Syftet med denna studie var att ta reda på hur pedagoger upplever att flerspråkighet bidrar till möjligheter eller till hinder för elever med utländsk bakgrund. Vilka didaktiska utmaningar möter pedagogerna med dessa elever samt hur kan de stödja elevernas flerspråkighet? För att få en nyanserad bild av hur pedagoger uppfattar flerspråkighet och söka svar på våra frågeställningar intervjuade vi fyra lärare som undervisade vid olika nivåer inom skolväsendet. Eftersom vi utgick från det talade ordet använde vi oss av kvalitativ undersökningsmetod där vi tolkade och analyserade resultatet av intervjuerna. Det resultat vi kom fram till var att alla pedagoger ansåg att flerspråkighet var en personlig tillgång för den enskilda eleven, men att det kunde finnas hinder på samhällsnivå.

Syfte: Syftet med studien var att kartlägga och beskriva tillgängligheten på gym för rullstolsburna personer.Undersökningsmetod: Studien var en deskriptiv observationsstudie. Undersökningen var en tvärsnittsstudie, då mätningar gjordes vid ett tillfälle. Datainsamlingen utfördes genom strukturerade observationer av olika bedömningsområden, t.ex. närliggande utomhusmiljö, entré, träningslokal, omklädningsrum m.m. med hjälp av en egen utarbetad checklista.Resultat: Resultatet visade att hinder i tillgänglighet i huvudsak inte fanns i den närliggande utomhusmiljön runt gymmet.

Studiens huvudsakliga syfte var att undersöka om kvinnor vill köra båt i större utsträckning, samt vilka faktorer kvinnor upplever som hinder respektive förutsättningar för detta. Undersökningen gjordes i form av en enkät. Resultatet visade att 38 % av de svarande vill köra båt oftare. De främsta orsakerna till att kvinnor inte körde båt var att: a) mannen upplevdes köra bättre b) de var bekväma c) de kände sig osäkra. De förutsättningar som uppgavs nödvändiga för att köra båt var: a) självbestämmande b) goda väder- och ljusförhållanden c) motivationshjälp.

Syftet med vårt examensarbete är att beskriva pedagogers tankar kring anmälningsplikten och vilka hinder som kan uppstå i samband med anmälningsplikten enligt Socialtjänstlagen 14 kap. 1 §. Vi vill med arbetet också förbereda oss inför kommande anmälningssituationer i våra yrkesliv och önskar att arbetet ska bidra till diskussioner kring ämnet på skolan där vi gjort vår undersökning. Våra huvudfrågor har varit: Vilka tankar har pedagogerna kring anmälningsplikten? Vilka hinder kan uppstå vid tillämpning av anmälningsplikten? Resultaten har vi nått genom litteraturstudier och intervjuer.

Syfte: Att undersöka inställningen till träning hos fysiskt inaktiva.Frågeställningar:Vilka hinder upplever inaktiva individer till träning?Hur ser de upplevda fördelarna ut bland informanterna till träning?Vilka svårigheter upplevs med att upprätthålla träning?Metod: Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sex män (n=6). Insamlad data analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Den transteoretiska modellen användes som teoretisk utgångspunkt.Resultat: Upplevda hinder var främst att känna olust och ovilja till träning. Upplevda fördelar med träning var att det var socialt att träna, att träning gav en skön känsla i kroppen, att träningen gav hälsofördelar och att se resultat.

Syftet med denna enkätstudie var att kartlägga användningsområdena av friskvårdskortet i en kommun i sydvästra Sverige samt beskriva vilka hinder och anledningar som förelåg för att utnyttja friskvårdskortet. Ett strategiskt urval gjordes på samtliga anställda i kommunen med en svarsfrekvens på 69 %. Returnerade enkäter behandlades i statistikdatorprogrammet SPSS. Respondenternas ålder varierade från 20 till 65 år och bestod till 80 % av kvinnor och 20 % män. Av respondenterna med friskvårdskort klassades 38 % som ?sällananvändare? och 62 % som ?övriga användare?.

