Syftet med denna studie Àr att öka kunskapen om hur pedagoger inom montessori-grundskolor ser pÄ implementeringen av Lgr11 i sin verksamhet. Studiens empiri grundar sig pÄ intervjuer med sex pedagoger som arbetar inom montessorigrundskolor. Vilka för- och nackdelar anser pedagogerna det finns med Lgr11 och hur de ser pÄ framtiden att jobba utifrÄn den? I litteratur genomgÄngen ger vi bakgrund till montessoripedagogiken och lÀroplanen 2011. Resultatet av studien Àr att pedagogerna Àr positiva till den nya lÀroplanen Àven om det medför att de blir tvungna att sÀtta betyg pÄ sina elever.

Studiens syfte Àr att ta reda pÄ lÀrarstudenter inom idrott och hÀlsas uppfattningar pÄ begreppet friluftsliv ur ett skolperspektiv, samt se hur det överens stÀmmer med vad kursplanen i Àmnet idrott och hÀlsa nÀmner om friluftsliv. Metoderna som anvÀnts i studien Àr en enkÀtundersökning och en kvalitativ intervjuundersökning. Resultatet av dessa tvÄ metoder har sedan jÀmförts med vad som stÄr i kursplanen för idrott och hÀlsa. Resultatet i studien Àr att studenternas uppfattning pÄ friluftsliv skiljer sig Ät, men att i ett skolperspektiv har studenterna en likartad uppfattning. Studenternas svar stÀmmer relativt bra överens med vad som stÄr i kursplanen..

Uppsatsen handlar om huruvida dagens styrdokument för grundskolan medger en disciplinmodell som grundar sig pÄ fotbollens spelregler. Uppsatsen bygger pÄ textanalys, dÄ den undersöker vad lÀroplan, skollag och övriga styrdokument sÀger om upprÀtthÄllandet av regler och dess konsekvenser i skolan. För att kunna jÀmföra upprÀtthÄllandet av regler i en skolkontext och en fotbollskontext valde jag ut fyra omrÄden som Äterfinns i de bÄda kontexterna: demokrati, makt, trygghet och nolltolerans. Resultatet av undersökningen visar att det finns utrymme i de rÄdande dokumenten för att tillÀmpa Frisk-modellen, som jag kallar min disciplinmodell..

Det övergripande syftet med denna litteraturgranskning Àr att ta reda pÄ hur idrotten har förÀndrats i lÀroplanen frÄn 1962 till 2011 och studien tar Àven upp hur lÀroplanerna har utvecklats ur ett samhÀllsperspektiv. Studien visar att Àmnet idrott har genomgÄtt en tydlig förÀndring och att skid- och skridkoÄkningen har försvunnit ur lÀroplanen sakta men sÀkert. I resultatdelen tas det Àven upp hur samhÀllet har haft en bidragande faktor till lÀroplanens utformning. Metoden till arbetet Àr en litteraturgranskning dÀr lÀroplanerna sÀtter grunden för studien. För att stÀrka resultatdelen sÄ har Àven en innehÄllsanalys anvÀnts för att förtydliga skid- och skridskoÄkningens förÀndring..

Syftet med uppsatsen var att beskriva hur lÀrare betraktar förÀndringen frÄn kvartsamtal till utvecklingssamtal. VÄr studie har byggt pÄ fem kvalitativa intervjuer med lÀrare pÄ en högstadieskola i Norrbotten. De stora skillnaderna mellan kvartsamtal och utvecklingssamtal som kommit fram under intervjuerna Àr, tiden som samtalet fÄr ta i bÄde förberedelser och genomförande, den ökade omfattning av information som skickas till hemmen innan samtalen och den mer klargjorda struktur som finns för samtalet. Dessa faktorer upplever lÀrarna har skapat bÀttre förutsÀttningar för att kunna uppnÄ en bra dialog vid utvecklingssamtalet. Det Àr dialogen som lÀrarna upplever som den stora förÀndringen mellan kvartsamtalet och utvecklingssamtalet..

