Sökresultat:
4221 Uppsatser om Sprćklig kompetens - Sida 45 av 282
Psykoterapeut eller inte ? Ă€r det nĂ„gon idĂ© att utbilda sig? : NĂ„gra röster om kompetens och personlig utveckling i yrkeslivet efter avslutad utbildning till psykoterapeutÂ
Resultatet visar att samtliga informanter uttrycker en stor tillfredsstÀllelse med att ha utbildat sig till psykoterapeut. De intervjuade upplever att den personliga utvecklingen och yrkeskompetensen har stimulerats av utbildningen. De kÀnner sig nu friare och tryggare i samtalen. Samtliga uppger att de har fÄtt flera verktyg att arbeta med som gör att de kÀnner sig sÀkrare att samtala med flera personer i rummet och att Àven ta med barnen i samtalen. Informanterna anser att utbildningen har ökat deras reflektionsförmÄga.
Kompetens och kundvÀrde : En studie om systemkamerakunders vÀrdeskapandeprocess
Syftet med studien Àr att ge en ökad förstÄelse för hur kundvÀrde skapas genom att studera vidvilka tidpunkter vÀrdeskapandet sker, vilken typ av aktiviteter som pÄverkar vÀrdeskapandet,vilka aktörer som Àr delaktiga i det och vilka aktörer som styr vÀrdeskapandeprocessen. Detteoretiska ramverket utgÄr frÄn de tvÄ vÀrdeperspektiven Service-Dominant Logic ochCustomer-Dominant Logic. En viktig faktor vid vÀrdeskapandet Àr kundens kompetens.Kompetensen bestÄr av kundens inhÀmtande av och utnyttjande av kunskap. I den hÀr studienundersöks kundens inhÀmtande av kunskap och dess förhÄllande till kundvÀrde. För attstudera ovanstÄende har en kvalitativ studie genomförts.
Fem gymnasielÀrares syn pÄ livsfrÄgors didaktiska tillÀmpning i religionskunskapsÀmnet
Min uppsats beskriver hur gymnasielÀrare i religionskunskap Är 2010 kan förhÄlla sig till livsfrÄgor i undervisningen och den didaktiska problematiken med livsfrÄgor i klassrummet.Som teoretisk ram har jag tagit upp nÄgra olika definitioner av livsfrÄgor, gjort nedslag i den didaktiska historiken över livsfrÄgepedagogik, samt visat pÄ de lÀroplansteoretiska utgÄngspunkterna för livsfrÄgor i undervisningen. Mitt perspektiv utgÄr frÄn grounded theory och utifrÄn en hermeneutisk förstÄelsehorisont har jag genomfört kvalitativa intervjuer med fem verksamma religionskunskapslÀrare under vÄrterminen 2010. Informanternas svar visar att livsfrÄgor kan tolkas pÄ olika sÀtt vilket pÄverkar didaktiken. Det framkom Àven att de omgÀrdar livfrÄgedidaktiken med försiktighetsÄtgÀrder vilka kan bero pÄ omsorg om eleven, rÀdsla, kontrollbehov, praktisk pedagogisk kompetens grundad pÄ erfarenhet, eller bristande kompetens. LivsfrÄgor introducerades i kursplanen för religionskunskap med intentionen att utgÄ ifrÄn elevens intressen och frÄgor. Men i praktiken kan det bli just de frÄgor som ligger eleven nÀrmast som anses för kÀnsliga och vÀljs bort i undervisningen..
"Voffor gör di pÄ detta viset?" - en didaktisk studie av förskollÀrares kompetens om höglÀsning
Syftet med föreliggande studie Àr att undersöka vilken kompetens förskollÀrare har om höglÀsning. Vi har valt att göra studien, dÄ vi finner att höglÀsning oftast inte Àr en pedagogiskt prioriterad aktivitet och dÀrför ville vi undersöka hur nÄgra förskollÀrare ser pÄ höglÀsning som en pedagogisk aktivitet. Vi analyserade med hjÀlp av ett didaktiskt perspektiv och utgick frÄn grundfrÄgorna: varför, hur, nÀr och var, för att synliggöra förskollÀrarnas tankar och kunskaper kring höglÀsning. För att vi ska uppnÄ syftet med studien anvÀnde vi oss av enkÀter som metod. Vi vÀnde oss till förskollÀrare pÄ tvÄ förskolor och empirin bestÄr av 14 besvarade enkÀter.
