Sök:

Sökresultat:

5805 Uppsatser om Sprćkutvecklade verktyg - Sida 41 av 387

3D-teknik som ett verktyg för bevarande - digital dokumentation och fysisk rekonstruktion

Uppsats för avlÀggande av filosofie kandidatexamen iKulturvÄrd, Konservatorprogrammet15 hpInstitutionen för kulturvÄrdGöteborgs universitet2015:09.

Kreativ ÄngvÀlt som fÄr asfalten att blomma? - Om PÀr Johansssons ledarskap i Glada Hudik-teatern

VÄrt syfte med denna studie var att fÄ en ökad förstÄelse för hur ett urval yrkesprofessionella, tvÄ barnmorskor och en kurator, upplever sitt arbete med gravida missbrukande kvinnor. För att uppfylla vÄrt syfte har vi genomfört en kvalitativ fokusgruppsintervju med ett tvÀrprofessionellt team, bestÄende av kurator och barnmorskor. Som analysverktyg valde vi rollteorin och teorin om X och Y. VÄra huvudsakliga resultat Àr att motivationsarbete Àr nÄgot som Àr stÀndigt nÀrvarande och att det familjesociala teamet finner sina arbetsverktyg verkningsfulla. I vÄrt resultat Àr det nÄgra verktyg som Àr mer betydelsefulla Àn andra i arbetet med gravida missbrukare.

Verktyg till lÀrarna. Skolutveckling genom metoden Learning study

Syfte: Har varit att försöka komma Ă„t/ ta reda pĂ„, vad i ett skolutvecklingsprojekt som Ă€r viktigt för att det skall ge lĂ€rarna anvĂ€ndbara verktyg att anvĂ€nda i sin undervisning.Teori: Den teori som anvĂ€nts vid analysen har varit systemteori. Det perspektiv av systemteori som fokuseras Ă€r kommunikation och relationen, frĂ€mst mellan lĂ€raren - handledaren, men Ă€ven relationen lĂ€rare ? lĂ€rare samt, lĂ€raren ? eleven berörs. Systemteori bygger pĂ„ att tĂ€nkandet Ă€r cirkulĂ€rt istĂ€llet för linjĂ€rt och att detaljen sĂ€tts i relation till helhet och tillbaks till detaljen igen, enligt Öqvist (2003). I handledning, som Ă€r en viktig komponent i metoden Learning study, framhĂ„ller Gjems (2007) att sprĂ„ket Ă€r centralt, dĂ„ det Ă€r med sprĂ„ket som verktyg vi förmedlar vĂ„r syn pĂ„ omvĂ€rlden och hur vi tolkar vĂ„r vĂ€rld.

Uppdrag : Matematiklektion Learning study som verktyg att optimera en matematiklektion

Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur Learning study fungerar för att identifiera och lÀra elever kritiska aspekter inom matematiken. Learning study bygger pÄ varitationsteori, vilken innebÀr att undervisning ska bygga pÄ elevens förmÄga att se skillnaden mellan en redan kÀnd bakgrund och en förÀndring. NÀr Learning study genomförs arbetar lÀrargrupp tillsammans för att skapa en sÄ optimal undervisning som möjligt för ett specifikt lÀrandeobjekt. För att eleverna ska nÄ lÀrandeobjektet, vilket Àr det moment lÀrargruppen vill lÀra ut, mÄste elverna ocksÄ förstÄ sina kristiska aspekter för lÀrandeobjektet. I detta arbete kommer ingÄende förklarning av begreppet Learning study göras samt exempel pÄ tidigare studier av Learning studies presenteras: Resultat av detta arbete bygger pÄ min undersökning med metoden Learning study som verktyg, tillsammans med analyser av elva tidigare studier.

Subversion Statistics Tool

PÄ Linköpings universitet anvÀnder man sig sÀllan av versionshanteringssystem i kurser. IstÀllet sparas till exempel programmeringslabbar pÄ enskilda personers UNIX konton. Detta leder till problem bÄde nÀr man programmerar i grupp men ocksÄ om nÄgonting skulle gÄ snett. Labhandledaren har ocksÄ mycket sÀmre vetskap om hur specifika gruppers arbeten framskrider och mÄnga grupper kan fÄ hjÀlp för sent pÄ grund av detta. Troligtvis kommer versionshanteringssystem anvÀndas mycket mer i framtiden.Att lÀsa versionsloggar för att följa upp grupper Àr ett osmidigt och tidskrÀvande jobb och ger dÄlig överblick.

Datorn som komplement i undervisningen : En studie om datorer som ett led i lÀs- och skrivinlÀrningen

Skolan Àr en arbetsplats dÀr lÀrare ska lÀra elever för framtiden med olika hjÀlpmedel. I studien lyfts lÀrares uppfattningar till datoranvÀndning som ett hjÀlpmedel till lÀs- och skrivinlÀrning i skolan. Tolkningen Àr att datoranvÀndningen speglar samhÀllsutvecklingen och avsikten Àr att ta reda pÄ om datorer anvÀnds i ett didaktiskt syfte i undervisningen. Fokus lÀggs pÄ att fÄ kunskap om vilka olika uppfattningar det finns bland lÀrare i Ärskurs 1-3 gÀllande datoranvÀndning som hjÀlpmedel vid lÀs- och skrivinlÀrning. Studien Àr kvalitativ och bygger pÄ fem intervjuer, vilka Àr genomförda pÄ fyra olika skolor.

