Denna kvalitativa studie hade som syfte att beskriva någraDenna kvalitativa studie hade som syfte att beskriva några neurologiskt funktionsnedsattas aktiviteter som rör relationer/sexualitet och deras upplevelse av hjälp i relationsaktiviteter. Semistrukturerade intervjuer, genom epostintervjuer, gjordes med 8 personer på Internetsidan www.funktionshinder.se genom sidans egen e-postfunktion. Analysen gjordes med manifest innehållsanalys. Studien belyste dels de aktiviteter som var viktiga för dessa personer och dels att ett fåtal hade fått hjälp av arbetsterapeut med frågor och aktiviteter relaterade till sexualitet och relationer. Majoriteten av intervjupersonerna hade velat få hjälp oavsett vilken yrkesgrupp som gav hjälpen, kunskap var viktigare än yrke.

I en analys av folkhälsan som Lidingö stad genomförde år 2005 framkom det att för att främja hälsan bland öns invånare är det viktigt att underlätta tillgängligheten till spontana aktiviteter och att dessa bör ske i bostadsområdet. När det gäller äldres behov av aktiviteter och mötesplats betonades i rapporten att äldres sociala isolering bör brytas och att lokala mötesplatser behövs. Det framkom även att de kommunala mötesplatserna var för få, att lokalfrågan måste lösas och att staden bör vara huvudman för verksamheten. Studiens syfte var att kartlägga och beskriva utbudet av mötesplats samt fysiska och sociala aktiviteter för äldre i ordinärt boende på Lidingö. För kartläggningen har både information från Lidingö stad friskvårdsprogrammet för äldre Pigg och Vital samt e-post kontakt med programmets ansvarig använts. GIS (Geografisk information system) har använts för att visualisera aktivitets lokalisering. Kartläggningen visade att sex av stadens sexton stadsdelar hade aktiviteter för äldre i ordinär boende. Vilken typ av aktivitet som erbjöds varierade mycket.

Syftet med denna studie ?r att med en intervjustudie unders?ka hur f?rskoll?rare resonerar att de arbetar med dialogisk l?sning och boksamtal som pedagogiska verktyg och hur f?rskoll?rare anser det p?verkar barns spr?kutveckling samt hur de inkluderar flerspr?kiga barn i h?gl?snings-situationerna. Studien utg?r ifr?n ett sociokulturellt perspektiv samt f?ljande fr?gest?llningar: 1) Hur resonerar f?rskoll?rare att de arbetar med dialogisk l?sning och boksamtal som pedagogiska verktyg f?r spr?kutvecklingen hos barn?, 2) Hur beskriver f?rskoll?rare att de planerar f?r h?gl?sning som en spr?kutvecklande aktivitet? samt 3) Hur resonerar f?rskoll?rare kring att inkludera flerspr?kiga barn under h?gl?sningen? Enligt Brodin och Renblad (2019) och Alatalo och Westlund (2021) s? anv?nds inte l?sningen som ett undervisningstillf?lle f?r att ge m?jlighet f?r barnen att utveckla sina spr?kkunskaper. Eftersom att f?rskolan har en viktig roll i barns spr?kutveckling menar vi att v?r studie ger en viktig inblick i hur f?rskoll?rare resonerar kring hur spr?kutvecklingen f?r barn i f?rskoleverksamheten kan se ut.

Vårt utvecklingsarbete har utförts i en förskola och i en skola årskurs 2 i syftet att få in mera aktiviteter och undervisning utomhus som samspelar med förskoleverksamheten och skolundervisningen inomhus. Vi ville även se vilka möjligheter respektive hinder det fanns med utomhuspedagogik. Vår upplevelse är att det sker för lite utomhuspedagogik i verksamheterna förskola och i skola. Därför utvecklade vi utomhusaktiviteter i svenska och matematik till förskolan och skolan som skedde ute i skogen. Vi upplevde att barnen tyckte det var roligt att få göra något som det inte brukade göra.

Syftet med arbetet var att undersöka hur en förskoleavdelning arbetar med musik. Genomen kvalitativ observation undersökte vi hur pedagogerna och barnen använde sig utav musik iden dagliga verksamheten. Vi har tagit utgångspunkt i ett etnografiskt perspektiv ochsociokulturell teoribildning. Data samlades in genom deltagande observationer under femtillfällen på en förskoleavdelning, tre timmar per tillfälle. Resultatet visade att förskolananvände sig utav musik dagligen på flera olika sätt och med varierande syften.

Idag är mycket av den pedagogiska verksamheten förlagd inomhus, syftet med detta arbete var därför att belysa lekens samt uterummets betydelse för barns lärande. Detta arbete med innehållet lekfulla och lärande aktiviteter skall väcka nyfikenhet och ses som ett inspi-rationshäfte att flytta ut den pedagogiska verksamheten till uterummet. Dessa planerade aktiviteter är kopplade till läroplanen för att pedagogerna lättare skall kunna tillgodose strävansmålen i förskolan. Material samt en enkätundersökning har lämnats ut till en för-skola. Detta för att ta reda på om ett material med planerade aktiviteter för uterummet som är kopplade till läroplanen kan vara av intresse.

Det här utvecklingsarbetet har som syfte att ta fram språkutvecklande aktiviteter som motiverar och väcker elevernas nyfikenhet. Aktiviteterna är tänkta att tilltala flera sinnen. Jag har planerat fem aktiviteter som på olika sätt ska bidra till elevernas språkutveckling. Av dessa har jag genomfört tre och observerat två. Eleverna har bland annat tränat på att tala, lyssna, skriva och fantisera.

