AbstractThe aim of this study is to find out how the central content of the compulsory school curriculum (Lgr11) is handled in three teacher?s manuals for instruction in reading and writing for grade 1, and how these consider interaction and variation in learning how to read and write. Through a qualitative analysis with a hermeneutic approach, the three teacher?s manuals in Swedish for grade 1 were subjected to a close reading. The result shows that parts of the central content of the curriculum are considered, but that it is by studying exercises and texts that these become visible.

Den här kvalitativa studiens syfte var att ur ett ledarskapsperspektiv undersöka vad chefer upplevde som signifikanta utmaningar i att leda en arbetsgrupp utifrån de fem arbetskaraktäristika dimensionerna; uppgiftsidentitet, uppgiftsbetydelse, variation i färdigheter, autonomi och feedback. För att uppnå studiens syfte valdes att göra djupgående, semistrukturerade intervjuer med fyra chefer ifrån fyra olika verksamheter med varierande erfarenhet av ledarskap. Intervjuerna genomfördes vid personliga intervjuer med stöd av en intervjumall men också med utrymme för lämpliga följdfrågor för så uttömmande svar som möjligt. Resultatet av studien visade på att utmaningar återfanns i att arbetsgruppens autonomi tillsammans med variation i färdigheter begränsades av arbetsbeskrivning. Utmaningar upplevdes också kring att få de anställda att förstå hela bilden samt i anställdas sätt att nyttja eller utnyttja autonomi och hantera feedback i de fall de erbjöds.

Denna uppsats är en litteraturstudie som behandlar hur man kan jobba med att främja elevers medvetande om det egna lärandet. Syftet med arbetet är att förbättra kunskapen om att arbeta med metakognition hos blivande lärare samt redan verksamma lärare. Materialet för analysen har bestått av litteratur skriven av fyra författare inom området, nämligen Howard Gardner, Peter Gärdenfors, Ference Marton et al. samt Roger Säljö. Metoden jag har använt mig av är en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet har delats in i tre metodkategorier; variation, struktur- och mönsterskapande samt dialog.

The piglet mortality rates have become a major issue in today?s pig production. While other production traits such as number of born piglets or produced piglets per sow have been improved, the mortality rate has escalated. High mortality rates before weaning does not only affect the economy but must also be looked at as both an animal welfare problem and an ethical issue. The background to this problem has been addressed many times, and its salvation has also been addressed by breeding.

Syftet med vår studie är att undersöka lärares uppfattningar om vad som är bra och fungerande metoder som stödjer barns läs- och skrivutveckling. Våra frågeställningar är vilka olika metoder som lärare använder för att främja barns läs- och skrivlärande, hur lärare hanterar elevers olikheter vid läs- och skrivlärande samt om det finns en medveten variation i undervisningen för att möjliggöra elevers läs- och skrivlärande. För att få svar på våra frågeställningar har vi gjort intervjuer med lärare i tidigare år från Norrbotten. Från resultatet kan vi utläsa att lärarna berättar att de använder sig av olika metoder i sin undervisning för att stödja barns läs- och skrivutveckling. Det vi kan konstatera utifrån denna studie är att lärarna är väl medvetna om vikten av variation av metoder då de arbetar med olika individer som har olika behov och förutsättningar..

Föreliggande studie bygger på att skapa kunskap inom vad och hur lärare i samtalsgrupperresonerar och reflekterar kring undervisning om ett undervisningsområde. Vadlärare säger sig fokusera/icke fokusera på i undervisningssituationer och vilken medvetenhet lärare har om de variationsmönster de arbetar med.Studiens teoretiska antagande utgår från variationsteori med ursprung i forskning omlärande inom den fenomenografiska forskningsansatsen.Utgångspunkt tas i antagandetatt förmågan att erfara och kunna urskilja vissa aspekter av ett objekt förutsätter enmöjlig erfaren variation av aspekten i fråga. Den mening som är möjlig att erfara är relaterad till en möjlig erfaren variation. Studien är ett försök att närma sig vad lärare riktar uppmärsamhet mot i undervisningssituationer och målgruppen för studien är alla de som på olika sätt intresserar sig för och söker kunskap om undervisning och lärande.Datainsamlingen gjordes vid fyra tillfällen. Fem lärare från samma skola men med olikautbildningar satt tillsammans diskuterade och reflekterade om undervisning inom ettavgränsat område.

