Syftet med denna studie Àr att ta reda pÄ hur arbetet med Skol-Komet gick till i arbetslagen som gick kursen och hur handledningen följdes och förstods, vid en mellanstor skola i Mellansverige, samt hur det fortskred efter avslutad kurs, relaterat till kursmaterialet.Detta görs genom observationer av den egna undervisningen, kvalitativa intervjuer av pedagoger och textanalys av handledningen. Resultatet visar att handledningen uppfattas som lÀtt att förstÄ, Àven om inte alla omrÄden prövas och valda delar anvÀnds efter avslutad kurs. Tendenser som anas, trots det ringa urvalet, Àr att ÄtertrÀffar behövs för vidmakthÄllandet och för att fÄ en större programtrohet. Arbetet visar ocksÄ pÄ relevans för anvÀndandet av Skol-Komet, nÀr det gÀller uppförandeproblem av olika slag, bÄde genom studier av litteratur och i det praktiska arbetet..

Syftet med undersökningen Àr att se hur sent anlÀnda elever har upplevt och pÄverkats av ett deltagande i förberedelsegrupp. Vi har genom vÄra informanters berÀttelser lyft fram variationer av deras upplevelser och erfarenheter av att börja skolan i ett nytt land, hur detta har pÄverkat deras identitet, möjligheter att lyckas i livet och hur de ser pÄ sin roll i dagens samhÀlle. Vi har anvÀnt oss av kvalitativ metod med fenomenografisk inriktning. Vi har gjort djupintervjuer med elever som varit in-skrivna i förberedelsegrupp och avslutat grundskolan. I intervjuerna har vi utgÄtt frÄn berÀttelseforskning för att nÄ informanternas livsberÀttelser.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur eleverna ser pÄ naturvetenskap och dess undervisningsform och om lÀrarna mÀrkt nÄgon förÀndring i tjejers intresse. För att ta reda pÄ detta genomfördes en enkÀtundersökning bland 77 elever i fyra olika klasser pÄ det Naturvetenskapliga programmet. Fem lÀrare intervjuades för att ta reda pÄ om de har mÀrkt nÄgon förÀndring i skolan angÄende tjejers intresse. Tre av dessa arbetar pÄ gymnasiet och de övriga tvÄ i grundskolan. Svaren frÄn enkÀter och intervjuer gav ett nÄgot överraskande slutresultat dÄ dessa till viss del avvek frÄn tidigare forskning som visat att killar föredrar traditionell undervisningsform och tjejerna grupparbeten.

Formal writing is an essential part of teaching Swedish and is fundamental for higher education and professional career. The aim of my essay is to research what didactic methods Swedish teachers utilizes in upper secondary school to improve students' abilities to write formal texts. I will also examine students? project papers in an attempt to measure the extent of formal word choice.  In the presentation of the literature I decided to use, for example, Per Olov Svedner?s perspective on writing as a process, Siv Strömquist?s manuals for essay writing and various literature regarding linguistic correctness and essay layout. Interviews with three upper secondary school teachers reveals that active feedback is a basis for students development regarding formal writing in both school and professional career.

Syftet med vÄr studie var att beskriva synen pÄ individualisering i matematik och hur lÀrarna tillÀmpar detta i praktiken. Vi har studerat lÀroplanerna frÄn 1962 och framÄt, IMU?projektet (Individualiserad matematikundervisning), olika former av individualisering och hur individualiseringen ser ut idag. Resultatet av vÄr studie baserades pÄ kvalitativa intervjuer. Intervjuerna genomfördes med tre verksamma lÀrare som undervisar i matematik i Är 4?6.

Syftet med föreliggande studie var att fÄ en djupare förstÄelse för hur nÄgra matematiklÀrare uppfattar elevers prestationer och motivation i Àmnet matematik. Syftet Àmnar ocksÄ belysa om lÀrarna ser nÄgra könsskillnader, samt om lÀrarna behandlar elever annorlunda utifrÄn dess kön. Yrvalet bestod av fyra matematiklÀrare, tre kvinnor och en man som hade varit verksammma lÀrare i minst sju Är. En semistrukturerad intervjuform anvÀndes med en förbestÀmd intervjuguide som hade tvÄ kategorier: könsskillnader i klassrummet och motivation. Resultatet analyserades med inspiration frÄn fenomenologin.

