Tvåspråkighet ses ofta som något negativt och problematiskt. Ämnet svenska som andraspråk har låg status och Skolinspektionen har gjort en granskning som visade att det saknas kunskap om andraspråksutveckling hos lärare. Utifrån problematiken med andraspråksundervisning valde jag att undersöka en lärandemiljö som gynnade andraspråkseleverna. Syftet med min studie har varit att undersöka hur en främjande lärandemiljö kan se ut, med fokus på andraspråksutveckling. Jag har främst riktat in mig på andraspråksutveckling och hur en undervisning kan formas för att gynna dessa elever.

Antalet patienter inom sjukvården ökar konstant medan det samtidigt sker nerdragningar avpersonalen. Kraven på effektivitet blir allt större och snabba byten mellan patienter är ensituation som personalen allt oftare ställs inför. Kompetens, yrkeskunnande ochförtrogenhetskunskap är några begrepp som har betydelse för att klara av arbetssituationen.Dessutom är det viktigt att hitta en fungerande metod för stresshantering. Syftet med arbetetär att beskriva erfarenheter som undersköterskor inom anestesiverksamhet har av att hanterade tvära kast som uppstår vid snabba byten mellan en akut svårt sjuk eller skadadtraumapatient och en patient med mindre svår sjukdom eller skada. Samt beskriva deomständigheter som kan försvåra eller underlätta hanterandet.

Syftet med studien har varit att undersöka hur förskoleverksamheten tillgodoser de blyga och tillbakadragna barnen samt vad som görs just för dessa. Det har varit angeläget att undersöka vad som kan vara grunden till blygsel, förskollärares bemötande samt hur verksamheten arbetar för att tillgodose de blyga och tysta barnen. Bakgrunden till studien grundar sig i läroplanen för förskolan (Skolverket, 2010) som menar att förskolans uppdrag är att anpassa verksamheten utifrån samtliga barn och låta barns intresse, nyfikenhet samt erfarenhet ligga som grund för lek och lärande. Det är centralt att som pedagog anpassa den pedagogiska verksamheten till varje barn då barn lever i olika livsmiljöer och påverkas på olika sätt. Centrala begrepp i litteratur och det empiriska materialet har varit blyghet, tystlåtenhet, tillbakadragenhet, barnets självkänsla, pedagogisk kompetensens samt kommunikationens betydelse.Studien infattar en kvalitativ metod med inspiration av semistrukturerade intervjuer av nio verksamma förskollärare.Resultatet av studien visar att en betydelsefull kompetens hos förskollärare är yrkeserfarenheten som har betydelse i hur förskolläraren bemöter det blyga barnet.

SammandragSyftet med mitt arbete är att jämföra hur bokstavsinlärning kan se ut i en Montessori förskoleklass, Reggio Emilia-inspirerad förskoleklass samt en årskurs etta i en kommunal skola. Jag vill ta reda på om det finns tydliga likheter/skillnader mellan de olika verksamheterna och hur det påverkar barnets fortsatta läs- och skrivinlärning. Jag har utfört 15-minuters observationer i de tre olika verksamheterna för att själv vara med och uppleva miljön samt se hur olika inlärningstillfällena kan se ut. För att komplettera observationerna skickade jag även ett mail med intervjufrågor till de tre lärarna/förskollärarna som de svarade på och sedan skickade tillbaka till mig. Genom detta fick jag bland annat svar på varför de jobbar som de gör, vilket synsätt som låg till grunden för undervisningen samt hur de tror att barn lär sig bokstäver bäst. Mitt resultat visar att lärarna/förskollärarna jobbar på olika sätt med bokstavsinlärning.

