Sök:

Sökresultat:

2564 Uppsatser om Sprćkets struktur - Sida 62 av 171

Erfarenheter frÄn programutveckling Ät externkund

Denna rapport handlar om projektgruppens samlade erfarenheter om hur det Àr att arbetamed ett större mjukvaruprojekt. Fokus för detta ligger pÄ erfarenheter inom gruppdynamikoch kundinteraktion. Rapporten lyfter Àven fram hur anvÀndandet av Essence Kernel Alpha:spÄverkade gruppens arbete. Rapporten försöker ocksÄ undersöka och ge förslag pÄfinansieringsmodeller för projekt med öppen kÀllkod. Det som iakttogs var att planering ochöppen kommunikation i stor del pÄverkar ett projekts utveckling.

Homosexuell i en heterosexuell social kontext : Homosexuella mÀns upplevelser av fördomar, heteronormativ makt och möjlighet till öppenhet

Syftet med uppsatsen Àr att försöka fÄ en inblick i och förstÄelse för hur homosexuella mÀn upplever fördomar, möjligheter att vara öppna och möjligheter att stÄ emot den makt som heteronormativiteten innebÀr. Studien Àr kvalitativ med hermaneutiken som vetenskaplig ansats, och jag har genomfört sex djupintervjuer med homosexuella mÀn för att ta reda pÄ hur synen pÄ deras egna platser i tillvaron pÄverkas av samspelet med den sociala omgivningen. Resultatet visar att homosexualiteten som stigmat bestÄr av samt det offentliga samhÀllets struktur begrÀnsar den homosexuella mannens livsmöjligheter, och hur vÀl den homosexuella mannen lyckas integreras i samhÀllet beror pÄ hur den sociala kontexten ser ut, men Àven pÄ vilken relation den homosexuella mannen sjÀlv har till homosexualiteten. Ingen av respondenterna upplever dock ett omfattande utanförskap. Vidare visar resultatet att det finns flertalet olika strategier för att hantera sin öppenhet och att dessa varierar beroende pÄ situation, och att mÀnnens band till vÀnner och familj i stor utstrÀckning inte pÄverkas negativt av stigmat..

VÀstvÀrldens hantering av utvecklingslÀndernas skulder ? att hjÀlpa eller att stjÀlpa

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att klargöra hur omvÀrlden hanterar det skuldproblem som blir allt mer omfattande i mÄnga utvecklingslÀnder. MÄnga afrikanska lÀnder söder om Sahara har fastnat i en fattigdomsfÀlla och Àr i desperat behov av förÀndring. Det globala finansiella systemet, med IMF i spetsen, har uppmÀrksammat detta problem och genom omstruktureringar och avskrivningar av skulderna vill de ge lÀnderna en möjlighet att komma pÄ fötter igen. MÄnga svÄrigheter uppkommer nÀr externa parter kommer in och ska lösa skuldproblemen Ät lÀnderna. HÀnsyn mÄste tas till de som har givit lÄnen, sÄvÀl som till de skuldsatta lÀndernas ekonomiska struktur.

Tillbyggnad till Nationalmuseum

Arbetet hanterar uppgiften att rita en tillbyggnad till Nationalmuseum. Byggnaden ska enligt uppgiften inhysa arbetsplatser för museets personal, förvaring av konst i magasin, konserveringsateljéer, utrymmen för att hantera in- och utlastning av konst samt en semipublik studiesal. Uppgiften har hanterats utifrÄn antagandet att logistiken, arbetsplatsen och byggnadens plats i stadsrummet Àr de tre huvudfrÄgorna. Den sistnÀmnda har hanterats med Beaux Arts traditionen som inspiration i det att tillbyggnaden stÄr i direkt relation till museets struktur och volym, men avviker frÄn denna i det att byggnaden inte förlÀnger strukturen, utan Àr en omarbetning av den, vilket resulterar i ett annat stadsrum, mer av ett stadsrum Àn en förlÀngning av museet. FrÄgan om arbetsplatsen har hanterats sÄ att arbetsplatsen fÄr uppta stor del av byggnadsvolymen, ljusa luftiga rum med möjlighet till kontakt med medarbetarna parat med mindre ytor för spontana möten understött av en planstruktur som uppmanar till detta ska möjliggöra en bra arbetsplats.

