I studien undersöks hur anvĂ€ndbart materialet och modellen Ät S.M.A.R.T. Ă€r för att elever i grundskolan ska fĂ„ möjlighet att nĂ„ upp till de kunskapskrav som presenteras som mĂ„l i kursplanen, vilket stöd det ger lĂ€rarna att ge förutsĂ€ttningar för detta samt vilket resultatet blir av anvĂ€ndningen. Syftet Ă€r att validera anvĂ€ndningen av materialet Ät S.M.A.R.T. i hem--? och konsumentkunskapsundervisningen i grundskolan.

Syftet med denna studie Àr att beskriva och jÀmföra diskursiva mönster om teknikÀmnet i grundskolan som kommer till uttryck i diskurser pÄ olika nivÄer och sammanhang i samhÀllet. Studien belyser Àven maktrelationerna inom den institution och sociala ordning som diskursen Àr en del av. Tre diskurser uppmÀrksammas i studien vilka utgörs av kursplanen i teknik, de nyckelpersoner som ansvarade för formuleringarna i kursplanen samt lÀrare som undervisar i teknikÀmnet i grundskolan. Datainsamling har skett med hjÀlp av fokusgruppsintervjuer. För att analysera texterna anvÀnds Faircloughs metod för kritisk diskursanalys.

Studien syftar till att fÄ en insyn i hur tvÄ grundskolor i vÀstra Sverige vÀljer att hantera Àmnet musik. För att undersöka detta har fyra kvalitativa intervjuer med en musiklÀrare och en rektor pÄ vardera skola genomförts. Studien utgÄr frÄn teorier som handlar om de kulturella förÀndringarna i skolan och hur skolan styrs politiskt. I resultatet visas lÀrarnas och rektorernas syn pÄ hur musikÀmnet kan legitimeras; hur de tycker att Àmnets status Àr pÄ skolan och hur de organisatoriska och ekonomiska villkoren ser ut för Àmnet. MusikÀmnet legitimeras bland annat utifrÄn dess betydande roll för hela skolans sammanhÄllning och att Àmnet kan ha en terapeutisk funktion och stÀrka elevernas sjÀlvkÀnsla.

Syftet med denna studie Àr att undersöka vad elever i grundskolan har för attityder till moderna sprÄk. Studien har bedrivits i tvÄ stÀder i södra Sverige, varav den ena staden Àr dubbelt sÄ stor som den andra. Skolan i den större staden har ett upptagningsomrÄde som endast strÀcker sig inom stadsbebyggelse, medan skolan i den mindre staden har ett större upptagningsomrÄde delvis bestÄende av landsbygd. Arbetet Àr betydelsefullt eftersom allt fler elever tycks vÀlja bort ett extra sprÄk. Det Àr av stor vikt att försöka ta reda pÄ om eleverna redan i Äk 7 nÄtts av budskapet att ?det lönar sig att lÀsa sprÄk?, eftersom frÄn och med höstterminen 2010 kommer extra meritpoÀng att ges vid ansökan till högskolor.

Detta arbete görs inom lÀrarutbildningens examenskurs med syftet att genomföra en fördjupad Àmnesundersökning. I vÄrt fall vill vi fÄ kunskap hur nÄgra pedagoger i grundskolan undervisar inom svenskÀmnet för att elevers förmÄga att redovisa muntligt ska utvecklas. Denna undersökning Àr ett försök att koppla nÄgra lÀrares arbetsmetoder i omrÄdet tala till en sÀrskild arbetsgÄng inom retoriken.  I fem intervjuer stÀlldes frÄgor till lÀrare kring definition, betydelse, möjligheter och hinder i förhÄllande till den muntliga redovisningen. Vi frÄgade Àven om vilka strategier de anvÀnder för att fÄ elever att utveckla sin förmÄga inom omrÄdet tala. Respondenternas svar analyserades bland annat utifrÄn de kategorier som retorikens partesmodell innehÄller.  Resultatet visar att man kan urskilja den retoriska arbetsgÄngen i respondenternas arbetssÀtt.