En skola för alla : förskollÀrares och grundskollÀrares syn pÄ inkludering av barn i behov av sÀrskilt stöd

Syftet med denna undersökning har varit att fÄ ta del av förskollÀrares och grundskollÀrares olika syn pÄ inkludering. Inkludering Àr ett viktigt verktyg för barns utveckling och begreppet tolkas och anvÀnds pÄ olika sÀtt. Vi utgick frÄn ett sociokulturellt perspektiv dÀr fokus lÀggs pÄ att barnen lÀr genom samspel med andra, och stÀllde oss frÄgan ?Hur ser pedagoger pÄ inkludering??För att undersöka detta viktiga verktyg för barns utveckling - inkludering - sÄ har vi genomfört en kvalitativ undersökning. Vi intervjuade verksamma pedagoger i olika Älderskategorier pÄ ett semistrukturerat sÀtt.Tidigare forskning visar att skolan har en annorlunda syn pÄ inkludering Àn vad förskolan har.

Utan samförstÄnd om IT-verktyg? : En fallstudie av erfarenheter av IT som pedagogiskt verktyg pÄ tvÄ skolor

Under de veckor vi var ute pÄ VFU vÀcktes en rad frÄgor hos oss. PÄ vÄra skolor hade eleverna utrustats med personliga datorer eller surfplattor. Vi upplevde bÄda att detta pÄverkade undervisningen pÄ flera sÀtt, och började dÀrför intressera oss för att undersöka fenomenet med individuella IT-verktyg. Redan i ett tidigt stadium insÄg vi att synen pÄ IT-verktygen och deras anvÀndningsomrÄden varierade kraftigt. DÀr av vÀxte tanken fram om att undersöka elevers och lÀrares uppfattning om dessa verktyg, i en fallstudie av tvÄ skolor.Den hÀr uppsatsen ser skolledningarna pÄ de bÄda skolorna som huvudaktörer vad gÀller införandet av IT-verktygen, men vill trots det lÀgga fokus pÄ elever och lÀrares uppfattningar av dessa.

Hur kan MissBella.se stÀrka sin position

Denna uppsats Ă€r en pilotstudie för Regionförbundet Östsam. Den syftar till att kritisera och testa en metod som behandlar serviceutbudet i tĂ€torter inom FjĂ€rde storstadsregionen. Denna metod bygger pĂ„ att kartlĂ€gga utbudet, vikta detta enligt en poĂ€ngmodell och sedan analysera resultatet och söka skapa en ortsklassificering. Metoden Ă€r tĂ€nkt vara ett verktyg i modern regionalplanering och kunna förbĂ€ttra serviceutbudet i regionen. I studien har svensk regionalpolitiskt historia, centralorts- och nĂ€tverksteori anvĂ€nts för att visa pĂ„ hur modern regionalplanering söker skapa samarbeten utifrĂ„n funktionella omland och inte genom administrativa omrĂ„den.Det studien visar Ă€r att metoden stĂ„r i förhĂ„llande till den politik som förs av dess anvĂ€ndare.

Social kognition och artefakter : En fallstudie

LÀnge har mÀnniskans tankeverksamhet betraktats som ett resultat av interna berÀkningsprocesser, jÀmförbara med en dators. De senaste Ären har det dock blivit tydligt att de kognitiva processerna inte kan ifrÄnkopplas faktorer sÄsom kroppen och den sociala omgivningen individer lever och agerar i. En viktig aspekt har visat sig vara verktyg och deras anvÀndning och mycket forskning har bedrivits för att ta reda pÄ hur verktygsbruk pÄverkar individers kognitiva processer. Fokus har dock legat nÀstan enbart pÄ den enskilda individen, medan andra individer och deras inflytande har lÀmnats utanför. Inom den socialpsykologiska forskningen har det emellertid blivit tydligt att mÀnnikans handlingar och tankar pÄverkas av den sociala interaktionen med omgivningen.

Ruteniumkomplex som cellfÀrger

Det blir allt vanligare att utveckla mobilapplikationer för flera plattformar parallellt, samtidigt Àrden information som finns tillgÀnglig för metoder av detta slag knapphÀndig.Rapporten beskriver utvecklingen av en mobilapplikation till flera plattformar. Det verktyg som anvÀnts Àr ramverket PhoneGap, med hjÀlp av PhoneGap kompileras en webbapplikation till en mobilapplikation. Det innebÀr att en webbapplikation utvecklas med hjÀlp av verktyg somHTML5, CSS3 och JavaScript. För att fÄ en ?mobilkÀnsla? har ramverk som jQuery Mobile anvÀnts.

