Bakgrund: Det finns i nulĂ€get inget svenskt self-efficacy instrument för barn och ungdomar med smĂ€rta. Den hĂ€r undersökningen syftade till att översĂ€tta samt reliabilitets- och validitetstesta en engelsksprĂ„kig self-efficacy skala för barn och ungdomar med smĂ€rta.Metod: Urvalet bestod av 62 elever frĂ„n tre olika klasser i Uppsala. Skalan översattes till svenska och ett frĂ„geformulĂ€r utformades för att möjliggöra en utvĂ€rdering av test-retest reliabilitet samt kriterie- och ögonblicksvaliditet.Resultat: VĂ€rdena pĂ„ viktad kappa för överensstĂ€mmelsen av tvĂ„ skattningar (S1 och S2) med self-efficacy instrumentet (SEIS) varierade mellan Kw= 0,37 -  Kw=0,75. Sambandet mellan Functional disability inventory (FDI) och SEIS berĂ€knades med Spearmans rangkorrelation dĂ€r rs = 0,364 (p<0,05). Ögonblicksvaliditeten för SEIS beskrevs som att den var lĂ€ttförstĂ„elig, innehöll vardagliga aktiviteter men att vissa aktiviteter saknades.Konklusion: Slutsatsen av denna undersökning var att frĂ„gorna i SEIS bör omarbetas för att bli mer specifika och kunna anvĂ€ndas.

I denna studie undersöker vi barns aktiviteter pÄ skolgÄrden under raster samt om skolgÄrdens utformning kan pÄverka barnens val av aktiviteter. Vi har valt att göra denna studie utifrÄn ett genusperspektiv. TillvÀgagÄngssÀttet för insamlingen av empirin utgjordes av en fallstudie som innehöll en observation pÄ en skolgÄrd. Resultatet i denna studie visar hur/vad/var pojkar och flickor Àr aktiva pÄ skolgÄrden. Resultatet pekar pÄ skillnader mellan yngre och Àldre barn.

Syftet med utvecklingsarbetet var att utveckla ett lustfyllt arbetssĂ€tt med hjĂ€lp av leken. Detta utvecklingsarbete genomfördes i en skola med en År 1 klass. Eleverna har under utvecklingsarbetet visat nyfikenhet, motivation och varit engagerade i de aktiviteter som vi arbetat med. Resultatet visade att om eleverna tycker det Ă€r lustfyllt och roligt finns motivationen och nyfikenheten dĂ€r att vilja fortsĂ€tta arbeta med det de gör. Att eleverna fick vara fysiskt aktiva genom exempelvis att springa, spela, göra olika aktiviteter ansĂ„g vi bidrog till att elevernas motivation ökade..

Kandidatarbetet Àr utfört inom kursen Att gestalta Offentliga Rum. Syftet med projektet har varit att bidra till en djupare förstÄelse för begreppen offentlighet och offentliga rum samt att ta fram och presentera ett förslag som kan förvÀntas förstÀrka Stortorgets funktion som ett offentligt rum i Karlskrona. Gemensamt för olika teoretikers definition av begreppet offentlighet Àr att det bestÄr av tvÄ delar. För att ett stadsrum ska kunna kallas för offentligt ska det vara allmÀnt ? det vill sÀga öppet och tillgÀngligt för alla ? samt gemensamt i motsats till privat.

Syftet med studien var att beskriva de erfarenheter personer med neuropsykiatriska funktionsnedsÀttningar har att anvÀnda vardagsteknologi i vardagliga aktiviteter. För att studera detta intervjuades Ätta personer. Data analyserades utifrÄn kvalitativ innehÄllsanalys. Resultatet visade att det fanns svÄrigheter att anvÀnda vardagsteknologi hos intervjupersonerna samt att de hade egna strategier för att anvÀnda vardagsteknologi i vardagliga aktiviteter. SvÄrigheterna var relaterade till funktionsnedsÀttningarna samt till att vardagsteknologin inte var anvÀndarvÀnlig pÄ grund av svÄra funktioner samt att vardagsteknologin i offentliga lokaler varierade.

Uppsatsen syfte Àr att studera sammanboende kvinnor och mÀns tidsanvÀndning och den fria tidens anvÀndande. JÀmförelser har gjorts med syfte att se pÄ om det Àr nÄgon skillnad i kvinnors och mÀns tidsanvÀndning och vad den i sÄ fall bestÄr av samt pÄ vilka skillnader det medför i fritidsmöjligheter och fritidsvanor. Studien Àr en tidsgeografisk studie med tidsdagböcker dÀr tolv stycken informatörer individuellt fyllt i sina aktiviteter under fyra dygn frÄn lördag till tisdag. Via tidsdagböckerna kan man se hur olika aktiviteter i hushÄllens vardag vÀvs samman och de kan synliggöras och belysas..

Syftet med denna studie var att kartlÀgga synskadades erfarenheter av kollektivt resande samt att ta reda pÄ om eventuella brister i reskedjan gav konsekvenser pÄ deras aktivitetstrepertoar.Sju personer med synskador, boende i SkÄne och som anvÀnde kollektivtrafiken minst tvÄ gÄnger i mÄnaden intervjuades utifrÄn en egenskapad intervjuguide. Resultatet visade pÄ ett antal faktorer i reskedjan som deltagarna upplevde vara svÄra, till exempel att ta del av information om en resa, uppfatta vilken buss som kommer till hÄllplatsen, veta var man skulle gÄ av samt att byta fÀrdmedel. Vidare visade resultatet av studien pÄ att deltagarnas aktivitetsrepertoar pÄverkades pÄ sÄ sÀtt att de fick svÄrare att utföra vissa aktiviteter, dÄ framför allt aktiviteter i aktivitetskategorin fritidsaktiviteter..

