Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med den hÀr uppsatsen Àr att se hur idrott och hÀlsalÀraren anpassar undervisningen och motiverar skadade elever i idrott och hÀlsa. SÄ att Àven de lÄngtidsskadade eleverna kan uppnÄ betyget E, motsvarande godkÀnt. I den hÀr studien definierar vi lÄngtidsskada som en skada som pÄverkar deltagandet pÄ idrottslektioner i en mÄnad eller lÀngre tid. Vi har valt att grunda studien pÄ hela grundskolan. Följande frÄgestÀllningar behandlas:Vika erfarenheter har idrottslÀrare av skadade elever vid undervisning i Àmnet?Hur anpassar idrottslÀrare sin undervisning till skadade elever?Hur motiverar idrottslÀrare skadade elever att delta i undervisningen?MetodStudien har genomförts med en kvalitativ ansats dÄ intervjuer har anvÀnts som metod för att samla in vÄr data.

Detta examensarbete Àr inriktat pÄ musikundervisningen och dess olika praktiska och teoretiska delar. I en enkÀtundersökning har elever fÄtt svara pÄ vilken syn de har pÄ musikundervisningen och hur de kan ha anvÀndning av den i framtiden. En musiklÀrare har intervjuats för att ge ett lÀrarperspektiv pÄ de frÄgor som vÀckts hos mig som författare, nÀr jag gÄtt igenom resultatet av enkÀtfrÄgorna. Syftet med undersökningen har varit att se vilken syn elever har pÄ musikundervisning. I undersökningen har jag anvÀnt litteratur frÄn musikvetenskapliga sammanhang för att försöka fÄ fram fakta och Äsikter kring de olika svar som framkommit av enkÀtundersökningen.

Aviskten med denna studie Àr att undersöka idrottslÀrares syn pÄ inkludering av fysiskt funktionsnedsatta elever och hur de arbetar med inkluderande idrottslektioner. LÀroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidhemmet 2011 (Lgr 11), kursplanen i Àmnet idrott och hÀlsa och andra liknande styrdokument visar att skolan skall vara till för samtliga individer, oavsett funktionsförmÄga. Skolan skall ge stöd till alla individer i behov av sÀrskilt stöd och anpassa undervisningen efter elevernas förutsÀttningar (Lgr 11, s. 8-14 & 52). DÀrför Àr det viktigt att idrottslÀrare ser positivt pÄ detta och att de aktivt arbetar mot en inkluderande klassrumsmiljö.

Syfte och frÄgestÀllningarUppsatsens syfte Àr att analysera och diskutera hur idrottslÀrare samt en person som Àr ansvarig för grundsÀrskolefrÄgor pÄ Skolverket, resonerar kring betygsÀttning och skriftliga omdömen i idrottsÀmnet pÄ grundsÀrskolan. Detta ska besvaras genom följade frÄgestÀllningar: Hur upplever idrottslÀrare undervisning och bedömning av kunskap i idrott och hÀlsa i grundsÀrskolan? Vilka fördelar respektive nackdelar finns med betyg respektive skriftliga omdömen i grundsÀrskolan? Vilka antaganden ligger bakom skillnader i kursplanen för idrottsÀmnet pÄ grundskolan och grundsÀrskolan? Vad utmÀrker idrottsÀmnet avseende bedömning och inkludering i jÀmförelse med andra Àmnen? Vilka ramfaktorer möjliggör respektive begrÀnsar bedömningen av eleverna pÄ grundsÀrskolan i idrottsÀmnet?MetodKvalitativa intervjuer valdes för att fÄ en mer djupgÄende inblick i hur respondenterna resonerar kring betyg och skriftliga kunskapsomdömen i idrott och hÀlsa pÄ grundsÀrskolan..ResultatLÀrarna ger motsÀgelsefulla uttryck för om betyg eller skriftliga kunskapsomdömen Àr bÀst för eleven pÄ grundsÀrskolan. Personen pÄ Skolverket föresprÄkar dock att betyg vore bÀst för bÄde eleven och hela skolan.Kursplanerna i respektive skolform Àr lika, det Àr i bedömningen som skillnaden finns. Kravet pÄ E-nivÄn i grundsÀrskolan Àr relativt lÄgt anser lÀrarna och personen pÄ Skolverket.