I den hÀr undersökningen kartlÀggs och analyseras sambandet mellan olika lektioners struktur och uppbyggnad samt talartidsfördelningen i klassrummet. Jag har valt att undersöka elever och lÀrare mellan Ärskurs 3 upp till andra Äret pÄ gymnasiet för att kunna jÀmföra talartidsfördelningen vid olika tillfÀllen. Mina resultat stÀlls ocksÄ mot tidigare forskning för att se om det skett nÄgon förÀndring i talartidsfördelningen i klassrummet under det senaste decenniet. För att kunna undersöka talartidsfördelningen har jag spelat in 7 klassers samtal. För att studera orsakerna till talartidsfördelningen har jag valt att anvÀnda mig av Conversation Analysis (CA).

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur pedagoger upptÀcker, bemöter och arbetar medelever som har lÀs- och skrivsvÄrigheter. Studien har gjorts pÄ pedagoger i grundskolan Äk. 1-9 i intervjuform enligt kvalitativ modell. FrÄgestÀllningarna som anvÀnts Àr knutna till strategier, pedagogperspektiv samt lÀrandeformer gÀllande elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter..

Följande studie undersöker hur grundskolan bemöter elever med diagnosen Autism Spectrum Disorder (ASD). HÀr visas det vilka möjligheter det kan finnas för barnet med autism att bli rumsligt inkluderade i skolans verksamhet. Perspektivet Àr utifrÄn sju pedagogers erfarenheter och synsÀtt pÄ inkluderingen av elever med autism. TvÄ av pedagogerna har elever med autism inkluderade i klasserna medan pedagogerna i tvÄ andra verksamheter arbetar utifrÄn sÀrskilda undervisningsgrupper som Àr knutna till skolan. Undersökningen fokuserar pÄ pedagogernas erfarenheter av och synsÀtt pÄ tvÄ olika typer av inkludering, pedagogisk respektive social inkludering.

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka hur lÀrare i moderna sprÄk ser pÄ L2-elevers möjligheter att lÀra sig ett modernt sprÄk pÄ grundskolan. UtifrÄn en kvalitativ metod samlades materialet genom intervjuer med sex lÀrare i moderna sprÄk pÄ grundskolan. Resultatet visar att lÀrarna betonar flera olika förkunskaper och förutsÀttningar för att L2-elever ska fÄ börja lÀsa och kunna lÀra sig moderna sprÄk. Dessa Àr kunskaper i svenska och engelska, bra skolbakgrund och klara skolans andra Àmnen i första hand. LÀrarnas syn pÄ sprÄkinlÀrning och vem Àmnet moderna sprÄk Àr till för Àr ledande för hur de kommer att rekommendera eleverna att vÀlja, hur undervisningen ska se ut och vilket stöd eleverna fÄr möjlighet till.

Undersökningens syftet har varit att studera hur politiker uttalar i den politiska debatt om elever som gÄr ur grundskolan utan att nÄ mÄlen i matematik. Om det Àr sÄ att allt fler eleverna gÄr ur grundskolan utan att nÄ mÄlen i matematik: Vad beror det i sÄ fall pÄ? Vad har politikerna i sÄ fall för ÄtgÀrder emot detta? Hur stÄr sig svenska elevers kunskaper i jÀmförelse med elever i andra lÀnder?Studien Àr utformad som en kvalitativt inriktad textanalys med hermeneutiska inslag. Det empiriska materialet utgörs av riksdagens protokoll frÄn sex debatter som innehÄller 147 sidor debatter och interpellationer mellan Ären 2000 till 2008.Diagrammen i detta arbete visar elever som inte uppnÄtt mÄlen dvs. erhÄllit betyget IG i matematik mellan Ären 2003 till 2007.