SammanfattningLärares kompetens att genomföra kartläggningar som ger vägledning för fortsatta pedagogiska insatser är en avgörande faktor för att kunna förebygga, avhjälpa och lindra matematiksvårigheter (Lundberg & Sterner, 2009). Syftet med studien är att få en bild av hur klasslärare för årskurserna 1-3 i Värmland går tillväga när de kartlägger och följer upp elever i matematiksvårigheter. Jag vill även veta om de har gemensamma rutiner inom kommunen och på skolan. Metoden som jag använt för att samla in data är kvantitativ i form av en enkät som 71 klasslärare anställda på skolor i 15 av 16 Värmländska kommuner har besvarat.Studiens resultat visar att 90 % av klasslärarna använder läromedelsdiagnoser för att följa upp elevernas matematikutveckling. Hälften av klasslärarna uppger att resultaten leder till individuella pedagogiska insatser för eleverna medan nästan lika många svara att resultaten inte påverkar undervisningen.

The aim of this study was to investigate how the content of the syllabus for Physical Education and Health at Uppsala University correlates to selected parts of the core content of the Gy11 syllabus for Physical Education and Health 1 in Upper Secondary School. Furthermore we aimed to investigate the perceived competency of recently graduated and still studying teachers of Physical Education and Health within the selected parts of the core content.The selected parts of the core content are:Exercise, sports and outdoor activities that develop a comprehensive physical abilityThe adjustment of tension and mental training.The methods used were a qualitative comparative text analysis of the syllabuses for Physical Education and Health at Uppsala University and Gy11 Physical Education and Health 1 in Upper Secondary School, as well as a quantitative survey conducted with recently graduated and still studying teachers of Physical Education and Health.The results were that there is an obvious correlation between the content of the syllabus for Physical Education and Health at Uppsala University and the Gy11 syllabus for Physical Education and Health 1 in Upper Secondary School. Moreover the survey shows that the respondents felt confidence in their ability to teach exercise, sports and outdoor activities that develop a comprehensive physical ability. The survey also shows that the respondents felt less confidence in their ability to teach the adjustment of tension and mental training..

Syfte: Studiens syfte är att belysa vilken betydelse fortbildningen ?Matematiklyftet, modul problemlösning? har på ett arbetslags uppfattningar om problemlösning och vilken kompetens lärarna utvecklar för att i undervisningen kunna stödja alla elevers utveckling och lärande i matematik genom problemlösning, och med fokus på elever i matematiksvårigheter. Syftet är även att belysa hur lärarna utvecklar sin kompetens och att identifiera vilka faktorer som påverkar lärarna under kompetensutvecklingen. Teori: Formuleringen av forskningsfrågor och analys av resultatet utgår från en sociokulturell och socialkonstruktivistisk ansats då kollegialt lärande varit grunden för studien. Programteorin har använts som grund för att tolka de faktorer som påverkar lärarna under fortbildningen.Metod: Fallstudiemetoden inspirerad av etnografi, har använts för att besvara studiens syfte.

Syftet med studien är att undersöka hur barns språk främjas och utvecklas hos förskolans yngsta barn och på vilket sätt detta genomförs i praktiken på förskolan. Studien genomförs med fokus på innehållet i samlingar. Samlingarnas innehåll analyseras med Vygotskijs teori i åtanke genom att intervjua förskollärare och observera samlingar med fokus på de tre teoretiska begreppen involvering, delaktighet och autonomi. Resultatet visar att förskollärarna använder sig av principerna involvering, delaktighet och autonomi genom samlingarnas olika återkommande aktiviteter såsom upprop, högläsning, ramsa, sånglek och avslutning. Studien visar även att förskollärarna följer två olika modeller som består av Bornholmsmodellen och förskollärarnas egen modell.

Av omvårdnadspersonalen inom äldreomsorgen saknar fyra av tio formellyrkesutbildning för sitt arbete. Eftersom hemtjänstpersonalens arbetsuppgifter innefattarsåväl hushållsarbete, att vårda svårt sjuka och döende personer, människor med olikagrad av psykisk sjukdom, missbruk som olika typer av funktionshinder, bör utbildningenmöta detta kompetensbehov. Syftet med studien är att undersöka hur vårdbiträden somhar gått omvårdnadsprogrammet upplever att den kunskap och kompetens de skaffat sigunder utbildningstiden kommer till användning i hemtjänstarbetet. Metoden som använtsär en kvalitativ intervjustudie, där 11 personer som genomgått omvårdnadsprogrammetsutbildning intervjuats. Respondenterna är fördelade på sex hemtjänstlag.