Syftet med vårt utvecklingsarbete var att genom pedagogledda aktiviteter arbeta med att öka samhörigheten i elevgruppen på fritidshemmet. Genom vårt arbete ville vi ge eleverna verktyg för att skapa nya kamratrelationer. Arbetet genomfördes på ett fritidshem med elever från förskoleklass upp till årskurs två. Genomförandet bestod av fem olika aktiviteter som var baserade på elevernas intresse och önskemål. För att analysera verksamheten använde vi oss av observation och informella elevsamtal, vilket hjälpte oss att få fram viktig information för vidare arbete.

Syftet med studien var att beskriva äldre personers erfarenheter av aktiviteter efter pensionering. Då författarna ville lyfta fram erfarenheter valdes en kvalitativ metod. Åtta intervjuer utfördes med pensionärer boende i en kommun i södra Sverige. Intervjumaterialet analyserades utifrån en kvalitativ manifest innehållsanalys vilket resulterade i tre kategorier: Förändringar av aktivitetsmönster i samband med pensionering, Pensionärers utförande av dagliga aktiviteter samt Betydelsen av att vara aktiv. Resultatet från de tre kategorierna visade hur aktivitetsmönstret förändrades efter pension och deltagarna beskrev att det var viktigt att ha aktiviteter att sysselsätta sig med på dagarna.

Syftet med det här utvecklingsarbetet var att planera och genomföra språkstimulerande aktiviteter i utomhusmiljö för att se om det främjade barns lärande i språk, samt se vilken roll lärarens arbete hade. Vi planerade och genomförde tio aktiviteter i en förskoleklass och i en årskurs fyra med totalt 32 elever. Aktiviteterna genomfördes i växelverkan mellan inomhusmiljö och utomhusmiljö. De metoder som användes för dokumentation var observationer och loggbok samt studerande av tidigare forskning och litteratur. Resultatet visade att utemiljön var en språkstimulerande miljö för eleverna vilket synliggjordes under arbetsprocessen samt i elevernas slutprodukter.

Bakgrund Det m?nniskan g?r utvecklar vem hon ?r och det ?r naturligt att skapa mening i vardagliga aktiviteter. N?r aktiviteter som ?r meningsfulla att g?ra inte utf?rs p?verkar det h?lsan negativt. Att drabbas av mental fatigue leder till en nedsatt f?rm?ga att hantera och utf?ra vardagliga aktiviteter.

Syftet med studien var att beskriva erfarenheter av förändringar i vardagliga aktiviteter efter stroke. Studien genomfördes som en kvalitativ litteraturstudie med analys av självbiografier. Fyra böcker valdes ut och analyserades utifrån en kvalitativ manifest innehållsanalys vilket resulterade i tre kategorier: När vardagliga aktiviteter bli för svåra, Att uppleva sig annorlunda och Att komma tillbaka till en fungerande vardag. Resultatet visar hur vardagliga aktiviteter kan upplevas som en stor utmaning när tidigare rutinmässiga aktiviteter inte längre fungerar som förut. Personerna beskrev att de inte längre hade kontroll över vardagen och en känsla av att inte längre vara densamma som förut vilket skapade en oro och osäkerhet.

Syftet med studien var att beskriva aktivitetsutförande i hemmet 4-8 veckor efter avslutad korttidsvård, ur gäster och hemtjänstpersonalens perspektiv. För att studera detta valdes en multipel fallstudiedesign. Tre äldre personer samt deras kontaktpersoner i hemtjänsten deltog i studien. Bedömningar enligt ADL trappan genomfördes vid tre tillfällen. Utifrån resultatet i ADL bedömningen genomfördes intervjuer med personen och dennes kontaktperson inom hemtjänsten.

Uppsatsen syftar till att diskutera om Corporate Social Responsibility (CSR) aktiviteter kanpåverka medarbetarnas syn på organisationen som attraktiv arbetsgivare inom etiskt ifrågasattverksamhet. Som teoretisk referensram finns litteratur om CSR, legitimitet och hurorganisationers CSR aktiviteter kan påverka medarbetarna, medarbetarna som är en viktigintressent för organisationen. För att utföra studien har en kvantitativ metod valts då den erbjudermöjligheten att undersöka medarbetarnas inställning, åsikter och attityder i större omfattning.Resultatet av studien indikerar på att medarbetarna tycker att det är viktigt att arbetsgivarenbidrar till samhälls- och miljöinitiativ även i etisk ifrågasatt verksamhet för att uppfattas som enattraktiv arbetsgivare. Studien tyder på att medarbetarna lägger större vikt vid miljö ochjämställdhetsfrågor än andra samhällsinitiativ. Resultatet antyder även att kvinnor tyckerarbetsgivarens engagemang i samtliga CSR aktiviteter är av större vikt än män vid val avarbetsgivare..

Syftet med vårt utvecklingsarbete var att ta reda på om vi genom styrda aktiviteter, såsom sagoberättande och bildskapande, kunde öka medvetenheten kring empati hos barn i förskolan.För att uppnå detta genomförde vi fyra olika aktiviteter i förskolan tillsammans med en liten grupp femåringar. Aktiviteterna hade en gradvis ökande progressionsnivå. För alla aktiviteter finner vi stöd i den litteratur som redovisas i arbetet. Vi använde oss av ljudupptagning under alla aktiviteterna för att få ut så mycket som möjligt av resultatet.Som helhet upplevde vi att vi lyckades med vårt utvecklingsarbete. Vi såg att barnen utvecklades under arbetets gång och att de lättare kunde sätta ord på sina känslor.