I denna uppsats jÀmförs genom intervju bedömningsprocessen hos musiklÀrare dÀr jag har försökt att hitta likheter och olikheter mellan de tvÄ bedömningsyrkena. MusiklÀraren och dressyrdomaren har berÀttat om hur de jobbar med bedömningsprocessen och hur de tolkat kriterierna, kriterierna för grundskolan respektive kriterierna inom dressyren som kallas dressyrens grunder.Min frÄgestÀllning:Vilka likheter samt skillnader finns i bedömningsprocessen hos en musiklÀrare respektive en dressyrdomare?Jag har kommit fram till att en av likheterna mellan de tvÄ bedömningsprocesserna Àr att man i bÄda fall vill uppmuntra den man bedömer och att betyget skall vara en hjÀlp för fortsatt intresse inom Àmnet. Det som skiljer bedömningsprocesserna Ät Àr bland annat att musiklÀraren tolkar de allmÀnna kriterierna sjÀlv och behöver inte föra en diskussion kring kriterierna medan dressyrdomaren mÄste vara samspelt med domarkollegiet dÀr alla skall döma lika..

I samband med Lgr 80:s införande blev teknik ett obligatoriskt Àmne i grundskolan. NÀr Lpo 94 kom fick Àmnet en egen kursplan och uppnÄende mÄl för Är 5 och Är 9. Det stÀllde krav pÄ att man mÄste arbeta med teknik Àven i de lÀgre Ären för att nÄ mÄlen i Är 5. Rapporter som Àr skrivna efter Lpo 94:s införande visar pÄ dÄligt resultat för teknikÀmnet. DansÀterskolan i Borensberg har i höst gjort en satsning pÄ teknikÀmnet.

Uppsatsens syfte Àr att belysa hur de intervjuade pedagogerna arbetar med elevinflytande i deras olika verksamheter. Intresset ligger i att undersöka pedagogernas olika synsÀtt samt de eventuella pedagogiska redskap som de har att tillgÄ, det vill sÀga hur de gör nÀr de införlivar elevinflytande. För att kunna ta reda pÄ hur pedagogerna arbetar med detta genomfördes sex kvalitativa intervjuer med pedagoger frÄn förskolan, förskoleklassen, grundskolan, fritids och specialpedagogisk verksamhet. Det Àr viktigt att lyfta fram dessa etablerade pedagogers synpunkter och kunskaper, dÄ de besitter olika erfarenheter. Delar av resultaten visar att det deliberativa samtalet (det samtalsdemokratiska samtalet), Àr ett av de pedagogiska redskap som pedagogerna anvÀnder sig av för att kunna införliva elevinflytande i förskolan och skolan..

Att utveckla förstÄelse för evolutionsteori kan vid första anblicken verka enkelt, men flera studier visar att undervisning mÄnga gÄnger Àr problematisk och inte leder till begreppsförstÄelse. Undervisningen om evolution kan ha olika fokus, till exempel begreppsförstÄelse rörande evolutionen eller att visa utvecklingen som ett historiskt förlopp. Detta arbete har fokus pÄ begreppsförstÄelsen av evolutionÀra mekanismer och hur elever utvecklar förstÄelse av dessa. Vi har haft möjlighet att studera elever i tvÄ gymnasieklasser som var i akt att pÄbörja kursmoment som behandlar evolutionen. Alla dessa elever har en gemensam kunskapsgrund i den svenska grundskolan men kommer nu studera evolution utifrÄn olika förutsÀttningar.

I Sverige har barn och ungdomar i sÄvÀl grundskolan som gymnasiet sÀmre matematikkunskaper idag jÀmfört mot tidigare Är (Pettersson m.fl. 2010 s.71). Kan orsaken till försÀmrad matematikkunskap stÄ att finna i utformningen av styrdokumenten?Sverige och Spanien har nÄtt liknande resultat i internationella kunskapsutvÀrderingar. Det hÀr examensarbetet jÀmför dessa tvÄ lÀnders kursplaner för matematik i syfte att bidra med kunskap om relationen mellan tvÄ stora kunskapsutvÀrderingar och kunskapskraven i de tvÄ lÀnderna för att om möjligt erbjuda förklaringsgrunder till lÀndernas resultat i dessa tvÄ kunskapsutvÀrderingar.Syftet uppnÄs med hjÀlp av en kvalitativ innehÄllsanalys av de tvÄ lÀndernas kursplaner för matematik.