Syftet med denna studie Àr att ta reda pÄ hur stödÄtgÀrderna ser ut för elever som Àr i behov av sÀrskilt stöd i engelska, fysik och hem- och konsumentkunskap och om de skiljer sig Ät mellan Àmnena. Undersökningen har genomförts i form av en kvalitativ fallstudie dÀr datainsamlingsmetoden har varit fokusgruppsintervjuer. Dessa har utförts pÄ samtliga kommunala skolor i Är 7-9 i en ?pendlingskommun?. PÄ varje skola intervjuades en engelsk-, en fysik- och en hem- och konsumentkunskapslÀrare.

MÄnga skolor anvÀnder idag nivÄgruppering som metod att differentiera för att individualisera undervisningen och möta eleverna pÄ deras nivÄ. Detta examensarbete syftar till att ge en bild av hur nivÄgruppering fungerar i teori och praktik. Detta genom en litteraturstudie respektive intervjuer med fem lÀrare verksamma i grundskolan. Arbetet utgÄr ifrÄn frÄgestÀllningar rörande vilka skÀl som framförs till att undervisa nivÄgrupperat, hur nivÄgruppering kan organiseras, vilka fördelar och nackdelar som finns med arbetssÀttet och hur gruppklimatet kan pÄverkas. Dessa olika aspekter beskrivs kortfattat i litteraturstudien och intervjuundersökningen belyser lÀrares praktiska erfarenheter av nivÄgruppering.

Följande studie undersöker hur grundskolan bemöter elever med diagnosen Autism Spectrum Disorder (ASD). HÀr visas det vilka möjligheter det kan finnas för barnet med autism att bli rumsligt inkluderade i skolans verksamhet. Perspektivet Àr utifrÄn sju pedagogers erfarenheter och synsÀtt pÄ inkluderingen av elever med autism. TvÄ av pedagogerna har elever med autism inkluderade i klasserna medan pedagogerna i tvÄ andra verksamheter arbetar utifrÄn sÀrskilda undervisningsgrupper som Àr knutna till skolan. Undersökningen fokuserar pÄ pedagogernas erfarenheter av och synsÀtt pÄ tvÄ olika typer av inkludering, pedagogisk respektive social inkludering.

Syftet med vÄr uppsats har varit att undersöka hur lÀrare kan öka motivationen hos elever genom att ta upp aktuella hÀndelser i undervisningen. UtifrÄn detta syfte har vi lÀst litteratur och tagit del av olika ledarstilar för att analysera vad som ökar motivationen hos oss mÀnniskor. För att utreda om det Àr nÄgon skillnad pÄ elevers motivation ifall lÀraren tar upp aktuella hÀndelser eller inte, gjordes en undersökning. Undersökningen utfördes i Är nio pÄ grundskolan och i Är tre pÄ gymnasiet i LuleÄ kommun. Denna undersökning bestod av observationer, enkÀter och intervjuer.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien Àr att undersöka hur tre lÀrare i Idrott och hÀlsa lÀgger upp sin undervis-ning samt sju elevers upplevelse av detsamma med utgÄngspunkt i sjÀlvbestÀmmandeteorin. De frÄgestÀllningar som ska besvara syftet Àr följande: Vilka olika arbetssÀtt genomsyrar undervisningen bland lÀrarna i Idrott och hÀlsa? Vilka faktorer i undervisningen korrelerar med tillfredsstÀllelsen av  elevernas autonomi-, kompetens- och tillhörighetsbehov?Hur motiveras eleverna till att vara delaktiga i undervisningen? Metod: Till denna kvalitativa studie genomfördes semistrukturerade intervjuer med tre idrottslÀrare pÄ grundskolan och sju elever i skolÄr nio. Intervjuerna spelades in pÄ en digital diktafon. Resultat: Samtliga idrottslÀrare arbetar pÄ skilda sÀtt. En idrottslÀrare arbetar i block dÀr olika moment lÀses i tvÄ till tre veckor.

