Detta arbete Àr en undersökning om tyskans popularitet bland elever i grundskolan och vad som behöver göras för att tyskan ska bli ett eftertraktat sprÄk att lÀra sig. Jag har valt att göra en kvalitativ enkÀtundersökning med fyrtiotre elever som lÀser tyska och spanska och följt upp detta med intervjuer av en elev och en lÀrare. Min slutsats Àr att det Àr samhÀllets fel att elever har en negativ uppfattning om tyskan och att det Àr skolan som bör ta sitt ansvar och fÄ dessa elever att förstÄ hur viktigt det Àr att kunna fler sprÄk Àn engelska. En annan aspekt Àr att eleverna behöver lÀra sig tyska pÄ ett annat sÀtt Àn förr i tiden dÄ grammatiska termer var viktiga för att behÀrska sprÄkets elementÀra grunder..

Syftet med föreliggande studie Àr att ge en bild av hur nÄgra pedagoger integrerar musik och drama i religionskunskapsundervisningen samt hur nÄgra elever i grundskolans tidigare Är upplever detta arbetssÀtt. Undersökningen ger dessutom en uppfattning om hur arbetsmetoden pÄverkar undervisningen i religionskunskap. Resultatet har vi fÄtt fram genom intervjuer, enskilt och i grupp, samt observationer. Sammanfattningsvis pekar resultatet pÄ att bÄde pedagoger och elever stÀller sig positiva till att integrera musik och drama i religionskunskapsundervisningen. Dock Àr brist pÄ ett bra material för metoden ett hinder för att denna skall tillÀmpas i praktiken..

SammanfattningVi har undersökt ett antal grundskollÀrares syn pÄ anvÀndningen av digitala lÀromedel och lÀroverktyg i undervisningen. VÄrt syfte med undersökningen Àr att synliggöra lÀrarnas uppfattningar om digitala lÀrresurser genom deras didaktiska val. Som undersökningsmetod har vi anvÀnt oss av intervju. Informanterna har alla en positiv instÀllning till den digitala resursundervisningen. De anser att det Àr ett konkret och perfekt verktyg för att nÄ sÄ mÄnga elever som möjligt i undervisning.

Bakgrund: Den 1 juli 2011 ska en ny lag med krav pÄ att skolmÄltider som serveras i grundskolan ska vara nÀringsriktiga börja tillÀmpas. I och med den nya lagen Àr det viktigare Àn nÄgonsin att det finns möjlighet för skolor och kommuner att objektivt bedöma kvaliteten pÄ skolmaten. Karolinska Institutet har utvecklat det webbaserade verktyget SkolmatSverige, för kvalitetssÀkring av skolmÄltider. MÄlet Àr att verktyget, som bestÄr av enkÀter, ska anvÀndas som stöd för att leverera bra skolmÄltider utifrÄn nÀring, miljö, pedagogik och service samt för att möjliggöra uppföljning och forskning kring skolmÄltider. Sverige och Finland Àr de enda lÀnderna i vÀrlden med en lagstiftning om nÀringsriktiga och kostnadsfria skolmÄltider för samtliga elever inom grundskolan, men i dagslÀget finns det inget system för kvalitetssÀkring av skolmÄltider.Syfte: Att validera verktyget SkolmatSveriges kapacitet att mÀta utbud och livsmedelsval i samband med skolluncher.Metod: Valideringsstudie dÀr 15 av Stockholms Stads 141 grundskolor deltog.

Syftet med detta examensarbete var att ta reda pÄ hur pedagoger pÄ tvÄ förskolor bemöter flickor respektive pojkar ur ett genusperspektiv. Ett ytterligare syfte har varit att sedan stÀlla detta emot den nya lÀroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (lpfö98). För att ta reda pÄ detta gjorde jag undersökande fallstudier, dÀr ett flertal observationer har varit utgÄngspunkten. Resultatet av denna studie visar att pedagoger i förskolan ur ett genusperspektiv bemöter pojkar och flickor annorlunda. Den visar Àven att detta bemötande ej Àr i enlighet med den kursplan som pedagogerna pÄ förskolan skall följa..

Storyline Àr en undervisningsmetod som ursprungligen kommer frÄn Skottland. Metoden anvÀnds i hela vÀrlden, men har blivit vÀldigt populÀr frÀmst i de nordiska lÀnderna, Danmark och Norge, men ocksÄ i Sverige. Storyline Àr Àmnesövergripande och anvÀnds oftast i grundskolan. Syftet med denna studie Àr att undersöka hur storyline lÀmpar sig som undervisningsmetod i matematikundervisningen i gymnasieskolan. Undervisningsförsöket Àr baserat pÄ ett utgÄngsmaterial som heter CSI:Math.

I grundskolans vÀrld möts vi alla, sÄvÀl barn som vuxna. Den skall vara inkluderande och en plats dÀr alla vÄra sinnen stimuleras och stÀrks. En plats dÀr funktion, logik och trygghet möter kreativitet, gemenskap och möjligheter. En plats dÀr produkten Àr resultatet av vad elever och lÀrare faktiskt sjÀlva vill ha. Utmaningen var att genom arkitektur nÀrma sig denna vÀrld sÄ att alla sinnen fÄr utrymme att stimuleras och dÀrmed ges möjlighet att stÀrka varandra. Sinnenas Skola Àr dÀrför grundskolan för alla..