Generation Y ? Gold diggers inom finanssektorn : - En fallstudie om generation Ys motivation inom finanssektorn

Syftet med uppsatsen Àr att göra en undersökning av diskurser om delaktighet i förskolan. Metoden för datainsamlingen Àr kritisk diskursanalys utifrÄn Norman Fairclough (1992). Det Àr en diskursanalys av texter och inte en undersökning av diskurser hÀmtade frÄn verkligheten i nÄgon förskola. Diskursanalysen görs pÄ fem akademiska avhandlingar, som studeras i förhÄllande till barns delaktighet. Urvalet av avhandlingarna baseras pÄ att de Àr relevanta för Àmnet delaktighet.

Diskutera mera? : Om kommunikativa processer i hÄllbara stadsbyggnadsprojekt.

Med utgÄngspunkt i de tre projekten Mitt Gröna Kvarter, HÄllbar Stadsutveckling i KvillebÀcken och KongahÀlla som alla fÄtt ekonomiskt stöd frÄn Delegationen för HÄllbara StÀder har jag studerat vilka upplevelser aktörer inom de berörda projekten har av den interna kommunikationen. Studien berör Àven hur de inblandade uppfattar pÄverkan frÄn den process som det ekonomiska stödprogrammet omfattas av samt vilken pÄverkan den skrivna ansökan har pÄ mottagandet av och arbetet med föreslagna ÄtgÀrder.Genom att stÀlla mitt material frÄgan: Hur upplever aktörerna i de studerade projekten det interna kommunikativa arbetet? har jag avsett att visa hur projektens struktur och arbetssÀtt pÄverkat förutsÀttningarna för en givande kommunikativ process. Mitt empiriska material har lett mig till att identifiera fem slutsatser som Àr Äterkommande och av tongivande betydelse. Jag har kommit fram till att det dÀrför Àr vÀsentligt; att diskussioner innebÀr en lÀroprocess; att det finns möjligheter att bidra pÄ lika villkor; att aktörer kan enas i gemensamma problemformuleringar; att redovisningen av material Àr transparent; att konsekvens i handlingar och kommunikation rÄder..

Belöningssystem & motivation : En studie av tvÄ sÀljföretag

Bakgrund:I dagens snabbt förÀnderliga vÀrld krÀvs det mer Àn en bra affÀrsidé och en god struktur i ett företag för att lyckas. Den viktigaste resursen i dagslÀget för företagen Àr personalen. För att företaget ska vara effektivt och kunna överleva pÄ lÄng sikt Àr det viktigt att organisationen kan införskaffa, behÄlla och motivera personalen, med hjÀlp av bland annat ett bra fungerande belöningssystem. Syfte: Syftet med studien Àr att undersöka hur befintliga belöningssystem pÄverkar sÀljarnas motivation och identifiera hur utformningen av dessa belöningssystem bidrar till mÄlkongruens inom företag. Vidare Àr syftet med studien att undersöka om det finns skillnader mellan chefer och anstÀlldas syn pÄ belöningssystem och i sÄdana fall faststÀlla vilka dessa skillnader Àr.

