Efter sin specialistutbildning börjar barnmorskor i ett helt nytt yrke, vilket kan innebära rädsla och osäkerhet, men även spänning och positiv förväntan. Det behövs stöd i form av till exempel ett välstrukturerat mentorskap. För att kunna ge god vård och etablera en förtroendefull relation till kvinnor och deras familjer behöver barnmorskorna själva vara trygga i sin yrkesroll. Syftet med studien var att få kunskap om barnmorskors upplevelse av att bli självständig i sin yrkesroll. Studien genomfördes med en kvalitativ ansats.

Att bli utbränd är något som drabbar allt fler i vårt samhälle. Mitt syfte med studien, har varit att se vilka processer i organisationerna som kan leda till att de som arbetar där blir sjuka.För att kunna göra detta, har jag med en induktivansats gjort en kvalitativ empirisk undersökning med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Jag har intervjuat fem stycken som har diagnosen utbränd och bett dem berätta vad de upplevt i sina organisationer.Jag har sedan försökt förklara resultatet av undersökningen och efter det gjort en analys- och diskussionsdel, där jag tar upp konsekvenserna av de processer som mina intervjuade tog upp.Resultatet av undersökningen pekar på att det är extra viktigt att ha tydliga syften med organisationen när man har styrning genom kultur. Detta blir ännu viktigare om man samtidigt har en så flexibel struktur, som organiska strukturer innebär. Många organisationer har dolda syften och därmed dubbla budskap.Mycket i min undersökning tyder på att individen och gruppen själv styr sitt arbete utifrån en egen kvalitetssyn, som är svår att få gemensam i organisationen.

I dagens moderna samh?lle till?ts digitala tekniker ta alltmer utrymme inom arbets-platser. Inf?randet av digitala system har m?jlighet att effektivisera p? ett s?tt som f? arbetsplatser kan se sig exkluderade fr?n. Digital transformation har beskrivits som ett h?gst relevant och prioriterat omr?de f?r chefer, f?retag och organisationer (H?yng & Lau, 2023).

N?r individer g?r fr?n att vara medarbetare till att axla en chefsroller utan tidigare erfarenhet, uppst?r s?rskilda utmaningar, inte minst inom branscher med otydliga strukturer och bristande st?d. Denna studie syftar till att ?ka f?rst?elsen f?r de psykosociala arbetsmilj?relaterade utmaningar som uppst?r n?r oerfarna individer tilldelas chefsansvar i mindre restaurangf?retag. F?ljande fr?gest?llningar ?mnar studien att besvara; vilka typer av arbetsmilj?relaterade utmaningar upplever oerfarna mellanchefer i mindre restaurangf?retag? Upplever oerfarna mellanchefer att de f?r organisatoriskt och socialt st?d fr?n sin arbetsplats vid hantering av chefsrollen, och i s?dana fall vilken typ av st?d? Med Krav, kontroll och st?dmodellen som teoretisk utg?ngspunkt har sex kvalitativa intervjuer genomf?rts med mellanchefer inom restaurangbranschen.

Bakgrunden till litteraturöversikten är att bristande kommunikation mellan vårdpersonal är den vanligasteorsaken till att drygt etthundratusen personer i Sverige årligen drabbas av en vårdskada. Kommunikation ärett centralt moment i vården och innebär överförandet och delandet av information. Verbalkommunikation är mångfasetterad och är en färdighet som sjuksköterskan skall besitta. Fokus förlitteraturöversikten är verbal kommunikation mellan sjuksköterskor i överrapportering av patienter mellanskift. Syftet med litteraturöversikten var att jämföra omvårdnadskonsekvenser av verbal kommunikationmellan sjuksköterskor.