AbstraktI detta arbete underso?ks den spra?kliga fo?ra?ndring som skett i ungdomsbo?cker fra?n 1950- och 60- talet med ungdomsbo?cker fra?n 2000- och 2010-talet. Jag ja?mfo?r ungdomsbo?ckernas fo?ra?ndring med fo?ra?ndringen hos deckarbo?cker under samma period. I underso?kningen sammansta?lls ca 60 grafiska meningar ur vardera 17 bo?cker fo?rdelat pa? fyra kategorier: Fyra ungdomsbo?cker fra?n 1950-1965 samt fyra ifra?n 2000-2015.

Studiens syfte är att undersöka hur åtta lärare i grundskolan resonerar kring hur de skapar förutsättningar för lärande, då elever med lindrig utvecklingsstörning som läser enligt grundsärskolans läroplan ingår i grundskolegruppen. Studien har en kvalitativ forskningsansats med utgångspunkt i lärandetraditionerna behaviorismen, konstruktivismen och den sociokulturella traditionen.För att genomföra studien användes kvalitativa semistrukturerade intervjuer med åtta lärare i grundskolan som har elever med lindrig utvecklingsstörning individintegrerade i sin grupp. Studiens resultat har analyserats utifrån en kvalitativ innehållsanalys där sju kategorier som skapar försättningar för lärande analyserats fram. De sju kategorierna är:Goda relationer och gemenskap, Lärarens ledarskap och tydliga kunskapsmål, Variation av arbetsmetoder, Samarbete och kommunikation, Individuella anpassningar och hjälpmedel, Kunskap kring didaktik, elevutveckling och styrdokument och Samverkan och stöd i organisationen.En ytterligare djupare analys genomfördes för att se likheter och variationer mellan lärarnas resonemang kring hur de skapar förutsättningar för lärande och där de olika lärarnas resonemang kopplades till de tre olika lärandetraditionerna behaviorismen, konstruktivismen och den sociokulturella traditionen. Fem olika "lärartyper" analyserades fram.Slutsatser som dragits är att lärarna har många gemensamma strategier för att skapa förutsättningar för lärande, men att det finns en variation hos lärarna, där flera lärare anser att de använder sig av goda relationer och gemenskap, varierade arbetsmetoder och kommunikation och samspel för att skapa förutsättningar för lärande och där lärarnas resonemang bygger på en variation utifrån de tre lärandetraditionerna.

Bakgrund och problem: Ett tolkningsutrymme har identifierats i IAS 38 gällande kriterierna som behandlar aktivering av FoU. Detta kan innebära ett problem då det finns risk för variation mellan företag i tolkning och tillämpning av kriterierna. Det kan i sin tur påverka jämförbarheten mellan företagen i redovisningen av FoU.Syfte: Syftet med denna studie är att utifrån ett informationsasymmetriproblem studera jämförbarheten mellan företag i redovisning av FoU. Vi ämnar kartlägga tillämpningen av kriterierna i IAS 38 med avseende på variation mellan företag. En eventuell variation ämnar vi förklara utifrån hur företag förhåller sig till försiktighets- och matchningsprincipen.Metod: Metodvalet är en kvalitativ undersökning med djupgående intervjuer med fem företag i IT-branschen.

Det här arbetet har undersökt hur sex gymnasielärare med olika ämnesprofil diskuterar ochsamtalar kring estetiska lärprocesser. Resultatet utgår från två fokusgruppsintervjuer på två olikagymnasieskolor i sydvästra Sverige. Syftet har varit att genom samtalen få en bild av hur lärarnakonstruerar och legitimerar estetiska lärprocesser i klassrummet samt att utifrån diskussionenidentifiera de diskursiva mönster som framträder i samtalen. Arbetet tar sitt avstamp isocialkonstruktionism och använder diskursanalys som vetenskaplig metod. I analysenframträder fyra diskurser kring vilka lärarna diskuterar de estetiska lärprocesserna.