Uppsatsen tar upp möjligheter och perspektiv på hinder som ungdomar med invandrarbakgrund erfar vid arbetssökning. Forskning visar att ungdomar med invandrarbakgrund diskrimineras i jämförelse med inrikesfödda ungdomar. Vi har djupintervjuat åtta ungdomar, som har erfarenhet av att vara arbetssökande, i en stad i Mellansverige för att få ökad kunskap och förståelse inom detta problemområde. Teoretisk utgångspunkt var Bourdieus begrepp om ekonomiskt, socialt, kulturellt och symboliskt kapital, därefter positionering i det sociala rummet och habitus. Kvalitativ metod användes med hermeneutik som angreppssätt.

Syftet med studien var att kartlägga svenska elitfotbollstränares erfarenhet och kunskap av idrottspsykologi och idrottspsykologisk rådgivning samt att med hjälp av både tränare och en idrottspsykologisk rådgivare identifiera eventuella hinder och möjligheter för idrottspsykologins inträde till svensk elitfotboll. Tidigare forskning inom området är begränsad då endast en studie undersökt liknande område (Pain & Harwood, 2004). Metodologiskt användes både enkätundersökning (n = 28, M = 45) och uppföljande intervjuer (n = 5) för att besvara de två syftena. Resultaten visade att tränare hade relativt god erfarenhet och kunskap inom de prestationsinriktade arbetsområdena. Vidare fanns en stor öppenhet mot idrottspsykologisk rådgivning förutsatt att personkemin stämde mellan parterna samt att samarbetet skulle fortgå kontinuerligt under hela året.

Min erfarenhet är att många lärare uppskattar musik som en tillgång i temaarbeten, men också att musikläraren ofta är väldigt ensam i sitt arbete, och att tid till samarbete inte alltid finns. Med bakgrund i tidigare och nuvarande läroplan, samt i forskning om ämnesintegrering och vad den kan innebära, har jag i denna studie undersökt vad några musiklärare och några lärare i andra ämnen säger att ämnesintegrering med musik i fokus kan innebära, vilka vinster de upplever samt vilka hinder de ser. Undersökningen har gjorts med hjälp av en kvalitativ intervjustudie. Studien visar att lärarna är positiva till ämnesövergripande samarbete och gärna vill arbeta mer så, eftersom de ser många vinster med det. Den visar också att tid och okun­skap på flera sätt är hinder för samarbete över ämnesgränserna, och att lärarna själva inte alltid har möjlighet att påverka dessa hinder..

Urininkontinens är inte en sjukdom i sig utan ett symtom på bakomliggande orsaker. Att bli inkontinent kan ha flera olika förklaringar, men ofta är behandlingsmöjligheterna goda. Att vara urininkontinent kan bland annat innebära en stor negativ påverkan på livskvaliteten, utgöra en form av begränsning, vara en stor skam samt innebära att inte ha kontroll över sin kropp. Urininkontinensen är ett vanligt problem där många personer förblir obehandlade. Vi söker en bättre förståelse för bakomliggande hinder som påverkar personers val att söka vård.

Trots att allt fler kvinnor tar plats i näringslivet så domineras såväl näringslivet som de flesta chefspositioner fortfarande av män. Ständigt pågår diskussioner om vad det är som skapar denna sneda fördelning, samt hur kvinnor är i en avvikande position på grund av sin minoritet och huruvida det finns hinder som gör det svårt för kvinnor att nå upp till toppen. Oavsett hur detta stämmer eller ej är det endast individuella upplevelser av kvinnor som lyckats ta sig till toppen som närmast kan förklara hur verkligheten ser ut.Med detta som utgångspunkt ämnar studien undersöka kvinnliga VD:ar inom det svenska näringslivet för att försöka ta reda på, samt redogöra för, hur de upplever att olika möjligheter och eventuella hinder har spelat roll för deras respektive karriärer. Studien är av kvalitativ utformning, där data samlats in genom semistrukturerade intervjuer. Det sammanställda resultatet kommer därefter att analyseras ställt mot valda teorier och modeller, för att slutligen diskuteras med inslag av egna reflektioner och slutsatser.Studien visar på hur majoriteten av kvinnorna stött på fler möjligheter än hinder i sin karriär, trots att de suttit i avvikande positioner som kvinnor i mansdominerade branscher.