FörskollÀrares tankar om barns utagerande beteende /Pre-school teachers thoughts on children?s acting out behavior
Syftet med mitt arbete Àr att undersöka hur ett antal förskolepedagoger tÀnker kring förskolebarns utagerande beteende; vad sÄdant beteende Àr, vad orsaken till det Àr samt hur man bör hantera det som pedagog. Jag har anvÀnd mig av kvalitativa intervjuer och intervjuat fem pedagoger.
FrÄgan vad utagerande beteende hos barn Àr associerar informanterna först till olika slags konkreta yttringar, som brÄk och skrik. Man associerar ocksÄ till avvikande, störande beteenden.
Orsaker till utagerande beteende associerar man till en mÀngd olika faktorer som hemmiljö, psykologiska faktorer och förhÄllanden i sjÀlva förskolemiljön.
Litteraturförmedling pÄ folkbibliotek: Bibliotekariers tankar om kompetens och betydelsefulla egenskaper
This thesis deals with questions about competences and qualities that librarians inpublic libraries find that they need to be qualified suppliers of literature (books andmagazines).Our aim is to problematize the competence of the profession in relation to promotingliterature, knowledge in literature and reading habits. We want to know what librariansthemselves think about their own competences when it comes to supplying andpromoting literature. Does it have to be a leisure interest or do they get the possibility toread during working hours?What do librarians think it means to be a qualified promotor of literature and how dothey acquire the right competence? Do they believe that their competence correspondswith the occupational requirements? How much of their knowledge about literature andpromoting literature comes from personal interest and commitment?We primarily used the theories about competence by Per-Erik Ellström. One of thetheories is the one of implicit and explicit knowledge.
Anledningar till att ha incitamentsprogram i svenska företag
ProblemVilka anledningar finns det för att ha incitamentsprogram enligt revisionsbyrÄerna och hur överensstÀmmer det med Scanias incitamentsprogram?SyfteSyftet Àr att beskriva likheter och skillnader för anledningar till att ha incitamentsprogram enligt revisionsbyrÄerna jÀmfört med Scania AB.Metod Vi har gjort en multipel fallstudie pÄ grund av att vi har studerat flera organisationer. Vi har samlat in information till empiri genom litteratur, artiklar, Ärsredovisningar och intervjuer. Intervjuerna har genomförts pÄ revisionsbyrÄer. GÀllande vÄrt jÀmförelseobjekt Scania AB har vi genomfört en telefonintervju, för att ta reda pÄ vilka anledningar det finns att ha incitamentsprogram för svenska företag.SlutsatsVi kan konstatera att det finns fem anledningar för ha incitamentsprogram i svenska företag enligt revisorerna och dessa Àr: Rekrytera och behÄlla kompetens inom företaget, att fördela risken mellan Àgarna och ledningen, att fÄ ledningen att investera i projekt som gynnar företaget pÄ lÄngsikt, att styra ledningen till önskat beteende och att motivera de anstÀllda till att prestera bÀttre. Det finns en likhet mellan revisorerna och Scania AB och den Àr att rekrytera och behÄlla kompetens inom företaget..