Syftet med denna studie Ă€r att undersöka om elever i grundskolan och gymnasieskolan blir motiverade genom att arbeta pĂ„ ett storylineinspirerat sĂ€tt. Med motivation menar vi i denna studie lusten att lĂ€ra. I storyline utgĂ„r man frĂ„n elevernas förförstĂ„else, vilket stĂ€mmer vĂ€l överens med lĂ€roplanernas (lpo 94, lpf 94) tanke om att elevens lĂ€rande och utveckling skall ha sin utgĂ„ngspunkt i dennes bakgrund och tidigare erfarenheter. Enligt lĂ€roplanerna skall skolan ocksĂ„ verka för att frĂ€mja elevernas motivation. Vi har genomfört vĂ„r undersökning under vĂ„r sista praktik i tvĂ„ olika skolor: dels pĂ„ högstadiet i Ă€mnet engelska i Överkalix kommun och dels pĂ„ gymnasiet i Ă€mnet svenska i LuleĂ„ kommun.

Denna studie undersöker Amigos tres (2010), en lÀrobok i spanska som frÀmmande sprÄk för den svenska grundskolan. Syftet Àr att fÄ kunskap om hur genus skildras och i vilken utstrÀckning könsroller skiljer sig frÄn normer och stereotyper, funktioner och lÀgen mellan könen. Fokus har Àven varit pÄ vilka sammanhang manliga och kvinnliga karaktÀrer finns, i vilken utstrÀckning och pÄ vilket sÀtt beskrivningarna skiljer sig frÄn den stereotypa bilden av manligt och kvinnligt. En kvalitativ textanalys har gjorts. Den teoretiska utgÄngspunkten har varit frÄn Yvonne Hirdmans (2012) teori om manligt och kvinnligt, och Maria Nikolajevas (1998) forskning om egenskaperna som ofta tillskrivs flickor och pojkar.

Syfte: Syftet med studien Àr att ta reda pÄ vilka skolformer som uppmÀrksammas i den forskningen som genomförs pÄ Enheten för Specialpedagogik pÄ Göteborgs Universitet samt hur densamma förhÄller sig till de delmÄl GU har för utbildningen av specialpedagoger samt speciallÀrare.Teori:Specialpedagogik Àr ett otydligt kunskapsomrÄde. GrÀnserna mellan pedagogik och specialpedagogik Àr suddiga. Den specialpedagogiska forskningen i Sverige har historiskt sÀtt varit fokuserat pÄ individen men under senare Är har Àven miljön fÄtt större plats. Grundskolan Àr utan tvekan den mest uppmÀrksammade skolformen inom den specialpedagogiska forskningen. Ingen annan skolform kan jÀmföras med det utrymmet grundskolan har fÄtt.

Syfte:Elever som lÀser efter sÀrskolans kursplan i grundskolan Àr en grupp elever som jag upplever ofta kommer i klÀm i grundskolan. Syftet med studien Àr att studera hur skolan organiserar lÀrandemiljöerna i matematik pÄ högstadiet för de elever som lÀser efter sÀrskolans kursplan i grundskolan (individintegrerade). Undersökningen ville visa pÄ hur matematiklÀrarna arbetar för att nÄ en god mÄluppfyllelse för de elever som lÀser efter sÀrskolan kursplan, nÀr/om de har tvÄ kursplaner igÄng samtidigt. FrÄgestÀllningar som skulle besvaras var om det fanns nÄgra framgÄngsrika modeller och vad det Àr som gör dessa modeller framgÄngsrika. Teori och metod:Skolan Àr en komplex arena dÀr mÄnga mÀnniskor möts och det finns lagar och förordningar hur skolan ska drivas och vilka mÄl som ska uppnÄs.

SammanfattningDenna uppsats a?r baserad pa? en underso?kning med hja?lp av a?tta la?rare i en ho?gstadieskola i Guatemala. Studien syftade till att ta reda pa? hur la?rarna i bergsbyn upplever att flerspra?kigheten har utvecklats och om spra?kliga influenser fra?n andra kulturer har ma?rkts i elevernas spra?kbruk. Dessutom var det intressant att se om ?spanglish? a?ven har brett ut sig pa? landsbygden la?ngt bort fra?n sta?derna, samt om kulturutbytet med svenska skolor har pa?verkat elevernas spra?kutveckling.