En nationell värdegrund för äldreomsorgen skrevs in i socialtjänstlagen 2011. Den nya bestämmelsen innebär att omsorgen ska inriktas på att den äldre ska leva ett värdigt liv och känna välbefinnande. Regeringen gav Socialstyrelsen uppdrag att utforma stöd för implementeringen av den nationella värdegrunden, bl.a. högskoleutbildning för chefer, vägledningsmaterial och webbutbildning. Regeringens Värdighetsutredningen (Socialdepartementet, 2008) konstaterar att det finns brister i etiska värden och normer inom äldreomsorgen.

Kritik mot företag som brister i sitt sociala ansvarstagande har på senare år växt sig allt större. Det har därför blivit viktigt för företag att utöver sin finansiella prestation arbeta för goda arbetsmiljöförhållanden genom hela leverantörskedjan. Som en följd av detta väljer företag i allt större utsträckning att anta en uppförandekod, vilken anger standarder och riktlinjer för det sociala ansvarstagandet. Svårigheten tycks inte ligga i skapandet av uppförandekoden utan i dess efterlevnad. För att säkerställa kodens efterlevnad i leverantörskedjan kan företaget använda sig av olika kontrollmetoder.

Palliativt förhållningssätt kännetecknas av helhetssyn av människan och uppnås genom stöttning av individen att leva med värdighet och största möjliga välbefinnande till livets slut oavsett diagnos eller ålder.Demens är en sjukdom som är svårt handikappande för den som drabbas och för de anhöriga är sjukdomen förödande. Den palliativa vården av personer med demens är inte optimerad. Studier visar att det dels beror på demenssjukdomen som är svår att vårda och dels för att stöd till de personer som vårdar sina anhöriga och det sociala kommunala nätverket har brister.Syfte: Att analysera upplevelsen av given vård i livets slutskede hos personer med demensdiagnos ur personalens och anhörigas perspektiv.Metod: Metasyntes utförd med Howell Major och Savin-Badins analysmodell, Qualitative Research Synthesis.Resultat: Kunskap och personcentrering var de två begrepp som blev produkten av syntesen. Begreppen fungerar som motsatser, om det finns kunskap och personcentrering så finns en bra upplevelse av given vård hos personal och anhöriga och om det brister i kunskap och personcentrering blir upplevelsen sämre.Diskussion: Kunskap om demens bland personal har i syntesen visats vara en indikator för god vård vid livets slut. Utbildning i demenssjukdom bör ske kontinuerligt och på olika nivåer beroende på vilken personalkategori som utbildas.Konklusion: Palliativ vård och demens måste få utrymme i utbildningarna av all personal, från undersköterska till specialistläkare..

I den här uppsatsen studeras begripligheten i svenska översättningar av en av EU-kommissionens texttyper som kallas grönböcker. Begripligheten sätts i relation till EU-kommissionens riktlinjer för översättning. Analysmetoden är textanalys. Resultatet visar att det finns brister i begripligheten, både på makronivå och mikronivå..

Jag har valt att göra ett gestaltningsförslag för stadsrummet Svandammen i Uppsala. Grunden i detta arbete har varit att genom analys av platsen skapa en förståelse för behov, brister och potential. Utefter detta har jag skapat ett visionärt gestaltningsförslag. Resultatet av arbetet syftar till att ge nya idéer och inspirera till den framtida utvecklingen av platsen..

I form av en utvärdering har Stiftelsen för Insamlingskontroll (nedan kallat SFI) granskats med avseende på hur deras kontroll av 90-kontoinnehavare ser ut. Syftet med utvärderingen är att skapa en bild av granskningen i dagsläget samt att kartlägga var eventuella brister finns. Informationen som ligger till grund för undersökningen har hämtats direkt från SFI men kompletterande data har även inhämtats från organisationer som innehar ett 90-konto. Till följd av att brister upptäckts har jag försökt kartlägga hur kontrollen kan göras mer tillförlitlig. Huvudsakligen bottnar bristerna i otydlighet från SFI:s sida samt för lågt ställda krav på kontoinnehavarna.

Syfte: Att kartlägga vårdpersonalens kunskapsläge samt utbildningsfrekvens i hjärtlungräddning på ett länssjukhus i Mellansverige, samt beskriva följsamheten till att registrera behandlade hjärtstopp till det svenska hjärt-lungräddningsregistret.Metod: Enkätstudie med kvantitativ ansats bestående av 177 respondenter samt även som en retrospektiv observationsstudie.Huvudresultat: Enskilda personer svarade rätt på alla kunskapsfrågorna men som grupp fanns det brister i kunskapen i hjärtlungräddning. Då man jämförde vårdpersonalens kunskap påvisades att i fyra av sju kunskapsfrågor fanns en signifikant skillnad i kunskap mellan den vårdpersonal som har mer regelbunden utbildning, än den som har mindre. De som hade mer regelbunden utbildning hade flera rätt. En signifikant skillnad påvisades även beroende på när man hade haft sin senaste HLR-utbildning, där de som haft sin utbildning nyligen hade flera rätt. Följsamheten hos vårdpersonalen till att registrera patienter som behandlats för hjärtstopp på sjukhus till det svenska hjärt-lungräddningsregistret, kan sammanfattas med att det brister i rapporteringen.Konklusion: Det är viktigt att skapa förutsättningar för frekventa utbildningar till vårdpersonal för att öka kunskap och beredskap i hjärt- och lungräddning, vilket även kan ses som ett kvalitetssäkringsarbete.