"Ăven en tusenmilafĂ€rd börjar med ett första steg" : - En litteraturstudie av 2000-2013 Ă„rs forskning kring preventiva Ă„tgĂ€rder mot mobbning som pedagogen egenhĂ€ndigt kan vidta i verksamheten
Pedagogens viktigaste uppdrag Àr att, genom sitt arbete i verksamheten, förverkliga vÀrdegrunden och motverka alla former av mobbning, krÀnkningar och trakasserier. Dock Àr uppdraget genom nollvisionen, om att ingen elev ska bli utsatt för mobbning, ej uppnÄtt. Trots misslyckandet fastslÄr statliga utredningar och styrdokument att pedagogen Àr mest betydelsefull för att förebygga mobbning i skolverksamheten. Studiens huvudsakliga problem Àr dÀrav ? Varför kan just den enskilde pedagogen vidta aktiva effektiva ÄtgÀrder för att förebygga mobbning??.
Industriprogrammet-en bra grund för kommande arbetsliv
Författare: Boine Svensson
Titel: Industriprogrammet - en bra grund för kommande arbetsliv?
Min undersökning har gÄtt ut pÄ att intervjua f.d. elever pÄ Brinellgymnasiets Industriprogram i NÀssjö samt deras nuvarande arbetsgivare. Mitt mÄl med denna undersökning var att fÄ klarhet i om industriprogrammet ger de bÀsta förutsÀttningar för kommande yrkesliv samt om eleverna, enligt företagarna, Àr anstÀllningsbara direkt efter gymnasial utbildning.
Tidigare forskning visar bara pÄ vad företagen krÀver, socialt och tekniskt, och inte pÄ vad industriprogrammet lÀr ut. DÀrför har jag valt att göra denna studie av vad utbildningen ger eleverna samt vad företagarna anser sig behöva för framtiden och nuet.
Min undersökningsmetod har varit kvalitativ med öppna frÄgestÀllningar.
Internrevision - i kommunalÀgda energibolag
Syfte: Syftet med undersökningen Àr att beskriva och analysera kommunalÀgda energibolag gÀllande internrevision. Vi skall undersöka vad som bör beaktas vid val av internrevisor och om tjÀnsten ska upphandlas externt eller om en anstÀlld pÄ företaget ska sköta internrevisionen.Metod: Vi har anvÀnt oss av den kvalitativa metoden pÄ ett induktivt sÀtt. Den primÀra datan harsamlats in genom intervjuer. Den sekundÀra datan har samlats in genom litteratur, artiklar ochInternet.Teori: Den teoretiska referensramen bestÄr av revision, internrevision och intern kontroll. Den ÀrÀven uppbyggd av lagar och rekommendationer, vilka yrkesutövarna Àr samt den samverkan somfinns dem emellan.
Distriktssköterskans upplevelse av den egna yrkeskompetensen
Den yrkeskompetens distriktssköterskan besitter pÄverkar hennes förmÄga att frÀmja hÀlsa, förebygga ohÀlsa och lindra lidande. Syftet med denna studie var att beskriva distriktssköterskors upplevelser av den egna yrkeskompetensen i relation till Älder, yrkeserfarenhet, antal utbildnings Är och akademisk nivÄ. Verktyg för datainsamling var en enkÀt. Materialet analyserades sedan utifrÄn bivariat sambandsanalys med Spearmans rangkorrelation för att söka efter samband mellan variabler. Resultatet visade att yrkeserfarenhet tillsammans med Älder var de variabler med störst inverkan pÄ yrkeskompetensen, dÄ frÀmst inom omrÄdet medicin.
HUR SJUKSKĂTERSKAN MOTIVERAR TILL FĂRĂNDRADE LEVNADSVANOR HOS PATIENTER MED RISK FĂR HJĂRT- OCH KĂRLSJUKDOMAR : Â Â Â Â Â Â -en kvalitativ intervjustudie
Syftet; var att undersöka hÀlsopedagogers upplevda hinder och möjligheter i sitt arbete med fysisk aktivitet pÄ recept, FaR. Metod: en kvalitativ ansats, med fyra halvstrukturerade intervjusamtal utfördes i omkring 60 minuter utifrÄn en intervjuguide. Urval: ett intensitetsurval genomfördes och bestÄr av informanter verksamma inom FaR en lÀngre tid. Dataanalys: intervjumaterialet bearbetades med tematisk analys, dÀr kodningsförfarande sÄ smÄningom ledde fram till identifierande av teman, dÀrefter framstÀlldes berÀttelser. Resultat: resultatet visade att hÀlsopedagoger fungerar som en hjÀlp till sjÀlvhjÀlp till personer som har fÄtt FaR.