Hur central Àr kommunikationen inom GU? En kartlÀggning av Göteborgs universitets informationsstruktur inom den centrala enheten

Titel: ?Hur central Àr kommunikationen inom centrala GU??? en kartlÀggning av Göteborgs Universitets informationsstrukturmellan gemensamma förvaltningen och fakulteternaFörfattare: Martin Ström & Kristin MöllerHandledare: Monica Löwgren NilssonKurs: Fördjupningsskurs, VT 2007Syfte: Att kartlÀgga Göteborgs Universitets informationsstrukturinom den centrala enhetenMetod: Kvalitativa intervjuerMaterial: Intervjuer av aktörer inom mÄlgruppen gemensamma förvaltningenHuvudresultat: Undersökningen har visat att man har bra koll pÄ vad interkommunikation ska anvÀndas till men att det inte riktigtefterlevs. Informationsflödet Àr för stort inom GU för att man ska kunna informera alla om allt och det vore bÀttre om det fanns gemensamma forum dÀr man sjÀlv kan hÀmtainformation. Generellt sett sÄ finns det inga uttalade eller formulerade informationsansvar utan det Àr skapat av individen sjÀlv. Intervjupersonerna efterfrÄgar klararedirektiv och information som berör den egna avdelningen och verksamheten.

Konflikthantering : Ett verktyg i det dagliga arbetet

Syftet med denna studie Àr att undersöka faktorer som kan vara av betydelse för att möjliggöra konflikthantering i det dagliga arbetet. Vi menar att om möjligheter skapas och initiativ tas frÄn ledningens sida sÄ kan organisationen utvecklas i en positiv riktning. Studien grundar sig delvis pÄ teorier om vikten av att ha en tydlig struktur som uppfattas av medarbetarna som rÀttvis och att konflikter kan fÄ konsekvenser för hela organisationen. Studien Àr av kvalitativ design och Àr utförd inom Àldreomsorgen i en kommun i södra Sverige. Analysen visar att faktorer som: tydlig arbetsstruktur, gemensam vision och mÄlsÀttning, utbildning inom konflikthantering, tydlig och öppen kommunikation, att ta sig tid till konflikthantering, att vara professionell och neutral och att ta ansvar och visa respekt har en betydande inverkan vid konflikthantering.

Vikten av kommunikation : En kvalitativ studie om hur sjökaptensstudenter upplever att social gemenskap & arbetsklimat pÄverkas i multikulturella besÀttningar jÀmfört med nationellt sammansatta besÀttningar

ABSTRAKTBesÀttningarna ombord pÄ ett fartyg kan bestÄ av mÀnniskor som kommer frÄn olika delar av vÀrlden. Tillsammans ska de arbeta och leva ihop i vÀg frÄn sina familjer samt vÀnner, för att föra fartyget frÄn en plats till en annan. UtifrÄn denna bakgrund, var syftet med vÄr undersökning att belysa hur svenska sjökaptensstudenter upplever att multikulturella besÀttningar pÄverkar miljön ombord med avseende pÄ social gemenskap och arbetsklimat jÀmfört med nationellt sammansatta besÀttningar. Undersökningen bestÄr av sju intervjuer vars struktur avsÄg en lÄg grad av standardisering med sjökaptensstuderande frÄn avgÄngsklassen. För att kunna förstÄ och skildra respondenternas upplevelser och erfarenheter valdes en kvalitativ metod.

Scapigliatura - En analys av Puccinis opera Le Villi i ljuset av en poetisk-musikalisk rörelse i 1800-talets Italien

La scapigliatura började som en litterÀr strömning under andra hÀlften av 1800-talet i Italien. Arrigo Boito (1842-1918) skapade en plattform för en operareform dÀr han överförde den litterÀra estetiken inom scapigliatura till musik vilket framkommer i hans opera Mefistofele. I den hÀr uppsatsen undersöks huruvida Giacomo Puccinis (1854-1924) första opera Le Villi kan ha inspirerats av Boitos operareform. Genom musik/textanalys utreds samband mellan musik och text i verket, anvÀndandet av Äterkommande teman och operans övergripande form och struktur. Resultatet visar pÄ mÄnga kopplingar mellan Le Villi och scapigliatura.