Sammanfattning Arbetets titel Fri lek i förskolan ? villkor och förutsättningar Arbetets art Examensarbetet inom samhällsorienterade ämnen och barns lärande. Sidantal 56 Författare Janeta Hassoun och Sandra Ivanova Handledare Lena Rubinstein Reich Examinator Anna-Karin Svensson Tidpunkt 2011-11-02 Syfte Syftet med studien är att undersöka vad fri lek innebär samt villkor och förutsättningar för den fria leken. Frågeställning Huvudfråga; På vems villkor och förutsättningar är leken fri? Delfrågor; Vad innebär fri lek? Vilka uppfattningar har pedagogerna på tre olika förskolor om fri lek? Vilka uppfattningar har pedagogerna om hinder för den fria leken? Metod Vi har genomfört sju kvalitativa och kvantitativa observationer på tre förskolor. Vi har under observationerna användt oss av både strukturerade och ostrukturerade observationsscheman.

Denna uppsats behandlar införandet av elektronisk handel mellan kommun och leverantör, vilka hinder som finns vid införandet samt vad man kan göra åt dem. Studien är gjord utifrån ett implementatörsperspektiv. Undersökningen är gjord på Luleå kommun och är utförd som en fallstudie. I min undersökning har jag kommit fram till ett antal framgångsfaktorer för införandet av e-handel samt att de saker som teorin säger är viktiga vid införandet stämmer överens med verkligheten, dock så finns det vissa saker som är speciella eftersom det är en kommun det rör sig om..

Syftet med vårt examensarbete är att ta reda på vilka möjligheter barn i förskolan har att utveckla sin rumsuppfattning i inomhusmiljön, utifrån det matematiska lärandet. Vi vill även ta reda på om det kan finnas hinder för barnens utveckling av rumsuppfattning i form av säkerhetsföreskrifter eller andra hinder.Som metod valde vi att göra observationer och intervjuer på fyra förskoleavdelningar, fördelat på två småbarnsavdelningar, ett till tre år och två äldrebarnsavdelningar, tre till sex år. Vi använde oss av öppna intervjuer med pedagogerna och utifrån ett speciellt observationsschema gjorde vi observationer av barn, pedagoger och inomhusmiljön.Resultatet visar att det från pedagogernas sida inte arbetas medvetet med barns rumsuppfattning ur en matematisk synvinkel. Däremot tar pedagogerna tillvara på de vardagliga situationerna som samling, dukning med mera för att träna taluppfattning och problemlösning. Som en del av resultatet av vår studie kan vi känna att det behövs mycket mer kunskaper, både teoretiskt och praktiskt, kring barns utveckling av rumsuppfattning ute på förskolorna, då vi hade svårt att hitta något om rumsuppfattning med koppling till matematiken..

Hadzic, Erik & Fridén, Marcus (2014) Föräldraverksamhet på mångkulturella fritidshem. Malmö: Lärarutbildningen Malmö högskola. Det övergripande syftet med vår studie är att kartlägga hur föräldrasamverkan fungerar och ser ut på mångkulturella fritidshem, samt vilka möjligheter och hinder det kan finnas. Vår studie har utgått från följande frågeställningar. - Vad vet föräldrarna om fritidshemmets uppdrag? - Hur resonerar föräldrarna kring samverkan, vilka möjligheter respektive hinder ser de? - Hur resonerar pedagogerna kring samverkan, i termer av möjligheter och hinder? Då det är väldigt knappt med tidigare forskning kring detta område har vi fått förlita oss på de få böcker vi haft, samt böcker angående föräldrasamverkan inom skolan i allmänhet. Vår studie är baserad på två olika skolors fritidshem som båda är mångkulturella, det vill säga att det finns många barn med olika etnisk bakgrund i skolan och på fritidshemmet.