Sökresultat:
2577 Uppsatser om Sprćkets struktur - Sida 62 av 172
Utvecklingsprojekt fo?r produktionsverktyg i kulturverksamhet : Database development in a cultural environment
Projektet visar hur man med relativt lite kunskap om programmering kan ta fram en lo?sning som ba?de a?r cross-platform och enkel att underha?lla och vidareutveckla med ytterligare funktioner i framtiden. Systemet a?r gjort i Filemaker Pro 13/14 som ocksa? a?r klienten fo?r Mac OS X och anva?nds fo?r mobila enheter via Filemaker Go 13/14.Personalen pa? kostymavdelningen pa? NorrlandsOperan har tidigare arbetat med en struktur da?r information och bilder kring produktionen sparats i olika Excel eller Word-dokument fo?r att sen sparas pa? en gemensam filserver. Detta arbetssa?tt skapar problem kring dokumentation, att hitta information och att jobba mobilt.Lo?sningen a?r framtagen fo?r att understo?dja personalen i deras arbete och fo?ljer en tydlig ordning med vilka objekt som a?r relaterade till vilka andra objekt.
Rumslig Navigering- en komparativ studie av mÀnniskans förmÄga att orientera sig i urbana miljöer
I denna uppsats presenteras en jĂ€mförande studie av tre gators rumsliga begriplighet (intelligibility). Studieobjekten Ă€r TrollebergsvĂ€gen, Karl XI-gatan och ĂresundsvĂ€gen i Lund. ĂresundsvĂ€gen Ă€r föremĂ„l för exploatering under kommande Ă„r. HĂ€r kommer det att skapas en mĂ€ngd olika byggnader dĂ€r olika grupper i samhĂ€llet kan bosĂ€tta sig och leva. En rad nya företag kommer att etablera sig.
Styrning av personal i kreativa arbeten
Individuell kreativitet blir ett allt viktigare konkurrensmedel för företag i dagens affÀrsvÀrld. Den kreativa personalen i företag med utmÀrkande kreativ verksamhet behöver en miljö som tillÄter dem att fritt lÄta kreativiteten vÀxa och utvecklas. UtifrÄn dessa individers kreativa arbete skapar företagen sin lönsamhet och framgÄng. Företagets problem Àr att skapa en miljö som gynnar kreativitet och nytÀnkande samtidigt som företaget Àr framgÄngsrikt och lönsamt. För att lyckas med detta behöver företagen pÄ ett effektivt sÀtt ta tillvara pÄ de resurser som den kreativa personalen utgör.
Cykeln i staden : Undersökning av cykelvÀgnÀtet för stadsdelen Hovshaga i VÀxjö
?HÄllbar stadsplanering? Àr ett Àmne som fÄr allt större utrymme i dagens samhÀlle.Det Àr intressant men samtidigt skrÀmmande dÄ det handlar om allvarliga frÄgor. Kommunikationer och transporter Àr en viktig del i dagens stad och transporterna tenderar att ökar. Att hitta hÄllbara och miljövÀnliga ressÀtt Àr dÀrför nödvÀndigt.Staden har alltid varit beroende av kommunikationer och transportsÀtt. Stadens lokalisering, storlek och struktur har alla pÄverkats av vilka transportmedel som funnits.
Faktorer att beakta vid ett varumÀrkesbyte
En studie om vilka faktorer som bör beaktas vid ett varumÀrkesbyte kartlÀggs. Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att kartlÀgga, beskriva och analysera de olika faktorer som bör beaktas vid byte av ett varumÀrke. Detta illustreras Àven i ett ramverk med syftet att vara anvÀndbar för företag som har för avsikt att genomföra ett varumÀrkesbyte.Metod: Studie Àr av en kvalitativ art, med semi-struktuerade intervjuer dÄ denna undersökningsmetod ansÄgs vara den mest lÀmpade för problemomrÄdet. Vidare Àr studien baserad pÄ en abduktiv ansats. UtifrÄn insamlad litteratur utformades ramverket som fungerat som struktur för resten av uppsatsen.
Strukturens frÄnvaro : En essÀ om Louis Althussers strukturbegrepp
Med denna uppsats mÄste jag verkligen betona att jag ökat min förstÄelse för Takashi Murakami och hans konstnÀrskap. Gradvis tog jag mig in i hans konstnÀrskap. Till en början Àr det vÀldigt lÀtt att fastna vid spektakulÀra uttryck i hans konst och grubblerier kring hur hans varor blivit konst, men glappet dÀremellan Àr alldeles för stort för att sÄdana tankar skall kunna mynna ut i nÄgot fruktbart. Men genom att först försöka förstÄ sig pÄ hans verksamhet mot ljuset av den ekonomiska kontexten framhÀvdes gradvis detaljerna kring hur hans varor blivit konst. Jag kom fram till att hans konst egentligen handlar om symboler i relation till andra symboler, dÀr spÀnningen ligger i att Murakamis Àr bestÀndiga/ fixerade medan de övriga Àr rörliga/ dynamiska.
