Arbetet handlar om elevers olika sätt att lära. Vårt intresse för ämnet utvecklades och fördjupades under vår tid på lärarutbildningen. Att ta hänsyn till elevers olika sätt att lära i den dagliga pedagogiska verksamheten såg vi som en självklarhet. Vi hade emellertid en anledning att fundera över lärares medvetenhet om individers olika sätt att lära, eftersom vi av egen erfarenhet sett att det inte praktiserades i den utsträckning som vi tidigare tagit för given. Syftet med vår studie var därför att beskriva och få en uppfattning om hur lärare, för elever i de tidigare åldrarna, formulerade sina tankar kring elevers olika sätt att lära.

Bakgrund: Våld i nära relationer är ett internationellt likväl som ett nationellt problem. Kvinnor som utsätts för våld i en nära relation upplever den omvårdnad och det bemötande de fått som bristande. En medvetenhet kring förekomsten av våld måste vara ständigt närvarande i yrken där mellanmänskliga möten förekommer. Om denna medvetenhet saknas i det mellanmänskliga mötet mellan sjuksköterska och patient kan heller inte sjuksköterskan ge adekvat omvårdnad.Syfte: Syftet är att belysa sjuksköterskans erfarenheter och kunskaper av mötet med den våldutsatta kvinnan.Metod: En systematisk litteraturstudie där artiklar har granskats, analyserats och kategoriserats enligt en manifest innehållsanalys.Resultat: Sjuksköterskans bemötande av den våldsutsatta kvinnan baserades till stor del på sjuksköterskans egen syn på våld i nära relationer. Sjuksköterskor hade bristande kunskap kring vad våld i nära relationer innebar och hur detta problem kunde bemötas.

Sammanfattning I Lpfö98/2010 formuleras i ett av uppdragen att ?[f]lickor och pojkar ska i förskolan ha samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor och intressen utan begränsningar utifrån stereotypa könsroller? (Lpfö 98/2010, s 5). Det anges även att pedagogers förväntningar och sätt att bemöta pojkar och flickor bidrar till att skapa uppfattningar hos barnen om vad som anses vara kvinnligt och manligt. Detta ska motverkas genom att utmana traditionella könsmönster och könsroller (Lpfö 98/2010). Uppsatsens syfte är att undersöka, med tanke på läroplanens formulering, hur pedagoger i förskolans verksamhet säger sig arbeta med genus- och jämställdhet.

Globalisering och ökad invandring i västerländska populationer har sänkt de hinder som en gång delade kulturer, såväl nationellt som internationellt. Sjuksköterskor och andra vårdgivare är enligt lag skyldiga att tillgodose patienten med korrekt information, samt ge känsla av trygghet som bygger på patientens självbestämmande. Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa sjuksköterskors upplevelser av transkulturell kompetens i omvårdnadsarbetet. Litteratursökning gjordes i tre databaser PubMed, Cinahl samt PsycInfo. Samtliga artiklar (14) granskades vetenskapligt, analyserades och sammanställdes.

Enligt tidigare forskning grundas gott ledarskap på förmågan att motivera, sätta upp mål och fatta kompetenta beslut (Bass, Riggio och Mahwah, 2006). Gott ledarskap grundas även på aktiv kommunikation och balanserade informationsflöden (Avolio, Gardner, Peterson, Wernsing & Walumbwa, 2008). Utan effektiv kommunikation är ledarskap i huvudsak irrelevant och kommunikation är som mest effektiv när den leder till delad förståelse (Neufeld, Wan & Fang, 2010; Chidambaram & Jones, 1993).Syftet med den här studien är att belysa fenomenet ledarskap och kommunikation från ett aktivt vardagligt perspektiv. Studien undersöker ledarskap och ledarskapets kommunikation med medarbetare genom en kvalitativ intervjustudie baserat på femton intervjuer med ledare, följt av en tematisk analys.Det undersökta fenomenet återspeglar ledarskap genom medvetenhet och ledarskapets kommunikation genom autenticitet. Studien beskriver ledares uppdrag, tydlighet och uppriktighet i kommunikation, fostran av positiv kultur genom engagemang och värdeskapande och vikten av förtroende och insikt i relationer.I studien diskuteras resultatet med tidigare forskning.