Title: Participation and comradeship through artistic creation. This study is about a pedagogical development project carried out in sixth grade classes in order to get peace and order in the classroom and to improve the relationship between pupils. The research question is how the interaction in classroom can be described. The used research methods are observation, diary writing, photographing and questionnaires as well. From a hermeneutical inspired analysis interaction in classroom is in focus.

Idag hör man ofta barn som sÀger att det Àr trÄkigt i skolan och att de inte vill gÄ dit. Det mÀrks ocksÄ att de ofta inte Àr motiverade till att studera. Detta gjorde oss nyfikna pÄ vad man kunde göra för att öka deras motivation och lust att lÀra. Vi tyckte att detta var ett vÀldigt relevant Àmne för dagens samhÀlle dÄ man ofta hör om barn som inte klarar grundskolan med godkÀnda betyg. VÄrt syfte med denna forskning var att ta reda pÄ vad barnen finner roligt respektive trÄkigt i skolan och hur pedagogerna tar tillvara pÄ denna kunskap.

Den senaste granskningen av lÀroböcker i matematik för Ärskurs 7 gjordes 1986. För att lÀroboken och undervisningen ska utvecklas Ät rÀtt hÄll mÄste aktiv forskning bedrivas om lÀromedel och denna uppsats Àr ett sÄdant bidrag. I detta arbete granskas de sex lÀroböcker som fanns till försÀljning vÄren 2002 för Ärskurs 7. Resultatet av granskningen visar att lÀroböckerna inte skiljer sig nÀmnvÀrt frÄn varandra vad gÀller upplÀgg, innehÄll och layout. Vissa skillnader fanns i form av hur minirÀknaren och datorn anvÀnds samt att vissa böcker har blandat de praktiska och teoretiska uppgifterna.

Syftet med studien Àr att ta reda pÄ om och i sÄ fall hur sex stycken elever i Ärskurs 9 pÄ en grundskola i södra Sverige anvÀnder sig av den kunskap de fÄr inom Àmnet kost och hÀlsa i hem- och konsumentkunskap i sin vardag samt att ta reda pÄ vilka faktorer som avgör om eleven tar till sig kunskapen i Àmnet kost och hÀlsa i hem- och konsumentkunskap. Resultatet jÀmförs köns- och beygsmÀssigt samt med Nationella utvÀrderingen av grundskolan 2003 - NU-03. Metod som anvÀnts Àr en ostrukturerad kvalitativ metod med strukturerade intervjuer. Undersökningen visar att eleverna tycker Àmnet Àr meningsfullt och ger dem kunskap för livet vilket stÀmmer med NU-03. Eleverna vill ha tydligare mÄl sÄ att de lÀttare kan delta i terminsplaneringen.

Syftet med studien Àr att undersöka hur rektorer pÄ olika skolor uppfattar och arbetar med Skolverkets uppdrag gÀllande implementering av skriftliga omdömen. Dessutom ska skillnader och likheter i upplÀgget av införandet samt skillnader i de skriftliga omdömenas utformning analyseras. Studien bygger pÄ sex kvalitativa intervjuer med rektorer verksamma i grundskolan. Intervjuerna analyseras utifrÄn en fenomenografisk ansats. I studiens resultat framkommer att omdömenas utformning skiljer sig mellan skolorna och ibland Àven inom skolorna.

Detta arbete beskriver den historiska bakgrunden till vÄrt förhÄllningssÀtt angÄende förÀldrarnas roll i skolan. Syftet med arbetet var att beskriva varför man har förÀldrasamverkan, olika former samt förutsÀttningar för en fungerande samverkan. Arbetet bestÄr av en litteraturgenomgÄng och en kvalitativ studie dÀr sex skolor presenteras. Det som diskuteras Àr vilka anledningar som ligger bakom samverkan, fördelar och nackdelar med ökad samverkan, egenskaper som underlÀttar vid kontakten med förÀldrarna, former som anvÀnds samt en jÀmförelse mellan litteraturen och svaren jag fick av lÀrarna i min undersökning. Orsaken till att man har en god förÀldrasamverkan Àr frÀmst för elevernas skull, men mina kÀllor anser att bÄde elever, förÀldrar och skolans personal pÄverkas positivt.