Bakgrund: Upplevelserna av mötet på en akutmottagning kan påverkas av olika saker. Patienter har ofta smärta, en del patienter är allvarligt skadade och vissa är i chocktillstånd. Och för vårdpersonalen handlar det inte bara om bemötande och vård utan de måste även tänka på att prioritera, prioritera mellan den allvarligt skadade patienten och den mindre allvarligt skadade. Samtidigt skall de kommunicera med patienterna på bästa sätt, i en ofta stressig arbetsmiljö. Syftet var att undersöka patienters upplevelser i mötet med vårdpersonalen på en akutmottagning.

Syftet med studien är att undersöka hur tre svensklärare ser på sitt yrke. Hur beskriver de sin uppgift, sin kompetens och sin arbetssituation? I den första delen studeras vad som enligt lärarna är svenskämnets mest centrala innehåll och hur de ser på sin egen roll. Den andra delen handlar om lärarnas erfarenheter av utbildning och deras syn på kompetensutveckling. I den tredje delen studeras hur lärarna upplever sin egen arbetssituation.

Bakgrund: Det skapas betydligt fler arbetstillfällen inom tjänstesektorn än industrisektorn. Traditionellt har de knappa resurserna inom produktionsindustrin utgjorts av kapital samtidigt som det ej varit något större problem att hitta kompetens och personal. Detta har dock förändrats och i de nya konsultföretagen har kompetensen blivit företagets knappa resurs. I och med att förmågan att ta till vara på personalens kompetens blir allt viktigare får rekrytering och anpassning av den nya personalen ökad betydelse. Kan de nyanställdas introduktion göras på ett bra sätt minskar risken för dåligt resursutnyttjande.

I arbetslivet blir det mer och mer viktigt att företag och organisationer rekryterar rätt person. Den nyrekryterade måste ha rätt kompetens och samtidigt vara den person som passar in i företagets kultur. I det här arbetet har vi behandlat rekryteringsprocessen med inriktning mot anställningsintervjun. Uppsatsens syfte är att belysa rekryterares syn på anställningsintervjun och dess betydelse i rekryteringsprocessen. För att kunna besvara vårt syfte har vi valt att göra kvalitativa intervjuer med fem rekryterare.

Planeraren har ett yrke som kan vara svårt att beskriva och flera olika benämningar används för samma profession. Rollen har förändrats och planeraren har gått från att vara autonom expert till att i större omfattning agera samordnare styrd av politiska viljor. Jag anser att det finns en viss otydlighet kring planerarens uppgifter och hamnar ofta i diskussioner om stadsplaneringens mindre åtråvärda konsekvenser och önskar därmed kunna ge en så rättvis bild av min blivande yrkesroll som möjligt.Denna uppsats syftar till att ta del av debatten kring planerarens profession och utveckling i media, och uppsatsen berör huvudsakligen begreppen profession, roll och kompetens. Tidskriften PLAN utgör källa för de artiklar som används för att representera debatten. PLAN ges ut av Föreningen för Samhällsplanering och kan ses som planerarkårens interna organ.Resultat kan sammanfattas till att det råder enighet kring att planerarrollen förändrats i takt med att antalet aktörer i planeringen ökat och därmed också komplexiteten i processen.

Introduktion: Den tekniska utvecklingen inom vården, de ökade behoven på vårdkvalitet och kostnadseffektivitet leder till att kraven på röntgensjuksköterskans kunskap ökar och kompetensen garanteras. De senaste åren har Magnet Resonansen (MR) utvecklats och blivit en viktig teknik inom medicinsk diagnostik. Särskilda säkerhetsaspekter vid MR måste både personal och patient ta hänsyn till för att förhindra olyckor. Det finns olika typer av fobier som till exempel klaustrofobi. I samband med en MR-undersökning kan en klaustrofobisk patient känna obehag.