailored to curriculum in Swedish language and it is based on the phonics method. .

I detta arbete granskas och jÀmförs svenska och japanska lÀroböcker genom hela grundskolan med avseende pÄ brÄk- och proportionsbegrepp. Syftet Àr att skapa insikter om vilka skillnader det finns mellan lÀroböckerna som Àr viktiga för elevers möjligheter att bÀttre förstÄ dessa begrepp, och att ge förslag till förbÀttrad begreppsbildning i matematikundervisningen. Det finns skillnader mellan svenska och japanska lÀroböcker angÄende pÄ vilka sÀtt ett objekt presenteras och behandlas. I svenska lÀroböcker sker begreppsbildning i början av ett kapitel som en sammanfattning, och genom att eleverna sjÀlva löser uppgifterna. I Japan framförs ett objekt med ett problem, och diskussioner om lösningar visas invÀvda med begreppsdefinitioner.

De högpresterande eleverna har enligt tidigare forskning inte varit en prioriterad grupp inom svensk skola. Enligt flera undersökningar har de inte fÄtt stimulerande undervisning pÄ en för dem relevant nivÄ. Syftet med denna studie var att undersöka hur högpresterande elever uppmÀrksammas och stimuleras dÄ de börjar i grundskolan. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med fem undervisande lÀrare för att fÄ en bild av detta. Resultatet frÄn dessa intervjuer visade, tvÀrtemot vad tidigare forskning sÀger, pÄ en bild av lÀrare som var positivt instÀllda till de högpresterande eleverna, men som trots detta tyckte sig mÄsta prioritera de svagare eleverna i sina klasser.

It is the curriculum and the syllabus for history that decides what the classbooks will include. The intention with this paper was to found out what Swedish and Norwegian classbooks writes about the union between Norway and Sweden in 1814-1905. The result has been compiled from a study with teaching materials. Two Norwegian and two Swedish books which was written for the elementary school was used in the study. The text in these books has been analysed from a number of questions.

Arbetets syfte Àr att ta reda pÄ nÄgra förestÀllningar kring fysikundervisningens roll i grundskolans tidigare Är. Undersökningen har bestÄtt av en intervjustudie dÀr tre tidigarelÀrare och tre senarelÀrare deltagit. Intervjuerna har dessutom kompletterats med en studie av kursplanens mÄl i fysik för det femte och niondeskolÄret samt en lÀrobok för de tidigare Ären och en lÀrobok för de senare Ären. LÀrarna har fÄtt delge sina tankar och tolkningar kring/av mÄlen för det femte skolÄret och utifrÄn detta har de didaktiska frÄgorna varför, vad och hur fÄtt svar. Dessa svar har sedan fÄtt tjÀna som grunden i tolkandet av fysikens roll i de tidigare skolÄren.

Syftet med studien Àr att undersöka hur skolmedling kan ses som en effektiv och nyanseradmetod för konflikthantering i grundskolan. Vi tar Àven del av kompissamtal, som Àr en redanetablerad konflikthanteringsmetod i skolan för att pÄ sÄ sÀtt se hur skolmedling kan bli enkompletterande konflikthantering till detta. Studien bygger pÄ tio intervjuer varav fem Àrenskilda och de resterande Àr gruppintervjuer. IntervjufrÄgorna behandlar skolmedling utifrÄnperspektiv sÄsom frivillighet/ofrivillighet, medlarens neutralitet, distans/nÀrhet, skam, makt,kön och Älder samt kritik/hinder. Det insamlade materialet visar att samtliga respondenterstÀller sig positiva till skolmedling som metod men att information och kunskapsspridning ommetoden Àr bristfÀllig.