Artros Àr en folksjukdom som kan pÄverka alla leder i kroppen. Artros i hÀnderna Àr vanligast bland kvinnor. Enligt rÄdande forskning ger denna form av artros en stor inverkan pÄ vardagliga aktiviteter, men det beskrivs inget om pÄ vilket sÀtt det pÄverkar. Syftet med studien var sÄledes att belysa hur kvinnor med artros i hÀnderna upplevde konsekvenser i vardagliga aktiviteter. Kvalitativ ansats anvÀndes och metoden var semistrukturerad intervju.

Fibromyalgi karaktÀriseras av utbredd, diffus vÀrk i musklerna och ömhet vid beröring och tryck. Sjukdomen kan ha ett negativt inflytande pÄ dagliga livets aktiviteter vilket kan leda till aktivitetsbegrÀnsningar. Syftet med studien var att undersöka om kvinnor med diagnosen fibromyalgi upplever aktivitetsbegrÀnsningar i vardagen. Syftet var ocksÄ att beskriva vilka aktiviteter som begrÀnsas, pÄ vilket sÀtt de begrÀnsas och vilka copingstrategier och praktiska lösningar som anvÀnds. Metoden som anvÀndes var halvstrukturerade intervjuer som utfördes pÄ fem kvinnor med fibromyalgi.

 Syftet med vÄr undersökning var att uppmÀrksamma och synliggöra den matematik som barnen lÀr sig pÄ fritidshemmet. Vi valde att genomföra vÄr undersökning genom enkÀter och intervjuer för att fÄ sÄ vÀl ett kvantitativt som kvalitativt perspektiv pÄ vÄr undersökning. I enkÀtundersökningen deltog tolv fritidspedagoger och vi intervjuade tvÄ av dessa pedagoger. Resultatet av undersökningen pÄvisar att det matematiska lÀrande som sker pÄ fritidshemmet i första hand sker genom informellt lÀrande i olika autentiska aktiviteter. Det Àr den vardagsnÀra och praktiska matematiken som pedagogerna upplever vara matematik.

Alla bör ha möjligheten att utöva, för dem, meningsfulla aktiviteter. Detta förutsÀtter att miljön dÀr aktiviteten Àger rum Àr tillgÀnglig, Àven för de med funktionshinder. Syftet med denna studie var att beskriva synskadades erfarenheter av tillgÀnglighet till aktiviteter i samhÀllet tillsammans med sin ledarhund. Till datainsamling valdes en kvalitativ ansats. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med 11 informanter, samtliga synskadade med ledarhund.

Denna studie syftar till att undersöka hur barn talar om sin egen och kamraters lek i förskolan med fokus pÄ det som i litteraturen har kallats för karnevalisk lek. Vidare Àr syftet att med barns egna perspektiv pÄ lek synliggöra lekens meningsaspekter sÄ som barnen beskriver dem. Studien Àr kvalitativ och har inspirerats av en fenomenologisk ansats. Empirin har samlats in med hjÀlp av intervjuer och samtal med barnen. Denna har sedan analyserats med hjÀlp av teoretiska begrepp frÄn Bachtin, Øksnes och Huizinga.

Bakgrund: Kreativa aktiviteter har funnits inom arbetsterapin genom yrkets hela historia. Att vara aktiv Àr ett grundlÀggande behov hos mÀnniskan. Aktivitet anvÀnds bÄde som mÄl och medel inom arbetsterapi för att frÀmja personers hÀlsa och vÀlbefinnande. Syfte: Att beskriva betydelsen av deltagande i kreativa aktiviteter, inom arbetsterapi eller pÄ egen hand, för Àldre personers hÀlsa och vÀlbefinnande. Metod: Uppsatsen Àr genomförd som en systematisk litteraturstudie.

Kön har betydelse för personlighetsutvecklingen eftersom vi, redan frÄn födseln, bemöts pÄ olika sÀtt beroende av kön och stÀlls inför skilda förvÀntningar. Studier visar pÄ att könsskillnader syns lÄngt ner i Äldrarna nÀr det gÀller bl.a. lekbeteende, val av leksaker och lekkamrater. Barnen vet tidigt vad som förvÀntas av respektive kön och vilken ordning som gÀller dem emellan. Syftet med denna studie var att beskriva förskolebarns uppfattningar om kamrater, fysiska utrymmen, lek och andra aktiviteter utifrÄn ett genusperspektiv.

MÄlet med detta utvecklingsarbete var att ta reda pÄ hur utomhuspedagogik kan synliggöra och aktivera flera sinnen och dÀrmed gynna barns lÀrande och utveckling i matematik. Detta inom omrÄdena god taluppfattning, god problemlösningsförmÄga samt kommunikativ förmÄga. Förskolans lÀroplan beskriver att förskollÀrare ska ansvara för att barnen stimuleras och utmanas i sin matematiska utveckling. Utvecklingsarbetet genomfördes  pÄ en förskola med fem barn i Äldrarna fyra respektive fem Är. Vi planerade, genomförde samt utvÀrderade fem olika aktiviteter kopplade till matematik och utomhuspedagogik.