SO Àr ett blockÀmne, bestÄende av geografi, historia, religions- och samhÀllsvetenskap, som under de senaste femtio Ären haft en plats i den svenska grundskolan. SO-Àmnets innehÄll, organisering och arbetssÀtt har dock varierat under dessa femtio Är. Syftet med denna undersökning Àr att ta reda pÄ hur verksamma SO-lÀrare ser pÄ sitt Àmne, sin behörighet och pÄ de förÀndringar som Àr pÄ vÀg att ske inom SO-Àmnet. Undersökningen grundar sig i en fenomenologisk ansats och för att fÄ svar pÄ syftets frÄga har fem SO-lÀrare intervjuats.Studien visar pÄ hur de intervjuade lÀrarna ser positivt pÄ SO-Àmnets blocktanke och gÀrna vill utveckla detta blocktÀnkande. I samma anda visar lÀrarna pÄ en vilja att öka integreringen mellan SO-Àmnet och andra skolÀmnen.

SyfteSyftet med denna studie var att undersöka hur man som pedagog kan skapa ett gott talklimat. I vÄr undersökning anvÀnde vi oss av frÄgestÀllningar som hur lÀrare uppfattar begreppet talklimat och hur de skapar förutsÀttningar för att alla elever ska vÄga tala?Metod I vÄr undersökning anvÀnde vi en kvalitativ metod. Vi valde att stÀlla öppna frÄgor, en s.k. ostrukturerad intervju.

Titel: ÅtgĂ€rdsprogram ? Nytta eller bara pappersprodukt?Engelsk titel: Action Program ?Useful or just a paper product?Alla elever i grundskolan, som riskerar att inte fĂ„ betyg, har rĂ€tt till ett Ă„tgĂ€rdsprogram. Det Ă€r lagstadgat och inte nĂ„got som skolan kan vĂ€lja bort. DĂ€remot Ă€r det svĂ„rt att veta om Ă„tgĂ€rdsprogrammen alltid anvĂ€nds pĂ„ ett bra sĂ€tt och om det har nĂ„gon effekt pĂ„ de elever som fĂ„r ett upprĂ€ttat.Syftet med mitt examensarbete Ă€r att, genom intervjuer med lĂ€rare och specialpedagoger undersöka hur lĂ€rare formulerar, genomför och utvĂ€rderar elevers Ă„tgĂ€rdsprogram. Ett annat syfte Ă€r att undersöka hur ett Ă„tgĂ€rdsprogram i skolan kan vara till hjĂ€lp för en enskild elevs utveckling.Resultatet av min undersökning visar att pedagoger uppfattar tanken med Ă„tgĂ€rdsprogram som bra, men att de skriver dem för att de Ă€r skyldiga att göra det.

Detta examensarbete syftar till att undersöka hur eleverna hanterar sin ordinlÀrning i franska och hur och om undervisningens utformning kan förÀndra deras strategier. Jag har genom enkÀter och intervjuer undersökt hur elever i en Ättondeklass tÀnker kring inlÀrning av ord och fraser och lÄtit dem prova och utvÀrdera olika ordinlÀrningsmetoder. Projektet STRIMS och Tornbergs forskningsresultat har gett inspiration till arbetet, samt Dunns och Boströms idéer om olika inlÀrningsstilar. Jag kunde konstatera att eleverna tycker att det Àr roligt med franska och de var positiva, men till en början motstrÀviga till att prova nya metoder för ordinlÀrning. Att i klassrummet lÄta eleverna reflektera över sin sprÄkinlÀrning och testa olika metoder kan troligtvis öka deras medvetenhet om effektiva strategier.

