Denna studie beskriver elevernas samarbetslärande vid datorn då Tragetons arbetssätt används dvs. flicka och pojke samarbetar parvis under skriv- och läsinlärningsundervisningen med datorn som verktyg. Studien bygger på en förstudie i form av en deltagarobservation samt halvstrukturerade intervjuer och bilddokumentationer. Urvalet i vår undersökning bestod av elever i år 1 som undervisas med Tragetons arbetssätt. Resultatet av undersökningen visade att det förekom samarbetslärande i detta arbetssätt och att dialogen med språkanalyser hade en väldigt betydelsefull inverkan kring skrivandet när eleverna samverkade vid datorn.

Den här uppsatsen handlar om elever i skolår 8 och 9, samt elever på gymnasiet. Fokus är på deras lärande, deras tankar och språk i uppgiften litteraturläsning och recensionsskrivande. I skolan arbetar elever ofta med att läsa litteratur samt skriva recensioner, därför är det intressant att utröna vilken lärandepotentialen kan vara i denna uppgift. Till vår hjälp har vi tagit en kvalitativ textanalys i ljuset av den fenomenografiska ansatsen för att kunna se den variation av uppfattningar som finns. I studien har vi analyserat 38 bokrecensioner av elever i skolår 8 och 9 samt gymnasiet.

Från och med våren 2006, ska alla elever i grundskolan ha en individuell utvecklingsplan som hjälper dem framåt i strävan att uppnå målen. Syftet med det här arbetet, är att ta reda på hur lärarna själva tror att deras funktion och roll i klassrummet kommer att förändras genom införandet av den individuella utvecklingsplanen, IUP, i grundskolan. För att ta reda på det genomför jag intervjuer med sex lärare i grundskolan, från förskoleklass till årskurs fem. Resultatet visar att det i stort finns en positiv attityd kring införandet av IUP, och att lärarna på sikt hoppas att det ska bli ett redskap och hjälpmedel för dem i deras yrkesutövande. Men lärarna är också medvetna om, och lite oroliga för, att införandet av IUP kommer att kräva mycket arbete och tid för att bli en naturlig del av skolans verksamhet.

Flerspråkiga barn i en förskolegrupp kan vara stor utmaning för lärare vars uppdrag bland annat är att stödja och stimulera barnets språkutveckling i det svenska språket. Syftet med denna studie har varit att undersöka hur lärare arbetar med flerspråkiga barn i dagens förskola för att stimulera deras inlärning och språkutveckling. Vi undersökte också skillnaden i val av arbetssätt beroende på lärarens utbildning och därför intervjuade vi även lärare som har svenska som andraspråk i utbildningen. Genom att vara med och observera några lärarledda undervisningstillfällen i två förskoleklasser hoppades vi på att se en variation av olika arbetssätt som lärare använder sig av för att sedan under intervjun kunna diskutera dessa val. Slutsatsen vi kom fram till är att det inte finns ett enda arbetssätt som är språkutvecklande utan att en blandning gynnar språkutvecklingen bäst.

Syftet med denna uppsats har varit att klargöra livs- och arbetsförhållandena för barnmorskorna i Falu provinsialläkardistrikt under senare delen av 1800-talet. Det finns forskning som menar att landsortsbarnmorskorna från förra sekelskiftet och bakåt oftast var gifta och/eller hade egna barn, och denna slutsats har inspirerat till föreliggande arbete. Med utgångspunkt i samtliga distriktsbarnmorskors civilstånd, ev. moderskap, ålder och ursprung år 1897, har sedan ett mindre antal valts ut för en djupare granskning. Undersökningen har alltså varit tudelad.

För många är arbetet den mest centrala delen ilivet där de flesta av dygnets vakna timmar spenderas. Studiens syfte var attundersöka yrkesstolthet och identifikation med arbetet. Enligt KASAM- teorin, känslaav sammanhang, är meningsfullhet en viktig komponent för individens yrkesstolthet.Åtta individuella kvalitativa intervjuer genomfördes med åtta deltagare iåldrarna 40 till 65 år med varierande yrken. Ett heterogent urval användes föratt få en så stor variation som möjligt. Resultaten visade att den viktigastekomponenten för yrkesstolthet var upplevelsen av att få göra gott i mötet medandra människor samt att arbetet känns meningsfullt.

Syftet med denna studie var att beskriva skillnaderna i sättet som lärandets innehåll behandlas i matematik under två lektioner i årskurs 4 om ekvivalens, samt titta på om det intentionella lärandeobjektet var förenligt med det iscensatta lärandeobjektet. Studien kommer även att titta på ifall eleverna lärde det som var intentionen med lektionen samt vilken invarians och variation som skapas under lektionen. För att besvara dessa frågor används learning study som en forskningsmetod i denna studie. Studien visar att grupp 1 inte erbjöds lika goda förutsättningar att erfara det som var intentionen med lektionen som grupp 2 gjorde. Resultatet visar också att skillnaderna var väldigt små mellan de båda grupperna, men att grupp 1 i stort sett endast hade förbättrat sig på uppgiften de undervisades om under lektionen.

