I den hÀr undersökningen ville jag fÄ reda pÄ hur det gÄr till att undervisa, handleda och att studera Àmnet bild via internet och datorn, i vad som kallas distansutbildning. Mina undersökningsomrÄden var en distansgrundskola i Sverige samt en skola utomlands dÀr de bedriver distansutbildning genom att fÄ utbildningsmaterial frÄn distansgrundskolan i Sverige.Jag intervjuade en distanslÀrare i bild pÄ distansgrundskolan i Sverige, samt mailintervjuade en handledare och tvÄ distanselever som befinner sig utomlands. Eleverna studerar pÄ en skola utomlands dÀr de fÄr distansutbildning frÄn Sverige. De studerar Àmnet bild genom att fÄ bild-uppgifter via internet av bildlÀraren i Sverige. En handledare finns till hjÀlp för distanseleverna pÄ skolan utomlands för att de ska klara av distansstudierna.Den hÀr undersökningen gjordes utifrÄn mitt eget intresse för distansstudier.

Studie- och yrkesvÀgledarens arbete i grundskolan pÄverkas av ramfaktorer som anstÀllningens omfattning, antal elever per studie- och yrkesvÀgledare, teknisk utrustning och styrdokument som begrÀnsar vÀgledningsinsatser. NÀr ramfaktorer inte Àr anpassade för att ge utrymme för vÀgledningsprocesser blir vÀgledningsinsatserna kring gymnasievalet koncentrerade i Ärskurs nio. VÄr studie syftar till att undersöka hur ramfaktorer pÄverkar studie- och yrkesvÀgledarens arbete i grundskolan och hur vÀgledningssamtal inför gymnasievalet utformas för att hjÀlpa eleverna att göra vÀl underbyggda val samt vad upplever eleverna som svÄrt i vÀgledningssamtal inför gymnasievalet. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar anvÀnde vi oss av kvalitativ metod och intervjuade sex studie- och yrkesvÀgledare frÄn olika grundskolor. Resultatet visar att ramfaktorer inte Àr anpassade för att ge möjlighet till vÀgledning som ska stödja elevers gymnasieval. PÄ grund av organisatoriska ramfaktorer som inkluderar anstÀllningens omfattning och antalet elever studie- och yrkesvÀgledare ansvarar för i samband med vÀgledningsinsatser visar det sig att studie- och yrkesvÀgledare inte erbjuder vÀgledningssamtal förrÀn eleverna nÄr Ärskurs nio. Resultatet visar Àven att vÀgledningssamtalens innehÄll inför gymnasievalet bidrar till elevers val eftersom eleverna tillsammans med studie- och yrkesvÀgledaren diskuterar olika valmöjligheter.

I skollagen (SFS 2010:800) finns beskrivet ?Alla ska, oberoende av geografisk hemvist och sociala och ekonomiska förhÄllanden, ha lika tillgÄng till utbildning i skolvÀsendet om inte annat följer av sÀrskilda bestÀmmelser i denna lag? (8§). LikvÀrdigheten i svensk skola har fallit sedan slutet av 1980-talet och en betydande andel elever gÄr ut grundskolan utan att klara de grundlÀggande nationella mÄlen. Skillnaderna mellan elevernas resultat i svenska kommuner Àr mÀrkbart stora. Forskning visar att det finns mÄnga faktorer, sÄvÀl interna som externa, vilka pÄverkar elevernas skolresultat.

En undersökning om flickors och pojkars eventuella olika vÀrderingar och strategier vid teknisk problemlösning och konstruktion. Tar sig flickor och pojkar an uppgiften pÄ samma sÀtt? LÀgger de lika stor vikt vid estetisk utformning respektive funktion? Undersökningen Àr gjord i Äk 5..

Syfte: Syftet med studien Àr att utifrÄn tre olika yrkeskategorier, som enligt forskning och styrdokumenten har olika ansvar, undersöka hur rektorer, specialpedagog/speciallÀrare och mentorer resonerar kring inkludering av elever med diagnos AST i grundskolan. Teori: Studien utgÄr frÄn den sociokulturella lÀrandeteorins grund med ett sociokulturellt perspektiv dÀr grundtanken enligt Strandberg (2006) och SÀljö (2000) Àr att det ge-nom kommunikation skapas sociala resurser som sedan förs vidare genom kommunikation. Det specialpedagogiska perspektivet som studien utgÄr ifrÄn Àr det Emanuelsson, Persson och Rosenqvist (2001) och Rosenqvist (2007) benÀmner som det relationella perspektivet, vilket karaktÀriseras av samspel mellan individ och omgivning med fokus pÄ inkludering.Metod: Studien har en fenomenologisk ansats dÀr respondenternas egna uppfattningar om fenomenen Àr viktig. Studien har genomförts med hjÀlp av en kvalitativ forskningsintervju. Totalt genomfördes nio intervjuer, samtliga spelades in.