Erfarenheter frÄn programutveckling Ät externkund
Denna rapport handlar om projektgruppens samlade erfarenheter om hur det Àr att arbetamed ett större mjukvaruprojekt. Fokus för detta ligger pÄ erfarenheter inom gruppdynamikoch kundinteraktion. Rapporten lyfter Àven fram hur anvÀndandet av Essence Kernel Alpha:spÄverkade gruppens arbete. Rapporten försöker ocksÄ undersöka och ge förslag pÄfinansieringsmodeller för projekt med öppen kÀllkod. Det som iakttogs var att planering ochöppen kommunikation i stor del pÄverkar ett projekts utveckling.
Homosexuell i en heterosexuell social kontext : Homosexuella mÀns upplevelser av fördomar, heteronormativ makt och möjlighet till öppenhet
Syftet med uppsatsen Àr att försöka fÄ en inblick i och förstÄelse för hur homosexuella mÀn upplever fördomar, möjligheter att vara öppna och möjligheter att stÄ emot den makt som heteronormativiteten innebÀr. Studien Àr kvalitativ med hermaneutiken som vetenskaplig ansats, och jag har genomfört sex djupintervjuer med homosexuella mÀn för att ta reda pÄ hur synen pÄ deras egna platser i tillvaron pÄverkas av samspelet med den sociala omgivningen. Resultatet visar att homosexualiteten som stigmat bestÄr av samt det offentliga samhÀllets struktur begrÀnsar den homosexuella mannens livsmöjligheter, och hur vÀl den homosexuella mannen lyckas integreras i samhÀllet beror pÄ hur den sociala kontexten ser ut, men Àven pÄ vilken relation den homosexuella mannen sjÀlv har till homosexualiteten. Ingen av respondenterna upplever dock ett omfattande utanförskap. Vidare visar resultatet att det finns flertalet olika strategier för att hantera sin öppenhet och att dessa varierar beroende pÄ situation, och att mÀnnens band till vÀnner och familj i stor utstrÀckning inte pÄverkas negativt av stigmat..
VÀstvÀrldens hantering av utvecklingslÀndernas skulder ? att hjÀlpa eller att stjÀlpa
Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att klargöra hur omvÀrlden hanterar det skuldproblem som blir allt mer omfattande i mÄnga utvecklingslÀnder. MÄnga afrikanska lÀnder söder om Sahara har fastnat i en fattigdomsfÀlla och Àr i desperat behov av förÀndring. Det globala finansiella systemet, med IMF i spetsen, har uppmÀrksammat detta problem och genom omstruktureringar och avskrivningar av skulderna vill de ge lÀnderna en möjlighet att komma pÄ fötter igen. MÄnga svÄrigheter uppkommer nÀr externa parter kommer in och ska lösa skuldproblemen Ät lÀnderna. HÀnsyn mÄste tas till de som har givit lÄnen, sÄvÀl som till de skuldsatta lÀndernas ekonomiska struktur.
Tillbyggnad till Nationalmuseum
Arbetet hanterar uppgiften att rita en tillbyggnad till Nationalmuseum. Byggnaden ska enligt uppgiften inhysa arbetsplatser för museets personal, förvaring av konst i magasin, konserveringsateljéer, utrymmen för att hantera in- och utlastning av konst samt en semipublik studiesal. Uppgiften har hanterats utifrÄn antagandet att logistiken, arbetsplatsen och byggnadens plats i stadsrummet Àr de tre huvudfrÄgorna. Den sistnÀmnda har hanterats med Beaux Arts traditionen som inspiration i det att tillbyggnaden stÄr i direkt relation till museets struktur och volym, men avviker frÄn denna i det att byggnaden inte förlÀnger strukturen, utan Àr en omarbetning av den, vilket resulterar i ett annat stadsrum, mer av ett stadsrum Àn en förlÀngning av museet. FrÄgan om arbetsplatsen har hanterats sÄ att arbetsplatsen fÄr uppta stor del av byggnadsvolymen, ljusa luftiga rum med möjlighet till kontakt med medarbetarna parat med mindre ytor för spontana möten understött av en planstruktur som uppmanar till detta ska möjliggöra en bra arbetsplats.
Generation Y ? Gold diggers inom finanssektorn : - En fallstudie om generation Ys motivation inom finanssektorn
Syftet med uppsatsen Àr att göra en undersökning av diskurser om delaktighet i förskolan. Metoden för datainsamlingen Àr kritisk diskursanalys utifrÄn Norman Fairclough (1992). Det Àr en diskursanalys av texter och inte en undersökning av diskurser hÀmtade frÄn verkligheten i nÄgon förskola. Diskursanalysen görs pÄ fem akademiska avhandlingar, som studeras i förhÄllande till barns delaktighet. Urvalet av avhandlingarna baseras pÄ att de Àr relevanta för Àmnet delaktighet.
