Jakten pÄ El Dorado rasade som vÀrst i Sydamerikas vildmark under1500-talet. Ett fyrtiotal expeditioner i spanska kronans regi sökte efterdet mytomspunna riket. Expeditionsdeltagarna kom frÄn Europas allahörn. Uppsatsen syftar till att visa vad som föranledde jakten pÄ El Dorado.Uppsatsen Àr litteraturbaserad. Jag har endast anvÀnt svensk- och engelsksprÄkigakÀllor.Eurocentriska projiceringar, exploateringsstrategi och stabiliseringspolitiskahÀnsyn samverkade i ett mÄngfacetterat skeende.

Jag har valt att göra denna undersökning eftersom det fascinerar mig att undersöka varför det Àr sÄ vanligt att man som kvinna köper och lÀser damtidningar. Samtidigt som man möts av en ganska ensidig bild av vad vi vill lÀsa, och hur vi skall leva lyckliga med hjÀlp av dessa damtidningar. Hur dessa tidningar skapar bilder och texter och visar upp en mall som vi tror att man blir lyckliga av att leva efter, och vad Àr det som pÄverkar oss sÄ starkt att vi köper dessa tidningar. Man vet att det idag Àr mer jÀmstÀllt inom manligt/kvinnligt men jag ifrÄgasÀtter om det Àr ett fenomen som Àven smittat av sig till medierna. Kvinnans roll i samhÀllet ser idag annorlunda ut Àn vad den har gjort genom tiderna, men pÄ vilket sÀtt visar det sig i damtidningar som har en stark kraft att pÄverka kvinnor.

Wermland was affected by the Spanish flu like the Swedish national average, about a half percentage of Wermlands population would lose their lives to the flu during the autumn 1918. The flu has for many fallen into oblivion. This oblivion is so wide spread that itŽs possible to talk about a "collective forgetfulness". The society have selected to remember 1918 for "when the guns went quiet on the western front" and not for the millions who died from the treacherous Spanish flu. The world had already suffered enough from the four years of war that had been fought, thus the victims of the flu would be honored but would soon fade in to oblivion.  When you investigate deeper you get the picture that the national average donŽt do Wermland and its cities or rural areas any justice when a large variations seems to occur within regional areas.

Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka de sprÄkliga svÄrigheter som fyra spansktalandepersoner frÄn samma familj möter nÀr de lÀr sig svenska som ett andrasprÄk och att se om devuxnas sprÄkbruk skiljer sig frÄn barnens. Undersökningen omfattas av fem sprÄkligaaspekter. För att uppnÄ detta har enskilda samtal genomförts i en trygg och lugn miljö med varoch en i familjen dÀr alla har fÄtt berÀtta om sig sjÀlva och svara pÄ personliga frÄgor.Mitt resultat visar att aspekterna tillÀmpning av inversionsregeln, placering av negation,uttal av vokaler, uttal av finala konsonanter samt uttal av konsonantkluster Àr svÄra församtliga i familjen. Jag har kunnat se att det finns starka influenser frÄn det spanska sprÄketoch att negativ transfer Àr vanligt. Transfer visade sig vara vanligare vid fonetiska aspekterjÀmfört med de syntaktiska.

Denna uppsats syfte Àr att undersöka tvÄsprÄkiga elevers syn pÄ sin egen tvÄsprÄkighet och hur de upplever att den blir bemött i skolan. Vidare var vÄrt syfte att undersöka hur lÀrarna ser pÄ elevernas tvÄsprÄkighet och stÀller dessa attityder och förestÀllningar mot varandra. För att uppnÄ detta syfte har det gjorts sju kvalitativa forskningsintervjuer varav fyra Àr med pedagoger och tre Àr med tvÄ elever Ät gÄngen. Intervjuerna utfördes i en mÄngkulturell skola i en av de största stÀderna i Sverige. Resultaten som framkommit genom denna studie gÄr hand i hand med studier utförda av bland andra Otterup (2008).