Skolbetygens betydelse vid rekrytering : En studie i hur arbetsgivare ser pÄ skolbetygen vid mötet med en arbetssökande.
Syftet med detta arbete var att undersöka hur stor vikt arbetsgivare lÀgger pÄ en ansökandes skolbetyg, om det skiljer sig mellan olika skolbetyg och om olika branscher ser olika pÄ betyg och vad de pÄvisar. För att ta reda pÄ detta gjorde jag fem intervjuer med utvalda arbetsgivare inom olika branscher. Jag jÀmförde dem sedan med tidigare forskning och litteratur samt med lÀroplanen och vad den sÀger om vad betygen ska sÀttas pÄ för att fÄ en djupare förstÄelse för dels hur vÀl intervjuerna representerade det arbetsgivarna anser om skolbetyg och dels vad som skulle kunna utvecklas för att skapa en mer gynnsam anvÀndning av skolbetyg. Resultatet visade tydligt att arbetsgivare inte tittar nÀmnvÀrt pÄ skolbetygen och görs det sÄ handlar det om en allmÀn behörighet som yrkesrollen krÀver. Inom mer akademiska yrken verkade arbetsgivaren ha en större medvetenhet om vad betygen visar men det anvÀnde sig ÀndÄ inte nÀmnvÀrt av dem.
Styrelsens ersÀttningar - en studie i svenska publika företag
Syfte
Vi vill finna vilka variabler som pÄverkade styrelsens ersÀttningar och om ersÀttningarna förbÀttrade företagets prestationer.
Metod
Vi valde att göra en kvantitativ undersökning av 56 svenska publika företag. VÄrt material byggde vi upp utifrÄn en deduktiv ansats.
Teori
Vi anvÀnde ett dussintals böcker och forskningsartiklar för att samla teori. UtifrÄn teorin skapade vi tretton hypoteser för att testa och analysera och finna ett samband mellan variablerna. I vÄrt första steg var teorin uppdelade pÄ Ätta hypoteser baserade pÄ vad som pÄverkade ersÀttningarna.
Att vÀgleda elever med Aspergers syndrom
Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka vilken kompetens och resurser studie- och
yrkesvÀgledare med erfarenhet av Aspergers syndrom anser Àr viktiga att ha för att kunna
vÀgleda elever med Aspergers syndrom i grundskola och gymnasium.För att kunna besvara mitt syfte anvÀnde jag mig av kvalitativa intervjuer med fyra
intervjupersoner som jag hade valt ut genom godtyckligt urval. Resultatet visade att det
fanns mÄnga likheter i förhÄllandet att vÀgleda ?vanliga? elever men ocksÄ skillnader.
SÀttet att tolka information och sÀttet en person med Aspergers syndrom sjÀlv
kommunicerar pÄ kan till vissa delar vara annorlunda jÀmfört med mÀnniskor som inte har
Aspergers syndrom.
Samtliga intervjupersoner anser att bristande resurser Àr ett gemensamt problem. Det
behövs bÄde mer tid och mer personal i arbetet kring elever med Aspergers syndrom.
TyvÀrr kÀnde intervjupersonerna missnöje och otillfredsstÀllelse nÀr det gÀller respektive
skollednings förstÄelse och insikt om arbetet kring elever med diagnosen Aspergers
syndrom.
Enligt skolverkets allmÀnna rÄd har man som studie- och yrkesvÀgledare för elever med
Aspergers syndrom till uppgift att se till deras specifika funktionsnedsÀttning sÄ att dessa
elever, i likhet med andra elever, fÄr möjlighet att göra vÀl underbyggda val..