Examensarbetet Framtidens skolbÀnk som har utförts pÄ avdelningen för maskinteknik vid Blekinge Tekniska högskola i samarbete med grundskolan Vittra Adolfsberg. SkolbÀnken Àr till för att möjliggöra ergonomiskt bra arbetsstÀllningar i bÄde sittande och stÄende position för alla elever oavsett lÀngd och storlek. Dessutom ska skolbÀnken underlÀtta anvÀndandet av digitala undervisningsredskap sÄsom datorer och surfplattor. Examensarbetet bestÄr i att utveckla och konstruera en skolbÀnk som möjliggör detta utan att skolbÀnken blir för dyr eller för ömtÄlig för att kunna vara att reellt alternativ för alla skolor. Idag sÄ Àr projektet pÄ konceptstadiet men det finns definitivt möjligheter att nÄgon variant pÄ mitt förslag skulle kunna kommersialiseras dÄ det i dagslÀget inte finns nÄgra liknande produkter pÄ marknaden..

För att fÄ en trygg identitet ska alla elever i grundskolan uppnÄ medvetenhet om det egna kulturarvet och delaktighet i det gemensamma. Detta anser skolverket vara viktigt för förmÄgan att förstÄ och leva sig in i andras villkor och vÀrderingar. TyvÀrr resulterar mÄnga av försöken att tala om kultur i skolan bara till ökat sÀrskiljande, istÀllet för ökad förstÄelse.Denna undersökning syftar till att hitta ett nytt sÀtt att arbeta med kultur- och etnicitetsfrÄgor. UtifrÄn frÄgestÀllningen ?Hur kan man anvÀnda designprocessen för att skapa nya högtider och dÀrigenom synliggöra och utmana de sÀtt pÄ vilka identitetskapande sker bland elever i grundskolans Ärskurs tre?? har ett designpedagogiskt projekt genomförts tillsammans med 50 barn i nioÄrsÄldern.I detta projekt har dessa 50 barn, eleverna i tvÄ skolklasser, anvÀnt metoder inspirerade av transformations- och participatory design för att skapa ett helt nytt, eget högtidsfirande. Tillsammans har vi satt ramarna för en ny tradition, en ny kultur och ett nytt beteende. Min förhoppning var att genom att skapa nÄgot nytt, gemensamt skulle samhörighetskÀnslor uppstÄ istÀllet för att kulturella skillnader skulle uppmÀrksammas och pÄ sÄ sÀtt öka segregeringen.Under projektets gÄng har jag samlat in empiri i form av ljudupptagningar, fotografier, fÀltanteckningar och artefakter, de produkter som eleverna tillverkade inför firandet.

Syftet med arbetet var att undersöka studiehandlednings roll i elevers sprÄk- och kunskapsutveckling. Arbetet ger en överblick över vad som stÄr i skolans kursplaner samt aktuella forskningsteorier kring Àmnet. Med hjÀlp av utvÀrderingsblanketter, enkÀter och in-tervjuer har jag undersökt studiehandlednings roll i skolan samt elevers och lÀrares instÀllning till det. MÄlgruppen i undersökningen var nyanlÀnda elever och elever med utlÀndsk bakgrund som har varit i Sverige mer Àn tvÄ Är, samt elever som Àr födda i Sverige. Eleverna Àr frÄn grundskolan, högstadiet och gymnasiet.

Det Àr med utgÄngspunkt i LÀroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 som intresset för dansens utrymme i skolan har vÀckts och bidrar till ett allmÀngiltigt intresse dÄ lÀroplanen ligger till grund för all undervisning. Syftet med studien Àr att fÄ kunskap om hur dans som estetisk lÀrprocess kan uttryckas och stÀrkas i svenskundervisningen i grundskolans tidigare Är, F-3. Studien bygger pÄ kvalitativ metod dÀr intervjuer med danspedagoger har genomförts samt tvÄ experimentella lektioner med dans i svenska som utgÄngspunkt. De experimentella lektionerna innefattade observationer av varandra. Resultatet grundas pÄ intervjuunderlaget dÀr dataproduktionen analyserats med hjÀlp av de tre utgÄngspunkterna frÄn teoriavsnittet; Lindströmsmodellen, kroppsligt meningsskapande och demokrati.