År 1918 hĂ€rjade spanska sjukan i vĂ€rlden och dödligheten till följd av denna pandemi var stor. SĂ„ Ă€ven i Sverige. I den lilla staden Huskvarna beslutade stadslĂ€karen att försöka göra sĂ„ mycket han kunde för att lindra sjukdomen hos invĂ„narna han sörjde för och tillverkade ett influensapulver kallat Dr Hjortons pulver efter honom sjĂ€lv. Pulvret hjĂ€lpte inte mycket mot spanskan men de som tog det kĂ€nde sig allmĂ€nt starkare och tyckte att det höjde deras allmĂ€nna prestation avsevĂ€rt. Detta spred sig bland invĂ„narna i den lilla staden och snart började var och varannan anvĂ€nda det för att mĂ„ bĂ€ttre, frisk som sjuk.

Syftet med denna studie Àr att undersöka vilka sprÄkliga, sociala och kulturella effekter ett tillÀgnande av ett andrasprÄk har pÄ inlÀraren. Med hjÀlp av kvalitativ intervjumetod ska följande frÄgor besvaras: hur upplever tvÄsprÄkiga sin sprÄkliga sociala situation och hur ser sambandet mellan andrasprÄket och identiteten ut? Uppsatsens material bestÄr av intervjuer med sju informanter som tillÀgnade sig andrasprÄket i vuxen Älder. Första­sprÄken representeras av spanska, tyska, hollÀndska, arabiska och somaliska och andra­sprÄket av svenska. Studien utgÄr ifrÄn ett socialkonstruktivistiskt perspektiv som ser iden­ti­teten som förÀnderlig och förhandlingsbar och nÄgot som skapas i en social kontext.

Varför byter substantiv genus? Genus Àr i indoeuropeiska sprÄk en semantisk nominalklassificering som Àr formellt implicerad. Detta innebÀr att varje genus har en semantisk kÀrna som tenderar att uttryckas genom Àndelser hos substantivet (men bekrÀftas genom dess dependenter). Orsakerna till genusbyten kan sÄledes tÀnkas vara bÄde semantiska och formella: de kan byta genus till följd av association till andra ord med ett visst genus inom samma semantiska sfÀr, men de kan ocksÄ anta ett genus i association till andra ord med samma Àndelse. I denna undersökning har 170 latinska högfrekventa substantiv i deklinationsklass III jÀmförts diakront med de moderna romanska sprÄken franska, italienska, spanska och portugisiska.

En ny typ av gravsÀttningsurna, Urna Bios (fortsÀttningsvis kallad biournan), har tagits fram av det spanska designföretaget Estudimoline. Grundtanken Àr att ett frö till ett trÀd placeras i urnan och börjar gro efter det att urnan jordsatts. TrÀdet vÀxer sedan upp pÄ graven. För att den hÀr metoden ska kunna anvÀndas pÄ svenska kyrkogÄrdar bör urnans viktigaste förutsÀttningar övergripligt undersökas och hanteras och kandidatuppsatsens mÄl Àr att göra detta. Arbetet syftar till att förmedla översiktlig kunskap om hur biournan bör hanteras för att underlÀtta planeringen för detta gravskick.

Syftet med det hÀr examensarbetet Àr att komma lite nÀrmare tvÄsprÄkighetens vÀrld och att fÄ en djupare kunskap om detta fascinerande universum. Att lÀra kÀnna de förhÄllanden och samspel som skapas mellan individer i det flersprÄkiga samhÀllet har blivit allt mer aktuellt och angelÀget och dÀrför valde jag det hÀr temat. ForskningsfrÄgor i detta arbete fokuseras pÄ tvÄsprÄkig inlÀrning och uppfostran och hur det pÄverkar individens identitet samt vilka fördelar respektive nackdelar tvÄsprÄkighet innebÀr. Arbetet Àr uppbyggt i tvÄ delar. Den första baseras pÄ litteratur studier som beskriver tvÄsprÄkighet pÄ ett generellt sÀtt och den andra pÄ en empirisk studie dÀr jag fokuserar pÄ nÄgra av de tvÄsprÄkiga spansktalande barn som bor i Sverige.