Syftet med denna studie var att undersöka vad som ligger till grund för några gymnasielärares bedömning och betygssättning i ämnet Naturkunskap samt vilken uppfattning lärarna har om elevernas medvetenhet om dessa grunder. I arbetet ges en översikt av föreskrifter i läroplaner och kursplaner samt resultat av såväl svensk som internationell forskning. Tidigare undersökningar har visat på att elever betygssätts efter kriterier utöver styrdokumenten, vanligtvis egenskaper hos eleverna. Denna kvalitativa studie är baserad på intervjuer av nio verksamma lärare på olika enheter och program inom en och samma gymnasieskola i en kommun i norra Sverige. Vårt resultat har beaktat ett vidare perspektiv jämfört med tidigare undersökningar, där även lärarnas uppfattning om processen kring bedömning och betygssättning visade sig ha betydelse för elevens betyg.

Brister i äldreomsorgen och vanvård av omsorgstagare är idag ett hett ämne som dagligen diskuteras i samhället. Syftet med denna studie är att undersöka och analysera hur arbetsledning och omsorgsgivare upplever användandet av de verktyg och riktlinjer äldreomsorgsorganisationen har att följa inom äldreomsorgsorganisationen, för att möjliggöra omsorgskvalitet för omsorgstagare. Studien har genomförts med en metodtriangulering med både kvantitativ och kvalitativ ansats i en medelstor kommun i Sverige. Vi har i kombination med organisationsteori med inriktning på social struktur valt att utgå från det salutogena perspektivet och helhetssynen om människans omsorgsbehov. Resultatet visar på flertalet brister och förbättringsområden.

Logistikverksamheten i mindre företag är ett relativt outforskat ämne. Vårat intresse för området grundas i våra tidigare studier i logistik på Kungliga Tekniska Högskolan. Under vår studietid identifierade vi att nästan alla logistikstrategier och modeller är baserade på stora företag och koncerner. Vi ville därför undersöka hur mindre företags logistikverksamhet ser ut. Det som varit i fokus för vår studie är att se hur de mindre företagen hanterar det viktiga informationsflödet.

Syftet med denna kvantitativa studie är att undersöka om studenter vid Umeå universitet är medvetna om att de kan bli bakgrundsgranskade när de söker arbete och hur de gör för att skydda och framhäva sig i sociala medier och på Internet så inte studenternas digitala spår minskar anställningsbarheten. Denna studie innehåller fyra frågställningar; Är studenter medvetna om att de blir kollade och bortvalda på grund av digitala spår, vilken information väljer de att framhäva och vad tar man bort, skiljer sig detta åt mellan män och kvinnor och skiljer sig det åt mellan kunniga och mindre kunniga användare av social media och Internet. Resultatet visar på att det finns en bra medvetenhet om att de kan bli kollade men att de ändå visar upp olämpligt material. Studenterna var bra på att göra sina profiler privata men majoriteten visse inte att de inställningarna går att kringgå. Studien visar att det som mest skiljer sig åt bland könen var att männen anser sig mer kunniga och hade mer kunskap om teknik relaterade frågor.

Syftet med vår undersökning är att belysa hur förskollärare tänker kring barns grovmotoriska utveckling i dag jämfört med för femton år sedan. Vi vill även skapa en förståelse för varför och hur en eventuell förändring har skett. Detta gör vi genom att fråga hur pedagogens förhållningssätt till barns grovmotoriska utveckling ser ut idag jämfört med för femton år sedan. Undersökningen följer kvalitativa forskningsmetoder med intervjuer under fysiska möten. Resultatet visar att grovmotorisk träning har ett mindre utrymme i förskolan i dag jämfört med för femton år sedan och det är främst tre faktorer som påverkar hur mycket det blir ? tid, gruppstorlek och medvetenhet.

Bakgrund: Hot och våld är inom akutsjukvården ett allvarligt arbetsmiljöproblem som ökar såväl i Sverige som i resten av världen. Ambulanssjukvården är ett område inom sjukvården där förekomsten av hot och våld är som mest framträdande. Ambulanspersonalens vårdrum varierar och därför kan det vara en utmaning att skapa en säker arbetsmiljö. Syfte: Syftet var att ur ett prehospitalt perspektiv beskriva vilka åtgärder som kan vidtas för att kunna förebygga hot och våld inom akutsjukvård. Metod: En litteraturstudie med systematisk sökning och beskrivande design användes.