I LÀroplan för grundsÀrskolan 2011 har stor förÀndring skett i förhÄllande till föregÄende kursplaner som innehÄller religionskunskap. FrÄn att fokus till stor del enbart kretsat kring livsfrÄgor har studier kring specifika religioner Äterigen tagit plats i styrdokumenten. Denna studie undersöker hur man inom grundsÀrskolan arbetar med religionsundervisning, och i hur stor utstrÀckning eleverna har möjlighet att ta till sig den. Undersökningen har utförts med hjÀlp av kvalitativ data i form av intervjuer och vÀgs emot Edwin Cox krav pÄ förmÄgor som förutsÀtter religionsstudier. Studien visar pÄ att religionsstudier behöver konkretiseras för att möta de behov elever i grundsÀrskolan har.

Syftet med denna undersökning var att se hur pedagoger definierar och upplever mobbning och mobbningsbeteenden. Fokus lÄg pÄ den subjektiva upplevelsen. Undersökningens resultat baserades pÄ sjutton semistrukturerade intervjuer med pedagoger inom grundskolan. IntervjufrÄgorna baserades pÄ fem kategorier av mobbningsbeteenden som Rayner och Hoel (1997) tar upp. Intervjuerna spelades in och transkriberades, dÀrefter analyserades transkriberingarna genom att meningskoncentreras och meningstolkas för att sedan analyseras för att fÄ fram gemensamma kategorier.

Majoriteten av den svenska befolkningen ersĂ€tter i talet pronomenen de och dem med dom. Dom tillhör talsprĂ„ket medan de och dem traditionellt tillhör skriftsprĂ„ket. Ända sedan 1970-talet har sprĂ„kvĂ„rdare, svensklĂ€rare och sprĂ„kintresserad allmĂ€nhet debatterat hur och hur mycket talsprĂ„ket fĂ„r synas i skrift. En frĂ„ga som vĂ€ckt och fortfarande vĂ€cker reaktioner Ă€r just huruvida man fĂ„r anvĂ€nda dom i skrift eller inte. Kursplanerna för svenska i grundskolan och Svenska A pĂ„ gymnasiet innehĂ„ller bĂ„da mĂ„l som innebĂ€r att eleverna ska lĂ€ra sig skilja pĂ„ talat och skrivet sprĂ„k. Trots detta Ă€r lĂ€rarkĂ„ren oense i frĂ„gan kring dom i skrift. I den hĂ€r uppsatsen undersöks hur sex lĂ€rare stĂ€ller sig till dom i skrift samt hur elever idag anvĂ€nder de och dem.

AbstractIn the research made on the subject, homework, there are a lot of differences in the opinions regarding the meaning of homework/home assignments in the educational system today. Do they fill a purpose or do they only create social rifts and injustice.For my essay I chose to find out what attitude senior-level teachers have towards homework and what meaning it is considered to have on the students learning ability.My research is based on interviews with six senior-level teachers who all teach different subjects.The results showed that all of the interviewed teachers used some kind of home assignments in their teaching.Ultimately, the conclusion I reached is that the homework should be well prepared and given a lot of thought. The homework should also be interesting and meaningful to the students to promote the learning process..

Syftet med examensarbetet Àr att undersöka vilka uppfattningar som finns angÄende möjligheter och begrÀnsningar för anvÀndandet av informations- och kommunikationsteknik med ett perspektiv pÄ hÄllbar utveckling i grundskolan. Uppsatsen tar avstamp i kvalitativ metod vilken anvÀnts vid intervjuer av lÀrare och IT-pedagoger. Intervjuresultatet visar pÄ att lÀrare stÀller sig positiva till IKT. LÀrarna anser Àven att hÄllbar utveckling Àr betydelsefullt. Samtliga intervjuade pÄpekar vikten av att ha ett tydligt syfte bakom IKT-anvÀndande.

1980 infördes teknikÀmnet som obligatoriskt Àmne i grundskolan. NÀr sedan Lpo 94 kom fick det en egen kursplan med mÄl uppsatta redan för Är 5. Sedan dess har det gÄtt nÄgra Är och olika undersökningar som har gjorts har visat att teknikÀmnet inte ser ut som det borde göra enligt lÀroplanen. Syftet med detta arbete Àr att gÄ in och titta pÄ faktorer som varit med och pÄverkat denna utveckling av Àmnet. Arbetet Àr frÀmst byggt pÄ ett empiriskt tillvÀgagÄngssÀtt.