Gymnasieelevers hÀlsa har under de senaste Ären varit ett centralt diskussionsÀmne. Ungdomar upplever att skolan Àr en av de största stressfaktorerna i deras liv (SOU 2006:77). Ett vÀxande program Àr individuella gymnasieprogrammet (IV) dÀr 11 % av eleverna som slutar grundskolan gÄr eftersom de inte har tillförskaffat sig en behörighet till ett nationellt program. Syftet med studien Àr att undersöka IV elevers stresstÄlighet i relation till skolans ansvar att tillhandahÄlla ett gott skolklimat. FrÄgeformulÀret "KÀnsla av sammanhang" (KASAM) som mÀter individens förmÄga att bemöta olika stressorer som uppkommer i livet anvÀndes.

Syftet med studien var att analysera la?rares synsa?tt pa? AD/HD. Studien bygger pa? sju intervjuer med la?rare som arbetar i grundskolan. De teoretiska utga?ngspunkterna fo?r denna studie var tre specialpedagogiska perspektiv - traditionellt, alternativt samt ett tredje perspektiv.Studien visar att la?rarna a?r positiva till att diagnosen sta?lls da? de menar att diagnosen a?r nyckeln till att fa? extra resurser inom skolan.

Syfte: Skolverket ? KK-stiftelsen - Myndigheten för skolutveckling etc., har genomfört flera undersökningar och rapporter de senaste tvÄ senaste decennierna om datorer och IT. Dessa Àr givetvis vÀrdefulla för skolutveckling i allmÀnhet och för den enskilde inom skolomrÄdet för reflektion över sin egen praxis. Syftet med min undersökning har ett praktiskt intresse. Jag vill fÄnga in ungdomars uppfattningar om datorkunskap/ IT i perspektivet, dÄ ? nu - sedan.

Att lÀra sig lösa matematiska problem kan ta lÄng tid för en del elever, men det Àr en förmÄga som eleverna ska utveckla enligt lÀroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (Lgr 11). Det kan dÀrför vara en bra idé att börja arbeta med problemlösning redan i förstaklass. Syftet med detta examensarbete var att kvalitativt undersöka hur tre lÀrare arbetar med problemlösning i matematik, vad problemlösning Àr för dem och vad de ser för möjligheter respektive svÄrigheter i arbetet med problemlösning. De tre lÀrarna i min studie undervisar för tillfÀllet i Ärskurs 1 men alla har tidigare arbetat i Ärskurs 5. DÀrför valde jag att fokusera pÄ skillnaden frÄn att arbeta med problemlösning i Ärskurs 1 mot Ärskurs 5.

Bakgrunden till denna studie grundar sig i den statliga myndigheten Forum för levande historia och dess kampanj Brott mot mĂ€nskligheten under kommunistiska regimer. Syftet har varit att ta reda pĂ„ hur det utbildningsmaterial som tagits fram förhĂ„ller sig till de styrdokument som styr den svenska historieundervisningen i grundskolan och gymnasieskolan samt nĂ„gra utvalda lĂ€romedel i historia. Även den politiska debatt som föranlett det mediala intresset för projektet har implementerats och behandlats i undersökningen. Arbetets teoretiska del grundar sig pĂ„ olika typer av historiebruk och har applicerats pĂ„ den empiriska delen dĂ€r materialet har analyserats. Undersökningen visar att det material som Forum för levande historia har tagit fram kan kritiseras för att vara onyanserat men att det ocksĂ„ tillför en annan dimension av de behandlade omrĂ„dena..

Syftet med föreliggande studie var att undersöka förekomsten av sÄ kallade störande moment i undervisningssituationer och hur dessa pÄverkade stÀmningen och lÀrandemiljön. Vi var Àven intresserade av att undersöka vilka strategier lÀrare anvÀnde sig av för att bemöta de olika störningsmomenten samt i vilken grad eleverna upplevde att lÀrarna lyckades i dessa intentioner. Metoderna vi anvÀnde oss av var dels observationer, dels kvalitativa intervjuer. Undersökningen genomfördes i en klass som gÄr sitt Ättonde Är i grundskolan. Observationerna gjordes under en dag och dessa följdes upp med intervjuer av tre lÀrare och tolv elever.