Syftet med studien var att undersöka lÀrares uppfattningar i samband med anvÀndningen av IWB i undervisningen. Studien genomfördes med hjÀlp av kvalitativa intervjuer  med sammanlagd nio lÀrare i grundskolan. För att ta reda pÄ lÀrarnas uppfattningar stÀlldes följande frÄgor: Hur uppfattade lÀrare att IWB pÄverkar pÄ elevens lÀrande? Hur IWB pÄverkade pÄ lÀrares behandling av undervisningsinnehÄll? I vilka sammanhang upplever du fördelarna och/eller nackdelarna med anvÀndningen av IWB? Resultat visade att anvÀndningen av IWB skapade nya sÀtt att kommunicera med förÀldrar bÄde muntligt och med hjÀlp av den digitala IT-tekniken. AnvÀndandet av IWB i kombination med e-post och Internet ökade kontaktytorna mot elever och förÀldrar.

Den nya lÀroplanen för grundskolan 2011 uppmanar alla lÀrare i den svenska skolan att stÀrka ett entreprenöriellt förhÄllningssÀtt hos eleverna. Enligt regeringens Strategi för entreprenörskap inom utbildningsomrÄdet ska entreprenörskap löpa som en röd trÄd genom hela skolan. Medan en del forskning Àr gjord pÄ gymnasienivÄ och utifrÄn ett elevperspektiv sÄ finns det dock i dagslÀget relativt fÄ undersökningar angÄende grundskolan och lÀrarnas perspektiv. FörutsÀttningarna för införandet av entreprenöriellt lÀrande Àr oklara. En viktig förutsÀttning Àr dock att lÀrarna Àr bekanta med begrepp som entreprenörskap och entreprenöriellt lÀrande.

Bakgrund Under den verksamhetsförlagda tiden pÄ lÀrarutbildningen har jag vid flertalet tillfÀllen sett lektioner inom ramen för livskunskap eller EQ (emotionell intelligens). Genom övningar, rollspel och diskussioner trÀnar man eleverna att utveckla sina sociala och emotionella förmÄgor. Syftet Àr, att med hjÀlp av dessa lektioner, pÄverka eleverna, inte bara till bÀttre medmÀnniskor, utan ocksÄ förebygga mobbing och skapa ett bÀttre klassrums- och arbetsklimat. Men hur ser diskursen ut gÀllande skolans vÀrdegrundsuppdrag och hur talar och tÀnker lÀrare om deras socioemotionella arbete med elever i grundskolan? Syfte Syftet Àr att finna diskursen om skolans vÀrdegrundsuppdrag samt ur ett lÀrarperspektiv, studeras lÀrares arbetssÀtt och tankar kring lÀroplanens vÀrdegrundsuppdrag i grundskolan, med fokus pÄ socioemotionellt arbete med elever. Metod Genom en enkÀtundersökning, vÀnd till grundskollÀrare, undersöktes arbetssÀtt och attityder kring ovan nÀmnda syfte.

SammanfattningSyftet med uppsatsen var att utifrÄn en utredning av vad begreppen deliberation och demokrati kan betyda i ett skolperspektiv undersöka vilka öppningar, efterfrÄganden och eventuella hinder för anvÀndningen av deliberation i undervisningen som kunde finnas i grundskolans styrdokument. FrÄgorna som lÄg till grund för att besvara syftet rörde vad deliberation och demokrati kan betyda i en utbildningssituation, vad begreppen har med varandra att göra och om man kan spÄra innehÄllet i begreppen i grundskolans styrdokument. Det material som undersökts var litteratur som berör de begrepp uppsatsen uppehÄller sig kring, samt skollagen, lÀroplanen för det obligatoriska skolvÀsendet (Lpo 94) och svenskÀmnets kursplan för grundskolan. Texterna tolkades utifrÄn det sociokulturella perspektivet med fokusering pÄ begreppen deliberation och demokrati, och det fördjupade innehÄll begreppen fÄr dÄ man ser dem i ett skolperspektiv.Deliberation och demokrati har en gemensam historia som strÀcker sig tillbaka till antiken. Man kan se deliberationen som ett demokratiskt redskap.