Diskutera mera? : Om kommunikativa processer i hÄllbara stadsbyggnadsprojekt.
Med utgÄngspunkt i de tre projekten Mitt Gröna Kvarter, HÄllbar Stadsutveckling i KvillebÀcken och KongahÀlla som alla fÄtt ekonomiskt stöd frÄn Delegationen för HÄllbara StÀder har jag studerat vilka upplevelser aktörer inom de berörda projekten har av den interna kommunikationen. Studien berör Àven hur de inblandade uppfattar pÄverkan frÄn den process som det ekonomiska stödprogrammet omfattas av samt vilken pÄverkan den skrivna ansökan har pÄ mottagandet av och arbetet med föreslagna ÄtgÀrder.Genom att stÀlla mitt material frÄgan: Hur upplever aktörerna i de studerade projekten det interna kommunikativa arbetet? har jag avsett att visa hur projektens struktur och arbetssÀtt pÄverkat förutsÀttningarna för en givande kommunikativ process. Mitt empiriska material har lett mig till att identifiera fem slutsatser som Àr Äterkommande och av tongivande betydelse. Jag har kommit fram till att det dÀrför Àr vÀsentligt; att diskussioner innebÀr en lÀroprocess; att det finns möjligheter att bidra pÄ lika villkor; att aktörer kan enas i gemensamma problemformuleringar; att redovisningen av material Àr transparent; att konsekvens i handlingar och kommunikation rÄder..
Belöningssystem & motivation : En studie av tvÄ sÀljföretag
Bakgrund:I dagens snabbt förÀnderliga vÀrld krÀvs det mer Àn en bra affÀrsidé och en god struktur i ett företag för att lyckas. Den viktigaste resursen i dagslÀget för företagen Àr personalen. För att företaget ska vara effektivt och kunna överleva pÄ lÄng sikt Àr det viktigt att organisationen kan införskaffa, behÄlla och motivera personalen, med hjÀlp av bland annat ett bra fungerande belöningssystem. Syfte: Syftet med studien Àr att undersöka hur befintliga belöningssystem pÄverkar sÀljarnas motivation och identifiera hur utformningen av dessa belöningssystem bidrar till mÄlkongruens inom företag. Vidare Àr syftet med studien att undersöka om det finns skillnader mellan chefer och anstÀlldas syn pÄ belöningssystem och i sÄdana fall faststÀlla vilka dessa skillnader Àr.
Hur central Àr kommunikationen inom GU? En kartlÀggning av Göteborgs universitets informationsstruktur inom den centrala enheten
Titel: ?Hur central Àr kommunikationen inom centrala GU??? en kartlÀggning av Göteborgs Universitets informationsstrukturmellan gemensamma förvaltningen och fakulteternaFörfattare: Martin Ström & Kristin MöllerHandledare: Monica Löwgren NilssonKurs: Fördjupningsskurs, VT 2007Syfte: Att kartlÀgga Göteborgs Universitets informationsstrukturinom den centrala enhetenMetod: Kvalitativa intervjuerMaterial: Intervjuer av aktörer inom mÄlgruppen gemensamma förvaltningenHuvudresultat: Undersökningen har visat att man har bra koll pÄ vad interkommunikation ska anvÀndas till men att det inte riktigtefterlevs. Informationsflödet Àr för stort inom GU för att man ska kunna informera alla om allt och det vore bÀttre om det fanns gemensamma forum dÀr man sjÀlv kan hÀmtainformation. Generellt sett sÄ finns det inga uttalade eller formulerade informationsansvar utan det Àr skapat av individen sjÀlv. Intervjupersonerna efterfrÄgar klararedirektiv och information som berör den egna avdelningen och verksamheten.
Konflikthantering : Ett verktyg i det dagliga arbetet
Syftet med denna studie Àr att undersöka faktorer som kan vara av betydelse för att möjliggöra konflikthantering i det dagliga arbetet. Vi menar att om möjligheter skapas och initiativ tas frÄn ledningens sida sÄ kan organisationen utvecklas i en positiv riktning. Studien grundar sig delvis pÄ teorier om vikten av att ha en tydlig struktur som uppfattas av medarbetarna som rÀttvis och att konflikter kan fÄ konsekvenser för hela organisationen. Studien Àr av kvalitativ design och Àr utförd inom Àldreomsorgen i en kommun i södra Sverige. Analysen visar att faktorer som: tydlig arbetsstruktur, gemensam vision och mÄlsÀttning, utbildning inom konflikthantering, tydlig och öppen kommunikation, att ta sig tid till konflikthantering, att vara professionell och neutral och att ta ansvar och visa respekt har en betydande inverkan vid konflikthantering.