Tes: Homogenisering är en uteslutningsmekanism som försvårar invandrarnas möjligheter att nå chefspositionerna i arbetslivet.Syfte: Vårt syfte med denna uppsats är att öka förståelsen kring och skapa en medvetenhet om homogenisering som fenomen. Vi anser att man genom att skapa en medvetenhet och väcka tankar kring homogenisering som process ökar chanserna att motverka homogenisering.Metod: Vi valde att arbeta med Malmö kommun då de som organisation har ett befolkningsansvar som innehåller ett krav att påverka befolkningen i mångkulturell riktning genom olika insatser i exempelvis skola och föreningsliv, på arbetsmarknaden i sin egen organisation och i sin egen service till medarbetarna. I val av informanter utgick vi från att homogenisering på chefsnivåer bäst kunde undersökas genom personliga intervjuer med chefer i de kommunala verksamheterna. Detta för att ta reda på hur chefer ser på mångfald, rekrytering, samt ta del av deras tankar och funderingar kring varför ledningsstrukturen ser ut som den gör och vad man eventuellt kan göra för att ändra på den.Slutsatser: Vi kunde konstatera att homogenisering är ett faktum på chefsnivåer hos de undersökta verksamheterna, detta trots omfattande mångfaldsinsatser inom kommunen. I vår undersökning kunde vi hitta visa möjligheter för att åtgärda homogenisering.

Syftet med denna undersökning har varit att undersöka socialarbetarens känslor i mötet med klienten. Med uppsatsens skrivande möjliggöra en djupare förståelse av socialarbetarens egna känslor i möte med klienter, vilka känslor är det som väcks, vad är det som påverkar deras känslor, hur hanterar de sina känslor, vad har de egna känslorna för betydelse i arbete? Undersökningen har gjorts utifrån en kvalitativ metod för att kunna få en djupare förståelse för socialarbetarnas känslor. I undersökningen gjordes sex kvalitativa ostrukturerade intervjuer med familjebehandlare i Västra Götaland. Intervjuformen valdes för att kunna få så bra bild av familjebehandlarens egna känslor som möjligt.

I arbetet med denna uppsats, har vi undersökt om brandväggar håller vad de lovar och om de i så fall ger full datasäkerhet. Vårt syfte är att, ur hemmaanvändarens perspektiv undersöka vad datasäkerhet innebär, hur hotbilden vid Internet-användning i hemmet ser ut och vad personliga brandväggar kan erbjuda för skydd. För att ta reda på detta gjorde vi följande frågeställningar: Vad är/innebär datasäkerhet? Vad skyddar en brandvägg mot? Vad skyddar brandväggen inte mot? För att besvara våra frågor har vi använt oss av tre metoder; litteraturstudie, test av tre stycken brandväggar och intervjuer med två personer med kunskaper inom datasäkerhet. Vi har med hjälp av metoderna kommit fram till att beroende på att en av de tre undersökta brandväggarna släppte igenom en trojan, trots att denna brandvägg sade sig stoppa sådana, så håller inte alla brandväggar vad de lovar. På grund av många användares omedvetenhet om farorna eller brist på insikt om sin egen utsatthet men även på grund av att hotbilden är så föränderlig, är det svårt, för att inte säga omöjligt att uppnå full datasäkerhet.

I uppsatsen behandlas elevers medvetenhet om ordinlärning och användning av inlärningsstrategier vid inlärning i ett andraspråk. Även andra faktorer som kan påverka allt från elevernas syn på ordkunnande till minneskapacitet i hågkomst av ord behandlas. För att komma fram till detta valdes det ut två klasser som studerar spanska i årskurs 8 och 9. Undersökningen skedde under fem veckors tid där eleverna både fick genomgå förberedda och oförberedda läxförhör, fylla i enkäter om ordinlärning och inlärningsstrategier, bli undervisade och bli medvetna om sin ordinlärning såväl som att prova på olika strategier. Detta efterföljdes av ytterliggare en enkät för att utvärdera metoder och material.