In this examination paper I?m using the qualitative method: phenomenographic analysis to present twenty educated and working pre-school teachers opinions about being outdoors in Swedish pre-school. The purpose is to describe the variation between different pre-school teachers? opinions, not to focus on wrong or right.    The paper starts with a review over the opinions presented by the literature on the subject.

Känslan och trovärdigheten en animerad karaktär i film eller spel förmedlar är viktig för ett bra resultat. Denna känsla och trovärdighet är dock något som är svårt att nå fram till. Med hjälp av teorier från en koreograf och dansteoretiker vid namn Rudolf Laban undersöker detta arbete om det går att lättare hitta fram till en bra karaktär. Åtta gångcykler har skapats utifrån Labans åtta rörelsekaraktäristika,  alla gestaltade med samma figur. Dessa gångcykler har sedan använts för att besvara frågeställningen om det med en neutral figur går att visa på karaktär, endast genom rörelser.

Ett examensarbete bestående av utformningen av en låg- och mellanstadieskola på en tomt i Arninge, Täby. Projektet är realistiskt, här skall det byggas en skola och jag har utgått från det program jag har fått av Täby Kommun. Mitt arbete har handlat om att skapa en skola utifrån de behov som skapats av den moderna pedagogiken men också med utgångspunkt från mina egna minnen och känslor kring de första skolåren. Skolan är indelad i olika avdelningar som kan sättas samman två och två, vilket är anpassat efter just dagens behov som skapats av den moderna skolan. De lokaler som används av alla elever i skolan finns separat, av samma skäl.

Rapporten behandlar ett examensarbete inom integrerad produktutveckling vid Högskolan i Skövde. Projektet är gjort i samarbete med butiksinredningsföretaget Expedit retail solutions i Jönköping. Projektets syfte är att utveckla framtidens Gamezone, en enhet där kunder kan testa TV-spel i en butik med fokus på spelupplevelsen.Projektet inleddes med en förstudie innehållande marknadsundersökning, befintliga produkter och andra lösningar, ny teknik, ergonomiska aspekter samt framtiden för TV-spelandet. Därefter startade idégenereringsprocessen. För att få fram en stor variation av förslag användes flera olika kreativa metoder.

Syftet med denna undersökning var att undersöka elevers förståelse för likhetstecknets betydelse i skolår 3. I undersökningen använder vi oss utav ett test för att se hur eleverna uppfattar likhetstecknet när de löser matematiska utsagor skriftligt som involverar likhetstecknet. Vidare kategoriserades eleverna utifrån deras förståelse för likhetstecknet för att sedan se om de intervjuade eleverna bearbetar och angriper en matematisk utsaga som involverar likhetstecknet på ett sätt som stämde överens med vad det skriftliga resultatet visade. Vår undersökning visar att majoriteten av elever i denna klass har en operationell förståelse för likhetstecknet vid skriftlig behandling men beskriver det muntligt som om de hade en relationell förståelse. Det kan bero på att pedagogers framställning beskriver symbolen som en relation mellan tal ?det skall vara lika mycket på varje sida? men använder likhetstecknet operativt t.ex.

Vårt syfte är att beskriva och analysera pedagogernas uppfattningar om vilka arbetssätt och metoder som är viktiga för att stimulera barns skriftspråksutveckling i förskoleklass. I vår bakgrund belyser vi vad styrdokument och forskning säger om det utvalda ämnet, skriftspråksutveckling. Vi valde att genomföra en kvalitativ intervjustudie där frågorna var förutbestämda men där det fanns utrymme för följdfrågor. Vi intervjuade två pedagoger som arbetar i två olika förskoleklasser. Resultatet visade att de olika pedagogerna hade samma grundsyn vad det gäller barnens skriftspråksutveckling i förskoleklass.

The aim of this paper is to see if Sweden has implemented the recommendations and taken notice of the guidelines for employment that the Commission and Council set up every year and from this see the role of the Commission and Council for the national employment politics. The years that I focused on in the paper are year 2000- 2004. The method that is used is a case study research that is exploratory and explanatory. The theoretical starting points are theories about delegation, cooperation and a variation of control and autonomy. This is recognized in the Principal- Agent theory and the Principal- Supervisor-Agent model.

Inflammatory airway disease (IAD) is a respiratory disorder that most commonly affects young horses performing at a high level. The clinical signs are often mild but the disorder can cause a marked decrease in performance to a point where the horse has to be taken of training and competing. The aetiology underlying IAD is not yet fully understood. One current theory is that a type I-hypersensitivity reaction due to allergens in the environment is the cause in some horses. The most reliable diagnostic method is a bronchoalveolar lavage (BAL) since it reflects the inflammatory status in the most distal parts of the lungs, which are affected in IAD.