Det övergripande syftet med studien var att beskriva och förklara hur rektorers arbete har förÀndrats över tid, med tyngdvikt pÄ kommunaliseringen av grundskolan. För datainsamling anvÀndes livshistorieintervjuer med fyra rektorer som vara verksamma i början av 1990-talet. Den generella bild som mÄlas upp Àr att fler arbetsuppgifter har tillkommit till rektorns arbete, vilket har gjort samarbetet med medarbetare i ledningsgrupper viktigare. De administrativa uppgifterna ökade i och med kommunaliseringen, dÄ bland annat det totala ansvaret för skolans budget lades pÄ rektorn. Samtliga rektorer uttryckte det pedagogiska ledarskapets betydelse och att en avgörande faktor för att lyckas med verksamheten var att kunna leda i förÀndring.

I denna uppsats undersöktes elevers förstÄelse för likhetstecknets olika funktioner. SkÀlet till att undersökningen gjordes var att det förelÄg en misstanke om att elever inte har tillrÀckligt god förstÄelse för likhetstecknets strukturella sÄvÀl som dess operationella funktioner. I undersökningen anvÀndes kvalitativa intervjuer och enkÀter och undersökningsgruppen bestod av 79 elever som genomförde enkÀten och elva elever som blev intervjuade frÄn skolÄr nio. Resultatet visade att majoriteten av eleverna har bristande förstÄelse för de olika roller likhetstecknet har och hur man anvÀnder dem. Likhetstecknet uppfattades av eleverna som en symbol vars uppgift var att visa ett svar..

VÄr undersökning Àr en kvalitativ studie som grundar sig pÄ intervjuer med elever och lÀrare i den kommunala grundskolan i Sverige. Syftet var att undersöka hur kommunala skolor uppmÀrksammar traditioner och högtider samt hur skolavslutningar hanteras i förhÄllande till rÄdande lagar och styrdokument. Resultatet visade att det finns en skillnad i hur eleverna uppfattar högtider och traditioner samt hur viktiga de Àr. Resultatet visar Àven att den kommunala skolan ibland bryter mot grundlagen genom att göra skolavslutningar i kyrkan till ett obligatorium..

I kursplanen för Àmnet historia pÄ grundskolan stÄr skrivet att undervisning bl.a. ska ge eleverna möjlighet att utveckla sitt historiemedvetande, ge dem kunskap om hur historia kan anvÀnda för olika syften samt att eleverna ska fÄ kunskap om hur historia skapar identitet hos individer. Syfte med denna undersökning Àr att utifrÄn historiemedvetande, historiebruk och identitet jÀmföra hur tre olika lÀroböcker ( SO-S Historia del 4, Historia PunktSo och Levande Historia) gestaltar förintelsen och avgöra vilken som Àr lÀmpligast att anvÀnda i undervisningen om förintelsen utifrÄn de kursplanmÄl som historiemedvetande, historiebruk och historieidentitet . Historieböckerna SO-Historia del 4 och HistoriaPunktSO Àr de tvÄ historieböcker som pÄ olika sÀtt gestaltar förintelsen genom dessa tre historiska begrepp.

SamanfattningStudiens syfte Àr att observera vilken pÄverkan pedagogers och lÀrares frÄgor har pÄ barns delaktighet och inflytande i förskolan och grundskolan.  FrÄgestÀllningarna som behandlas Àr vilken typ av frÄgor som förekommer i verksamheterna, i vilka interaktionell sammanhang de förekommer samt vilken funktion frÄgandet som praktik fyller. Metoden för datainsamling Àr etnografiska observationer och videoinspelningar. Materialet har samlats in pÄ en förskoleavdelning med barn i Äldrarna ett till fem Är samt barn i en skolklass Är ett i Äldrarna sex till Ätta Är. För att skapa struktur Ät observationerna anvÀndes ett observationsschema.

Syftet med studien var att undersöka sambandet mellan perfektionism och psykologiska fÀrdigheter hos fotbollspelare. Studien utfördes pÄ 207 fotbollsspelande gymnasieelever som alla gick nÄgon form av fotbollslinje pÄ respektive skola. Informanterna fick fylla i tvÄ stycken frÄgeformulÀr, Multidimensional Perfectionism Scale som mÀter perfektionism och Ottawa Mental Skills Assessment Tool-3 som mÀter idrottspsykologiska fÀrdigheter. Resultatet analyserades med hjÀlp av statistikprogrammet PASW dÀr korrelationer (Pearson) mellan sex dimensioner av perfektionism och tolv psykologiska fÀrdigheter genomfördes. Resultatet visade att det fanns flera signifikanta samband mellan de sex dimensionerna inom perfektionism och de tolv psykologiska fÀrdigheterna. .

Syftet med denna rapport Àr att ta reda pÄ om det gÄr att skapa ett praktiskt undersökande, bearbetande arbetssÀtt hos elever i Är fem i Àmnet kemi. Undersökningen Àr gjord pÄ fem försökspersoner frÄn en blandad Är femsex klass. Deras utveckling har följts och observerats under sex laborationer. Den undersökande metoden bestÄr av strukturerande och ostrukturerade observationer samt en form av dagboksskrivande. Sex laborationer Àr en för kort tid för att kunna ge hög reliabilitet.

Syftet med studien Àr att fÄ förstÄelse för hur tre grundskolor frÄn olika upptagningsomrÄden i en kommun i mellersta Sverige arbetar med likabehandling. Studien har en kvalitativ ansatts och Àr genomförd med hjÀlp av fokusintervjuer med skolornas trygghetsgrupper och med en skolas skolledning. Studien visar att skolorna har tydliga mÄl och rutiner i sitt arbete, men de möjligheter och svÄrigheter som de möter i arbetet Àr pÄverkade av skolornas olika förutsÀttningar. Skolorna har olika grader av samarbete med skolledningen och olika kompetensutvecklings möjligheter. Studien förstÀrker Skolverkets rekommendationer att varje skola mÄste utgÄ frÄn sina egna förutsÀttningar i sitt likabehandlingsarbete.   .