Denna studie behandlar mÄlsprÄksanvÀndningen i undervisningen av ett andra- och ett frÀmmandesprÄk. Syftet med studien Àr att i en jÀmförelse analysera om lÀrarens metoder för mÄlsprÄksanvÀndning som anvÀnds i andrasprÄksklassrummet, dÀr mÄlsprÄket Àr det gemensamma sprÄket, kan appliceras i frÀmmandesprÄksklassrummet, dÀr det gemensamma sprÄket Àr landets officiella sprÄk. ForskningsfrÄgorna som studien utgÄr ifrÄn behandlar vilken tillgÄng eleverna har till mÄlsprÄket i klassrummet samt om det synliggörs skillnader i sprÄkklassrummen, som pÄverkar möjligheten att utveckla elevernas kommunikativa förmÄga. Studien baseras pÄ klassrumsobservationer, lÀrarintervjuer samt elevenkÀter och genomfördes i grupper vilka studerade svenska som andrasprÄk samt spanska som frÀmmandesprÄk.Samtliga metoder visar att svenskstudenterna i högre utstrÀckning möter begripligt inflöde samt ges utrymme för att tala och interagera pÄ mÄlsprÄket, vilket Àr en förutsÀttning för andrasprÄkstillÀgnande. De skillnader som synliggjorts i de olika sprÄkklassrummen Àr att i svenskklassrummet var lÀrarnas förvÀntningar, elevernas engagemang att interagera pÄ mÄlsprÄket samt behovet av mÄlsprÄket högre Àn i spanskklassrummet.

I arbetet med uppsatsen har en medicinsk text översatts och den teoretiska bas somanvÀnts Àr Nords modell för kÀlltextanalys. Den typ av översÀttning som efterstrÀvatsÀr en instrumentell typ, vilket innebÀr att mottagaren ska lÀsa mÄltexten som ettoriginal och inte som en översatt text. UtifrÄn det valet analyseras de extratextuellafaktorerna: textfunktion, mottagare, tid och plats, medium samt motiv. Analysenvisar att kÀlltexten och den kommande mÄltexten skiljer sig Ät vad det gÀller tid ochplats medan de övriga faktorerna kan anses vara likvÀrdiga. DÀrefter analyseras deintratextuella faktorerna: Àmne, presuppositioner, komposition, icke-verbala elementsamt lexikon.

Detta Àr en undersökning som Àr gjord för att jÀmföra prissÀttningen av fastigheter som Àr till salu i Sverige och Spanien. För att avgrÀnsa oss har vi valt att jÀmföra Stockholms innerstads prissÀttning med prissÀttningen i Palma pÄ Mallorca i Spanien. Lockpris fenomenet har fÄtt hÄrd kritik under den senaste tiden i media. PÄ grund av denna kritik sÄ har mÄnga mÀklare, speciellt i Stockholms innerstad, gÄtt ihop och arbetar mot att undvika lockpriser och har infört begreppet accepterat pris. Dock kan accepterat pris uppfattas som ett nytt ersÀttningsnamn pÄ lockpriser.

DÄ alltfler företag i dag internationaliseras tack vare öppnare grÀnser mellan lÀnder och en friare marknad för kapital och arbetskraft, ökar Àven betydelsen av kunskaper inom interkulturell kommunikation. Med denna uppsats avser vi att undersöka hur kulturella skillnader kommer till uttryck vid möten inom och mellan organisationer. Fokus för undersökningen har varit Spanien-Sverige dÄ handelsrelationerna mellan dessa lÀnder aldrig varit mer omfattande. Detta samarbete har underlÀttats av medlemskapet i EU vilket förenklar handel och investeringar.Studien Àr kvalitativ och data har insamlats via direktintervjuer. De teorier som ligger till grund för analysen Àr kopplade till interkulturell kommunikation samt nationella kulturers inverkan pÄ mÀnniskors beteende.

DÄ alltfler företag i dag internationaliseras tack vare öppnare grÀnser mellan lÀnder och en friare marknad för kapital och arbetskraft, ökar Àven betydelsen av kunskaper inom interkulturell kommunikation. Med denna uppsats avser vi att undersöka hur kulturella skillnader kommer till uttryck vid möten inom och mellan organisationer. Fokus för undersökningen har varit Spanien-Sverige dÄ handelsrelationerna mellan dessa lÀnder aldrig varit mer omfattande. Detta samarbete har underlÀttats av medlemskapet i EU vilket förenklar handel och investeringar.Studien Àr kvalitativ och data har insamlats via direktintervjuer. De teorier som ligger till grund för analysen Àr kopplade till interkulturell kommunikation samt nationella kulturers inverkan pÄ mÀnniskors beteende.