Studien handlar om fem kvinnors väg tillbaka till arbete efter sjukskrivning och rehabilitering. Syftet med föreliggande studie är att belysa risk och friskfaktorer i samband med sjukskrivning och rehabiliteringsprocess. Genom ett kvalitativt tillvägagångssätt har uppsatsen sökt påvisa förbindelserna mellan de strukturella och individuella risk och friskfaktorerna i samband med sjukskrivning och rehabiliteringsprocess. Den aktuella studien behandlas främst ur ett genus och förändringsperspektiv med ambition om att klarlägga de mönster och strukturer som speglar kvinnornas upplevelser och erfarenheter kring själva processen. Sammanlagt har fem djupintervjuer genomförts med kvinnor som varit sjukskrivna och som återgått till att arbeta halvtid.

Bakgrund: Även om kaströrelsen i detalj skiljer sig mellan olika idrotter så är den biomekaniska funktionen i grunden densamma. Inom alla kastrelaterade idrotter återkommer den så kallade accelerationsfasen, här har det visat sig att inåtrotationen i axelleden har en hög korrelation med bollhastighet i kaströrelsen. Axelledens inåtrotatorer har alltså en viktig funktion för ett effektivt kast. En funktionell uppvärmning av dessa strukturer optimerar prestationsförmågan och minskar skaderisken. Kan träningsredskapet Activation Grip (AG) effektivisera uppvärmningen av den övre extremiteten hos kastidrottare?Syfte: Att undersöka och jämföra hur muskelaktiviteten i m.

Denna uppsats behandlar argumentationen kring folkskolla?rarnas lo?nedebatt som presenteras i Svenska la?raretidning a?r 1906. Fokus ligger pa? argumentationen kring lo?nefo?rslaget som tidningen presenterar, vilka argument som anva?nds och vilka delar tidningen tar upp. Detta har gjorts genom en argumentationsanalys utga?ende fra?n Toulmins (1958) argumentationsmodell.

Syftet med denna uppsats är att undersöka på vilket sätt Hemsökta hus och Det okända konstruerar förekomsten av övernaturliga fenomen. Detta genom att påvisa skillnader och likheter mellan två episoder av respektive program. De frågor som ligger till grund för undersökningen är: Vilka skillnader och likheter finns mellan programmens narrativa strukturer? Hur gestaltas de övernaturliga fenomenens relation till medium kontra övriga deltagare i programmen? Hur konstrueras bilden av de övernaturliga fenomenen i respektive program?För att besvara frågeställningarna och uppfylla studiens syfte har jag gjort en narrativ analys enligt Alexa Robertsons anpassade modell samt semiotisk analys och läran och Televisionens koder med hjälp av Selby och Crowdys bok How to study television samt John Fiskes Television culture. Den teoretiska ramen består av fyra områden: Narratologi, Reality-TV, Autenticitet samt Döden och övernaturliga fenomen i medierna.Resultatet visar på att även om båda programmen ger anspråk på att övernaturliga fenomen faktiskt existerar så är framställningen av dessa spöken, andar och gastar avsevärt olika i sin konstruktion.

Syftet med denna studie har varit att genom socialsekreterarnas reflektioner och diskussioner ge en bild av hur specialisering kan skapa gränser mellan olika enheter inom Individ- och familjeomsorgen samt Funktionshinder i en stadsdel i Göteborgs Stad. För att undersöka detta använde vi oss av följande frågeställningar:1. Hur befäster/bevakar socialsekreterarna organisationens gränser?2. Hur interagerar socialsekreterarna inom organisationens gränser?3.

Hälsofrämjande arbete och dess betydelse för folkhälsan är idag ett aktuellt ämne. Hälsa beskrivs som en resurs för individen medan folkhälsa ses som ett mål för samhället. Ett stort antal aktörer omfattas därför av folkhälsoarbetet, bland annat privata aktörer och ideella föreningar. Eftersom det finns ett stort antal intressenter för folkhälsan ses samverkan som ett nyckelverktyg i ett framgångsrikt folkhälsoarbete. Ökad fysisk aktivitet och förbättrade matvanor ses som prioriterade livsstilrelaterade områden där utveckling behövs.