Denna uppsats handlar om bildÀmnets roll i undervisningen. Den huvudsakliga frÄgestÀllning som arbetet cirkulerar kring kan uttryckas pÄ följande vis hur hanteras arbetet med bilder, och bildÀmnet i synnerhet, av lÀrare i yngre Ärskurser, i den svenska grundskolan? Jag har anvÀnt mig av kvalitativa intervjuer som datainsamlingsmetod och min intervjuguide var semistrukturerad, dÄ jag ville att intervjuerna skulle upplevas som samtal snarare Àn en utfrÄgningsprocess. Min undersökning visar att bildÀmnets status kan anses som relativt lÄg utifrÄn den tid som lÀggs pÄ Àmnet samt graden av utbildning i bildÀmnet som lÀrare har. Framförallt i jÀmförelse med andra Àmnen som matematik och svenska.

Syftet med uppsatsen Àr att fÄ en bild av det sociala nÀtverket och dess betydelse för elever med svÄrigheter att klara matematikÀmnet pÄ grundskolan. I det sociala nÀtverket inbegrips konsekvenser av förÀldrarnas utbildningsnivÄ och effekter av konflikter mellan normsystem runt eleven. Jag har anvÀnt mig av en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer och har intervjuat tvÄ manliga matematiklÀrare pÄ grundskolans högstadium. De har lÀmnat uppgifter om kön, etnisk bakgrund och förÀldrarnas utbildningsnivÄ samt socialgrupps- tillhörighet för nio stycken elever som i skolÄr Ätta inte uppnÄdde betyget godkÀnd i matematik. Resultaten visar sammanfattningsvis att den sociala bakgrunden spelar en stor roll för elevernas arbetsro och kunskapsutveckling. Sociala problem i hemmet har orsakat eller förvÀrrat elevernas förmÄga att tillgodogöra sig matematikundervisningen. Nyckelord: Bakgrundsfaktorer, dyskalkyli, etnicitet, genus, matematiksvÄrigheter, sociala nÀtverket, sÀrskilt undervisningsbehov..

Under de senare Ären har det debatterats mycket om nedskÀrningarna av idrotten i skolan. Eftersom jag Àr mycket intresserad av idrott Àr jag sÄledes Àven intresserad av vad som försiggÄr i debatten om skolidrotten. M h a detta arbete tror jag att jag bÄde kan befÀsta tidigare vÀrderingar och skapa nya perspektiv Ät mig sjÀlv och andra om vad skolidrotten betyder för oss.Arbetet syftar till att belysa nÄgra av de faktorer som ger idrottsÀmnet i grundskolan legitimitet som ett obligatoriskt Àmne. Jag tar upp följande frÄgestÀllningar. Varför minskar politikerna antalet idrottstimmar dÄ de sÀger att idrottsÀmnet Àr sÄ viktigt? Vad anser en grupp vuxna medborgare om idrottsÀmnet i skolan? Vad anser en grupp skolbarn om idrottsÀmnet i skolan? Varför ska idrottsÀmnet finnas i skolan?Jag har anvÀnt mig av enkÀt för att undersöka vad en grupp medborgare anser om idrottsÀmnet.Resultatet blev kortfattat att en klar majoritet ansÄg att idrottsÀmnet Àr en viktig del av undervisningen i skolan..

Som blivande lÀrare har vi upplevt att elever kÀnner stress och otrygghet i skolan. Vi vill öka elevernas vÀlbefinnande och fastnade för kompismassage som blivit lovordat i de lÀgre stadierna i grundskolan, vi ville se om det skulle fungera Àven i högstadiet. Syftet med vÄrt examensarbete var att ta reda pÄ högstadieelevers tankar och upplevelser av kompismassage. Vi valde att ha kompismassage i 5-10 minuter, tvÄ gÄnger i veckan i början av lektionen i en Ättondeklass. Vi genomförde undersökningen under vÄr slutpraktik, frÄn vecka 5-11.