Denna undersökning Àr Àmnad att utforska högstadiekillars syn pÄ de bakomliggande orsakerna till det faktum att deras grundskolebetyg Àr sÀmre Àn tjejernas, och att denna skillnad ökar. Analys av intervjuer med de 31 medverkande killarna gav ett antal möjliga förklaringar, bland annat; bristande planeringsförmÄga, en odefinierad optimism om framtiden samt en instrumentell-strategisk instÀllning till betyg..

Studier av lÀromedel Àr av grundlÀggande betydelse för blivande lÀrare. LÀromedelsgranskning Àr ett omrÄde som inte ges mycket uppmÀrksamhet i lÀrarutbildningen. Det Àr en viktig yrkesfunktion att kunna analysera , bedöma och vÀrdera lÀromedel, dÀrav mitt val av omrÄde för examensarbetet. Examensarbetet bestÄr av en undersökning av hur franska revolutionen framstÀlls i lÀromedel i historia för grundskolans senare Är. Avsnitten om franska revolutionen i sju böcker jÀmförs.

Bakgrund:I LÀroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 lyfts begreppet historiemedvetande fram Ànnu tydligare Àn vad det gjordes i Lpo 94. I Lgr 11 stÄr det fastslaget att eleverna ska ges möjlighet att utveckla kunskaper om historiska sammanhang och sitt historiemedvetande, eftersom ett historiskt perspektiv ger individen ett redskap att förstÄ och förÀndra samtiden. Forskning visar att elever uppvisar ett bristande historiemedvetande, vilket kan bero pÄ mÄnga olika orsaker. Till exempel kan det bero pÄ historieundervisningens upplÀgg eller elevernas förmÄga att hantera stora tal. Mot bakgrund av detta vill vi med vÄr studie undersöka elevers historiemedvetande för att se hur resultatet frÄn vÄr studie förhÄller sig till tidigare forskning inom Àmnet.Syfte:Syftet Àr att undersöka elevers historiemedvetande.Metod:Den metod som har anvÀnts i vÄr studie Àr fokusgruppsintervjuer med intervjuguide och checklista.Resultat:Genom vÄr undersökning och analys av insamlad data konstaterade vi att eleverna uppvisade ett relativt bra historiemedvetande jÀmfört med resultat frÄn tidigare forskning.

Denna uppsats undersöker huruvida det finns ett samband mellan dialekt och stavning. I studien ingĂ„r en skola i SmĂ„land, Stockholm respektive Ångermanland. Eleverna som medverkar gĂ„r i Ă„k 1-2 och har deltagit i ett stavningstest pĂ„ enskilda ord samt fritt skrivit om ett sjĂ€lvvalt Ă€mne. Resultatet har jĂ€mförts med de dialektala sĂ€rdrag som sĂ€gs vara karaktĂ€ristiska för dialekten och visar att de elever som tillĂ€mpar fonetisk stavning i viss mĂ„n pĂ„verkas av sin dialekt..

Sverige Àr pÄ vÀg mot ett skolsystem som ger en ökad uppdelning av elever. Det skapas fler och fler valmöjligheter och alternativ för dagens elever. NivÄgruppering innebÀr att eleverna delas upp i lÀttare och svÄrare grupper inom ett och samma Àmne. I grundskolan har dessa grupper tidigare kallats allmÀn och sÀrskild kurs. Framförallt Àr det i engelska och matematik som nivÄgruppering förekommer.

Jag beskriver i detta arbete en klassrumsstudie dÀr fyra seende och en synskadad elev samverkar kring ett taktilt bildarbete. Undersökningen har fokus pÄ den sociala interaktionen mellan ungdomarna. Den metod som anvÀnts har frÀmst varit etnografinspirerad, dÀr jag dokumenterat med hjÀlp av filmkamera tre olika lektionstillfÀllen, nÀr eleverna gjorde en taktil bild av en kÀnd konstbild. Bearbetningen har skett via en induktiv analys dÀr mÄlet har varit att utgÄ frÄn mitt filmade material för att hitta vilka former av interaktioner som uppstÄtt under just det ögonblick kameran har fÄngat handlingarna mellan eleverna.Syftet har varit att fÄ en insikt i hur kunskaper om hur synskadade ska fÄ ökade tillgÄngar till bilden och bildÀmnet pÄ grundskolan. Den frÄgestÀllning som varit aktuell har fokuserat pÄ hur elever med synskada kan integreras i klassrumsundervisning i Àmnet Bild och vilken form av interaktion som uppstÄtt mellan eleverna.Eftersom Àven den pedagogiska rollen inbegripits beskrivs ocksÄ skolverkets riktlinjer för att hjÀlpa elever med synskada eller andra funktionella handikapp att nÄ mÄlen i kurs -och lÀroplaner.