Kostnaderna för fuktskador i Sverige uppskattas årligen uppgå till mångmiljard belopp.Fuktskador i byggnader medför också en ökad risk för ohälsa hos brukarna. Kunskapen föratt producera fuktsäkra byggnader finns men utnyttjas inte i den omfattning den borde.Den 1 juli 2007 träder en ny upplaga av Boverkets byggregler i kraft. Förtydliganden hargjorts i avsnittet gällande fukt, vilka underlättar verifieringen av entreprenadensfuktsäkerhet. Reglerna innefattar också krav på kritiska fukttillstånd i material. Denna studiesyftar till att kartlägga brister i produktionsskedet och hur produktionen kan utvecklas för attmotsvara de i Boverkets byggregler ställda krav på fuktsäkerhet.Intervjuer har förts med olika representanter i byggbranschen för att ge en helhetssyn avfuktproblematiken.

I Sverige har Livsmedelsverket (2009) analyserat matförgiftningsfall där de fann att bufféervar den grupp av livsmedel som oftast utpekades som smittkällor. De beskriver att orsakenbakom smittspridningen dels berodde på att personalen hade bristande kunskap omlivsmedelshygien men också för att det förekom dålig handhygien.Syftet med studien är att få en överblick över hur hygienrutinerna ser ut i ett antalrestaurangers servering av lunchbuffé i Göteborgs stad. Undersökningen avser att utvärderahur väl livsmedelsverkets rekommendationer följs. Detta genomfördes med hjälp avstrukturerade observationer under två timmar i nio olika restauranger med lunchbuffé. Vidareundersöktes vilka likheter det fanns mellan observerade brister och resultatet avlivsmedelsinspektörernas kontrollrapporter.Studien resulterar i en överblick över vilka livsmedelshygieniska brister som finns irestauranger med lunchbuffé.

Syftet med studien var att undersöka kommunsjuksköterskan omvårdnadsdokumentation om bensår i hemsjukvård. Som metod valdes journalgranskning. Resultatet visade att omvårdnadsdokumentationen brister på många sätt..

Allt eftersom fler människor dör på sjukhus eller vårdas av vårdpersonal hemma eller på särskilt boende innebär det för sjuksköterskan att mötet med patienter i livets slut inte går förbisedd. Inom alla delar av vården möter sjuksköterskan patienter i livets slut och i vårdandet av dessa patienter är sjuksköterskans yrkesroll betydelsefullt. Patienter i livets slut och anhöriga ska bli tillgodosedda adekvat vård och bemötande för att livskvalité ska uppnås. Studier och rapporter har dock visat att inom detta område råder det brister och sjuksköterskans upplevelse av vård vid livets slut inte alltid upplevs positivt. Syftet med denna studie var att genom ett sjuksköterskeperspektiv undersöka vilka faktorer som ansågs av sjuksköterskan vara betydande för att uppnå god palliativ vård samt vilka eventuella utmaningar som sjuksköterskan upplevde i den palliativa vården.

Datasäkerhet är ett viktigt ämne som många gånger är förbisett. Visst har man lärt sig att datavirus är farliga och att man måste ha antivirusprogram men redan när det gäller hantering av användarkonton och lösenord brister många organisationer fatalt. Varför är det så? Har man inte lärt sig? Saknas kunskapen?Utifrån dessa frågor har vi undersökt Kriminalvården i Norrköping. Vi hade nog inte så höga tankar från början men vi kunde snart konstatera att visst finns det organisationer med ett genomtänkt säkerhetsarbete.

Bakgrund: Sjuksköterskan har till uppgift och ansvar att ta hand om hela familjen när en familjemedlem blir sjuk. Viktiga delar i den palliativa vården är kommunikationen och relationer som bör fungera bra mellan familjen, patienten, arbetslaget samt inom arbetslaget. Närstående ska erbjudas att delta i vården och få stöd både under familjemedlemmens sjukdomstid och efter dödsfallet. Familjen är en viktig del i vården av en patient och det är viktigt att sjuksköterskan har kunskaper om familjen och att kommunicera med dem. Syfte: Syftet var att belysa familjens upplevelser av kommunikationen med sjuksköterskan vid palliativ vård.

Arbetet handlar om analys av staden och behandlar frågan om hur man kan analysera staden på ett så heltäckande sätt som möjligt. Jag har använt två olika analysmetoder: Realistisk stadsanalys och Finding lost space. Dessa två består i sin tur av flera mindre delar där olika infallsvinklar ges spelrum. Analysen ska leda fram till ett konkret planförslag, och arbetet behandlar därför hela analys- och designprocessen. Arbetet har organiserats utifrån en arbetsmetod med fyra steg: Historiska studier; Analys av stadens nuvarande rumsliga sammanhang; Syntes samt Planförslag.

ABSTRACTTitel: Gavlegårdarnas BSC, Balanserat styrkort i ett fastighetsbolagNivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomiFörfattare: Daniel Lazic & Adrian OttossonHandledare: Ann Wetterlind-DörnerDatum: 2011 - Maj Syfte: Vår C-uppsats tar sin början i en litteratur- och fallstudie som vi utförde i kursen Verksamhetsstyrning 2 där syftet var att fördjupa oss inom ett styrkoncept. Syftet med den här studien är att uppdatera Gavlegårdarnas balanserade styrkort. Genom en studie i litteraturen ville vi få en uppfattning samt presentera hur ett effektivt styrkort kan vara utformat. Därefter ville vi identifiera de brister som finns i Gavlegårdarnas styrkort och utifrån detta ge förslag på hur uppdateringen av styrkortet kan gå till.Metod: I vår studie har vi arbetat utifrån en deduktiv ansats. Vi valde att arbeta kring en kvalitativ vetenskaplig metod då vi skulle göra empiriska intervjuer.