Detta examensarbete syftar till att undersöka vilka strategier elever anvÀnder sig av vid text-, hör- och ordförstÄelse i franska. Jag har genom undervisningsförsök och elevenkÀter undersökt vilka strategier elever i en niondeklass har nÀr de arbetar med ovanstÄende moment dÀr uppgifterna Àr hÀmtade utanför den ordinarie lÀroboken. Jag har dÀrutöver intervjuat lÀrare pÄ den skola jag gjort mina undervisningsförsök för att se om de ger eleverna strategier för arbete kring text-, hör- och ordförstÄelse. Projektet STRIMS och Tornbergs forskningsresultat har givit mig inspiration till arbetet. Eleverna anvÀnde sig huvudsakligen av framgÄngsrika strategier nÀr de tog sig an de olika uppgifterna.

Detta uppsatsarbete har syftat till att undersöka hur familjers möten med skolan sett ut och familjernas upplevelser av dessa möten. Mötena har utspelat sig under barnens grundskoleperiod Är 1-9. De har delgivit sina minnesbilder av inte bara ett möte, utan av lÄnga serier möten, som strÀcker sig över tid och som tillsammans bildar en process. För att fÄ en uppfattning om detta skeende har jag följt följande teman och frÄgestÀllningar under arbetets gÄng:? Vem tar initiativet till mötet skola ? familj?? Vad avhandlas pÄ dessa möten ? innehÄllsmÀssigt?? Hur uppfattar familjen skolans agerande och sitt eget deltagande?? Vad i resulterar mötena?? Hur sker problemlösningen och hur ser ÄtgÀrderna ut?? Vilka konsekvenser fÄr problemlösningarna för elevens skolgÄng?Familjerna som ingÄr i studien har eller har haft sina barn placerade pÄ en resursenhet, en extern enhet utanför den ordinarie grundskolan.

Buller frÄn vindkraft Àr en viktig begrÀnsande faktor för utbyggnaden. Syftet med denna studie var att genom djupintervjuer undersöka hur nÀrboende vid en nyetablerad stor vindkraftpark i skogsterrÀng upplever ljudet och andra förÀndringar i miljön. Intervjuer gjordes med elva personer i nÀrheten av vindkraftparken JÀdraÄs i GÀstrikland med 66 verk. BerÀknad ljudnivÄ vid deltagarnas hus Àr mellan 33 och 42,5 dB(A). Resultatet av en tematisk analys, visade att upplevelsen av ljudet kan vara kopplad till ljudnivÄn, vindriktningen, förvÀntningar pÄ ljudmiljön och ljudkÀnslighet.

De flesta som lÀmnar grundskolan vÀljer ett gymnasieprogram i fortsÀttningen. En liten andel av dem vÀljer Industriprogrammet. Anledningen att jag har valt att skriva om problemen som IP har med att attrahera flera duktiga och motiverade elever Àr att belysa den oro som vi yrkeslÀrare pÄ Gislaveds Gymnasium liksom företagarna kÀnner nÀr det gÀller brist pÄ kompetent personal. Signalerna som vi fÄr pekar pÄ att företagen gÄr till mötes en framtid som kan innebÀra minskad tillgÄng till utbildad arbetskraft. SvÄrigheterna att fÄ flera duktiga elever att söka IP Äterspeglas i bristen pÄ duktiga yrkesutövare inom omrÄden som plÄt och svets, verktygsmakeri och övriga hantverksyrken.

I detta arbete beskriver jag FMT-metoden ? Funktionsinriktad musikterapi och visar pÄ hur den kan motsvara mÄl som Àr formulerade i grundsÀrskolans lÀroplan. Jag lyfter vid sidan av den Àven fram Salamancadeklarationen. Jag gör en kort beskrivning av SI-terapi ? sensorisk integrationsterapi och jÀmför den med FMT-metoden. Min slutsats Àr att metoden lÀmpar sig ypperligt vid arbete i sÄvÀl grundsÀrskolan, som i den ordinarie grundskolan.