Pedagogers förutsÀttningar att motverka mobbning : En studie utifrÄn ett organisationsteoretiskt perspektiv

LÀrare Àr skyldiga att i sitt vardagliga arbete aktivt hindra att mobbning utvecklas. Syftet med denna studie Àr dÀrför att undersöka lÀrares förutsÀttningar att motverka mobbning. Vidare belyser studien vilket stöd lÀrare fÄr pÄ organisationsnivÄ, likabehandlingsplanens roll i arbetet med att motverka mobbning samt lÀrares uppfattningar om sin kompetens inom detta omrÄde.Undersökningen genomfördes i form av en kvalitativ studie dÀr fyra lÀrare och tre rektorer intervjuades kring sina uppfattningar om arbetet mot mobbning, sett ur ett organisationsteoretiskt perspektiv. Det insamlade materialet kategoriserades och diskuterades sedan i förhÄllande till tidigare forskning.Studien visar att en vÀlförankrad likabehandlingsplan Àr en god grund att vila stÀllningstaganden och ageranden pÄ, liksom en samsyn av elever dÀr pedagoger och ledning tillsammans delar ansvar för elevernas vÀlmÄende. LikvÀl framkommer att en utökad kunskapsbas anses önskvÀrt inom detta omrÄde.Undersökningen pekar Àven pÄ vikten av en god kommunikation mellan rektor och lÀrare, liksom betydelsen av en tydlig organisatorisk struktur..

Mest och minst kommenterat : vad skapar motivation att kommentera ett blogginlÀgg

Denna uppsats undersöker varför vissa blogginlÀgg fÄr mÄnga kommentarer jÀmfört med mindre kommenterade blogginlÀgg. UtgÄngspunkten Àr att undersöka en dagboksblogg skriven av en tonÄrig kvinna, dÄ det finns förhÄllandevis lite forskning inom detta specifika omrÄde. Materialet som ligger till grund för undersökningen Àr en blogg som heter Kenza och de tre mest respektive minst kommenterade inlÀggen frÄn denna blogg under perioder frÄn 1 januari till 28 februari 2009.William Labovs teori om narrativer och Wolfgang Isers reception theory utgör uppsatsens teorier. Metoderna som anvÀnds Àr lÀsbarhetsindex, nominalkvot, narrativ analys och interpersonell analys.Resultaten som framkommit ur analyserna visar att i jÀmförelse mellan de minst och de mest kommenterade blogginlÀggen har de mest kommenterade fÄ lÄnga ord och en utprÀglad verbal stil. BlogginlÀgg med en tydlig narrativ struktur och ett direkt tilltal fick ocksÄ fler kommentarer. .

Landskapsanalys och stadsutveckling : en studie av Jonsboda

Landskapsanalys och stadsutveckling, en studie av Jonsboda Àr ett examensarbete som syftar till att undersöka hur en stadsdel kan utvecklas med fokus pÄ det gröna perspektivet. Syftet med arbetet har varit att fördjupa kunskaper inom landskapsplanering och stadsutveckling. För att uppnÄ dessa syften har mÄlet varit att undersöka hur en av VÀxjös framtida stadsdelar kan utvecklas med hÀnsyn till VÀxjö kommuns mÄl och landskapets förutsÀttningar. Arbetet har utförts genom litteraturstudier analys och förslagsarbete. Litteraturen har i första hand gett en bild av omrÄdets historia och förutsÀttningar som senare legat till grund för analysarbetet.

Delaktighet i förskolan : Möjlighet eller hinder?

Syftet med uppsatsen Àr att göra en undersökning av diskurser om delaktighet i förskolan. Metoden för datainsamlingen Àr kritisk diskursanalys utifrÄn Norman Fairclough (1992). Det Àr en diskursanalys av texter och inte en undersökning av diskurser hÀmtade frÄn verkligheten i nÄgon förskola. Diskursanalysen görs pÄ fem akademiska avhandlingar, som studeras i förhÄllande till barns delaktighet. Urvalet av avhandlingarna baseras pÄ att de Àr relevanta för Àmnet delaktighet.

<- FöregÄende sida 62 NÀsta sida ->