Studiens syfte är att få kunskap om hur arbetet med en klientgrupp som avviker från normen påverkar socionomers sätt att förhålla sig till det som avviker från normen. Vi vill tydliggöra hur man använder olika strategier för att hantera det avvikande. Genom att använda perspektiv från sociologi och kulturteori vill vi även placera den professionella rollen i ett större sammanhang. Våra frågeställningar är:Hur upplever socionomer som arbetar med funktionshindrade respektive missbrukare, att de förhåller sig till vad som är normalt? Hur har förhållningssättet förändrats sedan man började arbeta med sin klientgrupp? Kan vi se någon skillnad i förhållningssätt och i hur det utvecklats beroende på vilken klientgrupp man arbetar med? Hur kan en sådan eventuell skillnad förstås? För att förstå socionomers förhållningssätt till normalt/avvikande, har vi intervjuat en grupp kuratorer på en habilitering och en grupp socialsekreterare som arbetar med missbrukare.

Målsättningen med detta arbete har varit att kvalitativt, undersöka det jag kallar för det apokalyptiska temat, som finns inom vissa populärkulturella framställningar. Studiens fokus ligger på att diskursivt analysera texter och deras koppling till den historiska period som den är sprungen ur. Detta för att se vilka myter som rör sig inom diskursens ramverk. Analysen är gjord på 24 filmer producerade under perioden 1964 till och med år 2007. Mer exakt har syftet med arbetet bestått i att besvara frågorna: vad skildras inom ramen för det apokalyptiska temat och förändras innehållet samt hur de framförs över tiden?Resultatet visar att inom ramen för det apokalyptiska temat presenteras ett antal narrativa strukturer.

Under sextio och sjuttiotalet genomfördes en del förändringar som gjorde att man började ifrågasätta den traditionella rollen av att kvinnan skulle vara hemma och ta hand om barnen. Föräldraförsäkringen som kom 1974 gjorde att båda föräldrarna hade samma möjligheter att stanna hemma med sina barn och få ersättning. Syftet med denna uppsats är att utifrån tidningen Vi Föräldrar visa hur bilden av pappan har sett ut och ifall några förändringar har skett från mitten av sjuttiotalet fram till idag. En idé och ideologitextanalys har utförts på fyra årgångar under fyra olika decennier av tidningen Vi Föräldrar. De slutsatser som kom fram är att mannen, pappan i familjen, påverkas av traditioner, egna livsstilar och uppfattningen av sin egna maskulinitet.

Uppsatsen behandlar Lars Gyllenstens författarskap med utgångspunkt i den sammansattaläsupplevelse som hans verk innebär. Gyllensten har en omfångsrik produktion och en uttalad författarambition som kortfattat går ut på att med skrivandet bedriva kunskapsteoretiskt experimenterande.Uppsatsens syfte är att undersöka sambandet mellan denna intention, böckernas innehåll respektive form samt läsupplevelsens växling mellan ordning och kaos. Tesen är att den sammansatta läsupplevelsen kan sammanfattas som en berättarteknik bestående av grundläggande två begrepp: ironi i form av signaler i texten och otillförlitligt berättande, samt paratextualitet vilket innebär de textuella element som omger själva texten.Med utgångspunkt i ovanstående syfte analyseras paratexten i ett 20-tal av Gyllenstensböcker varpå innehållsliga ironiska element analyseras med hjälp av närläsning av Det blå skeppet (1950).Resultatet visar att författaren använder paratexten för att delge läsaren texternasunderliggande teorier och budskap. De paratextuella elementen innebär också att böckerna binds ihop av referenser till olika motiv och vetenskapsmän.Ironi används konsekvent för att skapa nivåer och röster i berättelserna. I Det blå skeppet är berättaren otillförlitlig vilket innebär en distans mellan läsarens och författarpersonensvärderingar.