Denna studie har som syfte att betrakta hur bisatsanvändning hos vuxna avancerade inlärare av svenska som andraspråk ser ut jämfört med inlärare med svenska som modersmål; detta med avseende på både frekvens och variation.För att besvara mina två frågeställningar angående först frekvens och sedan variation har jag valt att granska uppsatser skrivna av L2- och L1-komvuxstuderande som har gått de högskolebehörighetsgivande gymnasiekurserna Svenska som andraspråk B respektive Svenska B på Komvux. Uppsatserna är skrivna som en del i det nationella prov som inlärarna har deltagit i vid slutet av kursen.För att bevara reliabiliteten för denna undersökning har jag utgått ifrån en definition och indelning av bisatser som presenteras i Svenska akademiens grammatik, kallad SAG, och Svenska akademiens språklära, kallad SAS. Genom att söka de bisatser som inlärarna använder och sammanställa dem i jämförelsetabeller har jag lyckats med att kontrollera och jämföra de olika bisatsgrupper och bisatsinledare som L2- respektive L1-inlärare använder.Undersökningen visar att det finns skillnader i bisatsanvändningen mellan dessa två inlärargrupper men att skillnaderna inte är avsevärt stora. Jämfört med L1-texterna har bisatser i L2-texterna högre frekvens vilket kan bero på att L2-uppsatserna i genomsnitt är längre, 800 ord/text gentemot 700 ord/text. Däremot har bisatserna i L2-texterna mindre variation.

Corporate Social Responsibility has been defined as the responsibility towards stakeholders and the society in whole and the expression was founded in the 1950´s. Reporting in corporate social responsibility has been termed corporate social disclosure and has been divided into three areas: environment, ethics and human resources. The aim of this study is to explain variations in corporate social disclosure and the different media used by corporations to communicate these disclosures. A survey was conducted, which included all Swedish corporations listed on the Stockholm Stock Exchange, and all public-owned corporations. The results show that corporate characteristics such as size, industry and profitability can explain some of the variation in social disclosures and also have an effect on the extent and variation of the media used.

AbstraktI detta arbete underso?ks den spra?kliga fo?ra?ndring som skett i ungdomsbo?cker fra?n 1950- och 60- talet med ungdomsbo?cker fra?n 2000- och 2010-talet. Jag ja?mfo?r ungdomsbo?ckernas fo?ra?ndring med fo?ra?ndringen hos deckarbo?cker under samma period. I underso?kningen sammansta?lls ca 60 grafiska meningar ur vardera 17 bo?cker fo?rdelat pa? fyra kategorier: Fyra ungdomsbo?cker fra?n 1950-1965 samt fyra ifra?n 2000-2015.

Orsa Besparingsskog has an aim to take nature considerations in relation to the harvested volume and area of the annual felling. Around 15 percent of the acreage and 10 percent of the volume should be set aside. It is important to keep close to those figures to avoid future negative effects on the long-term harvesting planning. The purpose of this study was to use laser scanning data to estimate those proportions. The result showed that the proportion of conservation considerations in the ten selected objects in the study was significantly higher than the target of 15 percent of the acreage and 10 percent of the volume. The result showed a setting aside of 19 percent of the acreage and 17 percent of the volume.

Trygghet hos eleverna kan ses som en viktig faktor i skolan då man talar om en lärande miljö, detta då en otrygg elev har svårt att fokusera på något annat än att bekämpa sin egna otrygghet.Med utgångspunkt i variationsteorin har femton kvalitativa intervjuer gjorts på elever i årskurs 7-9, där syftet var att få fram elevernas egna tankar och funderingar om vad de anser vara otryggt i skolmiljön.Resultatet som presenteras i uppsatsen visar att det finns en mängd olika variabler för en lärare att ta i beaktande i sitt strävande mot att skapa en trygg miljö för eleverna, då det fanns en variation i elevernas svar och i de kategorier som utformades efter desamma. Svaren berörde skilda faktorer så som gruppen, hemmet, skaderisken och misslyckande i olika former. Studiens begränsade omfång gör det dock svårt att dra några generella slutsatser kring resultatet men man kan ana att det är viktigt för läraren att ha en god relation till eleverna då det finns en variation i vad som de uppfattar som otryggt..