Detta arbete Àr en studie av de Àmneskoncept och traditioner som prÀglat bildundervisningen i grundskolans högre stadium under 1900-talet samt en överblick över de utredningar, forskningsprojekt och satsningar som haft till uppgift att undersöka och föreslÄ ÄtgÀrder för att förbÀttra kulturarbetet i allmÀnhet och bildarbetet i synnerhet i skolan och skolans Àmnen. Mot dessa resonemang speglas fortsÀttningsvis resultatet av arbetets fÀltstudie som Àr en samtida blick in i nÄgra bildpedagogiska rum. FÀltstudien syftar till att undersöka hur bildpedagogikens parallella Àmneskoncept tar sig uttryck i bildlÀrares tÀnkande kring och beskrivning av sin undervisning . Fem bildlÀrare, utbildade vid olika tidpunkter har berÀttat om hur de bedriver den praktiska och gestaltande undervisningen i Bild i grundskolan (Ärskurs 6-9). I analysen av materialet utgÄr jag ifrÄn bildpedagogisk teori, ett kulturteoretiskt perspektiv samt den yrkespraktiska teorin.Resultatet pekar pÄ mÄnga glÀdjeÀmnen men ocksÄ att bildÀmnet utformas av den enskilde bildlÀrarens Àmneskoncept i en blandning av gamla och nya bildpedagogiska traditioner ? till synes utan ett gemensamt mÄltÀnkande som utgÄr frÄn kursplanen i Àmnet Bild för grundskolan.

MÄlet med vÄrt arbete Àr att genom en enkÀtundersökning ta reda pÄ elevers attityder till matematik i skolÄr 4, 5 och 6 och jÀmföra eventuella skillnader och förÀndringar ur ett genusperspektiv. Undersökningen Àr gjord pÄ tvÄ skolor dÀr tvÄ klasser per skolÄr undersöktes. EnkÀtundersökningen Àr utförd pÄ 139 elever. Resultatet visar att det sker en förÀndring kring elevers attityder till matematik. Elevers attityder i skolÄr 4 skiljs Ät jÀmfört med skolÄr eleverna ur skolÄr 5 och 6, dvs.

En femtedel av de elever som har utlĂ€ndsk bakgrund nĂ„dde inte mĂ„len i matematik i År 9, 2009. Denna uppsats handlar om varför dessa elever inte nĂ„r mĂ„len, vad man kan göra Ă„t det och framför allt hur eleverna upplever sin undervisning. Intervjuer med 5 elever genomfördes under hösten 2010 i tvĂ„ skolor i en kranskommun till Stockholm. SprĂ„k och kultur Ă€r faktorer som kommer behandlas i denna text och detta var tvĂ„ av de faktorer som eleverna trodde pĂ„verkade eleverna med utlĂ€ndsk bakgrunds mĂ„luppfyllelse i matematik..

Gemensamma genomgÄngar och dÀrefter tyst rÀkning var den vanligaste undervisningsformen under vÄr grundskoletid pÄ 70-talet. PÄ mÄnga skolor i grundskolans senare del Àr det fortfarande det vanligaste arbetssÀttet. Forskning visar att om eleverna fÄr arbeta i par eller grupp inverkar det positivt pÄ deras inlÀrning. Undersökningar konstaterar dessutom att lÀroboken fortfarande styr undervisningen i alltför hög grad. Mot denna bakgrund har vi undersökt om lÀroböckerna stÀmmer överens med kursplanen i matematik med avseende pÄ muntlig kommunikation.

This thesis, entitled The Headmaster and the Music, is based on interviews with four headmasters, who are all working in the Swedish compulsory school. The purpose is to investigate how they view music, both in general and as a school subject. Since the research on this topic is scarce, the study can be described as explorative.The result shows that the headmasters? personal experiences have an impact on the way they view music. Four different focus points on music in school have emerged from the material, and these represent the four very different views that each headmaster holds.

Undersökningen beskriver den matematiska kommunikationen mellan speciallÀrare och matematiksvaga elever. Den empiriska datan bestÄr av tvÄ matematiklektioner frÄn Är 9 i grundskolan. Datan analyserades för att finna olika typer av kommunikation.LÀrarna var i mÄnga delar medvetna i sitt sÀtt att kommunicera med eleverna och undervisningsmiljön kÀndes trygg. Under lektionerna observerades tvÄ parallella sprÄk, ett vardagsanknutet och ett matematiskt sprÄk. Det framkom att ett tydligt förhÄllningssÀtt betrÀffande matematiskt sprÄk kan underlÀtta för elevens inlÀrning samt medvetandegöra lÀraren om den kommunikativa betydelsen i undervisningen med styrdokumentens mÄl i fokus. .