Kopplingen mellan Livscykelkostnader och Building Information Modelling

Detta examensarbete har undersökt vilka möjligheter som skapas genom att anvÀnda BuildingInformation Modelling (BIM) för Livscykelkostnadsanalyser (LCCA). Arbetet beskriver förstLCCA och sedan hur BIM samt öppna standardiserade dataformat kan anvÀndas för LCCAoch för kvalitetssÀkring av data. Till sist visas hur ett verktyg som rÀknar ut LCC direkt frÄnen byggnadsmodell kan utformas. Genom att kunna synliggöra konsekvenserna av olikalösningsalternativ och göra kvalitativa LCCA erhÄlls genomtÀnkta lösningar och medvetenhetom de framtida förvaltningskostnaderna. För en byggherre som ocksÄ ansvarar för driften kandessa alternativsvÀrderingar och analyser leda till betydligt lÀgre förvaltningskostnader.

Att köpa kvalitet : En studie över upphandlingen av Àldreboenden i Uppsala Kommun

NÀr det offentliga vÀljer att upphandla vÀlfÀrden och köpa in tjÀnsteutförandet frÄn fristÄende vÄrdbolag följer ett behov av nya verktyg för att driva vÀlfÀrden i önskad riktning. Den hÀr uppsatsen söker beskriva hur kommunala tjÀnstemÀn bemöter konsekvenserna av trenden att omvandla de byrÄkratiska vÀlfÀrdssystemen till marknader för vÀlfÀrdstjÀnster och utvecklar nya verktyg för styrning. UtgÄngspunkten för undersökningen Àr de förfrÄgningsunderlag tjÀnstemÀnnen formulerar och som utgör grunden för upphandlingsprocessen. Fördjupad kunskap om hur upphandlingsprocessen utformas i praktiken samlas genom intervjuer med ansvariga tjÀnstemÀn vid Uppsala Kommun samt marknadschefen vid ett av kommunens utförarbolag.Undersökningen visar att tjÀnstemÀnnen lÀgger stor vikt vid formuleringen av obligatoriska krav som utförarna mÄste leva upp till för att maximera de boendes vÀlmÄende. Dessa krav utformas för att stÀrka tydlighet, uppföljningsbarhet och standardisering.

Textilslöjd och IKT : nÄgra textilslöjdlÀrares Äsikter om den digitala teknikens möjligheter och svÄrigheter i undervisningen

Syftet med denna studie Àr att öka kunskapen om digitala verktygs och lÀromedels möjligheter och svÄrigheter i textilslöjdens undervisning. Studien behandlar vad nÄgra textilslöjdlÀrare i en mindre kommun i Sverige anser Àr för- och nackdelar med informations- och kommunikationsteknik (IKT) i textilslöjden. De frÄgestÀllningar som besvaras Àr vilka resurser som textilslöjdlÀrarna har tillgÄng till för att ha möjligheter att införa IKT i undervisningen, dels de materiella tillgÄngarna, men Àven deras egna tillgÄngar i form av kunskaper. HÀr undersöks ocksÄ vilken instÀllning textilslöjdlÀrarna har till att anvÀnda digitala verktyg i textilslöjdens undervisning. Metoden som anvÀnds i studien Àr kvalitativ intervju och intervjufrÄgorna Àr grundade pÄ min egen förförstÄelse av Àmnet.

RekreationsvÀrden i parker och grönomrÄden : vilka Àr de? Hur kan de vÀrderas och bedömas?

Rekreation har flera definitioner, i denna studie anvĂ€nds definitionen "Ă„terhĂ€mtning i en stĂ€rkande miljö". Idag vet vi att grönska i staden har en stor betydelse för mĂ€nniskors hĂ€lsa och livskvalitet, och rekreation i utemiljö Ă€r en viktig del av stadsbornas möjlighet att Ă„terhĂ€mta sig frĂ„n vardagens stress och krav. De finns flera teorier kring innebörden av rekreation, bĂ„de inom psykologin, medicin och landskapsarkitekturens forskning. Ämnet miljöpsykologi behandlar frĂ„gor som berör mĂ€nniskans relation till sin nĂ€rmiljö och miljöns pĂ„verkan pĂ„ mĂ€nniskan. Denna studie behandlar rekreationsvĂ€rden i park och grönomrĂ„de, den gör ett försök att ta reda pĂ„ vilka dessa rekreationsvĂ€rden Ă€r och var de finns. I projektet Green Space Award (GSA) finns ett intresse för att lyfta fram parker och naturomrĂ„den med en god kvalitet nĂ€r det kommer till funktion och organisation, genom att tilldela de som uppnĂ„r kriterierna priset GSA. MĂ„let med denna studie var att hitta ett passande verktyg som skulle kunna identifiera och bedöma dessa kvaliteter utifrĂ„n kriteriet rekreation. Som exempel pĂ„ verktyg för bedömning och vĂ€rdering av park och grönomrĂ„dens rekreationsvĂ€rde testas Patrik Grahns Ă„tta parkkaraktĂ€rer (Grahn, 2005).

<- FöregÄende sida 41 NÀsta sida ->