Sökresultat:
2564 Uppsatser om Sprćkets struktur - Sida 56 av 171
Grammatikundervisning; tradition eller nytta? - en studie av gymnasiepedagogers förhÄllningssÀtt
Grammatikundervisningens plats i skolan har förÀndrats genom historien och denna uppsats har för avsikt att undersöka om begreppskunskapen Àr viktigare Àn nyttan för elever med svenska som modersmÄl i grammatikundervisningen pÄ gymnasieskolan idag.
Med hjÀlp av en kvantitativ enkÀtundersökning utreds gymnasiepedagogers syn pÄ ?grammatik? och grammatikundervisning. I definitionen av ?grammatik? framkommer mest frekvent av respondenterna att det handlar om sprÄkets uppbyggnad, sprÄkets struktur och en medvetenhet om sprÄkriktighet.
Bakgrund till ohÄllbarhet: En kvalitativ organisationsstudie om orsakerna till en ekonomisk kris
Sveriges Aktiesparares Riksförbund Àr en ideell förening som stÄr inför stora utmaningar. Organisationen Àr i grunden en ideell intresseorganisation för enskilda som sparar i aktier men har Àven en omfattande kommersiell verksamhet som stÄr för majoriteten av intÀkterna. Under senaste Ären har intÀkterna sjunkit samtidigt som kostnadssidan förblivit relativt konstant och rörelseunderskottet har eskalerat. Nu Àventyras organisationens lÄngsiktiga överlevnad om inte omfattande förÀndringar genomförs. Denna studie Àr menad att, med hjÀlp av fem olika teoretiska organisationsperspektiv, söka svar pÄ varför Aktiespararna som organisation har hamnat i ett allvarligt ekonomiskt lÀge.
?Den bortdunstande realitetens sista rök? - Derealisering i Py Sörmans Aloë
Den hÀr uppsatsen undersöker Py Sörmans roman Aloë utifrÄn begreppet derealisering. Derealisering, menar uppsatsförfattaren, utgör en medvetenhet om problem gÀllande representationen av realitet som Àr central för postmodernismen. Denna medvetenhet aktualiserar frÄgestÀllningar gÀllande förhÄllandet mellan narrativitet och realitet, frÄgestÀllningar som Àr nÀrvarande i den moderna och postmoderna romanen. Aloës Àmne och narrativitet, argumenterar uppsatsen, belyser dessa frÄgestÀllningar. Uppsatsförfattaren strÀvar efter att bevisa detta genom att analysera romanen med hjÀlp av begrepp frÄn narrativ teori.
En studie om hur Sva-lÀrare upplever att deras resurser anvÀnds - pÄ högstadium och gymnasium
Detta arbete belyser Àmnet Svenska som andrasprÄk (Sva) genom fyra kvinnliga Sva-lÀrares upplevelser av hur deras kunskaper i Sva-Àmnet beaktas av andra ÀmneslÀrare och rektorer. Studien genomfördes pÄ ett högstadium och ett gymnasium i tvÄ olika kommuner. FörestÄende studie har en kvalitativ ansats innefattande inspelade intervjuer dÀr intervjuaren utgick ifrÄn en intervjuguide. Resultaten pekar pÄ likartade upplevelser hos alla fyra informanterna, nÀmligen att deras kunskaper i Sva inte utnyttjas av andra ÀmneslÀrare samt att det föreligger ett ointresse/okunskap hos sÄvÀl andra lÀrare och rektorer, som hos förÀldrar och elever om Sva-Àmnet. Samtidigt upplever informanterna att deras kunskaper behövs, men att det i nulÀget inte förekommer nÄgot samarbete.
Obehöriga Àga ej tilltrÀde? En fallstudie om International Crisis Groups aktörsskap i det globala civilsamhÀllet
Den civilsamhÀlleliga arenan förknippas traditionellt med grÀsrotsrörelser, och elitgruppers nÀrvaro kan dÀrmed förefalla vara ett kontraintuitivt och frÀmmande inslag. Uppsatsens syfte Àr verifiera vÄr tes om att International Crisis Group Àr en aktör i det globala civilsamhÀllet, och att globaliseringen av civilsamhÀllet utgör den strukturella förutsÀttningen för detta aktörsskap. Genom en teorikonsumerande fallstudie med ett induktivt förhÄllningssÀtt har vi studerat organisationens aktörsskap i det globala civilsamhÀllet. Det teoretiska ramverket bestÄr av aktör-strukturteori kombinerat med teorier om det globala civilsamhÀllet, varur vi har konstruerat en analysmodell som bistÄr med ett nytt sÀtt att betrakta globalt aktörsskap. Globaliseringen av civilsamhÀllet, som Àr en förutsÀttning för globala aktörer att verka, fordrade den strukturella förÀndringen som slutet pÄ Kalla kriget bistod med.
Informationsdesign och anvÀndargrÀnssnitt : en analys utifrÄn informationsdesignsprinciper
Att bara slÀnga ihop ett anvÀndargrÀnssnitt Àr inte sÀrskilt svÄrt. Det svÄra ligger i att göra det pÄ ett sÄdant sÀtt att anvÀndaren kÀnner tillförlitlighet och förtroende för det. Genom att titta pÄ teorier om hur vi uppfattar och tar till oss information och hur information kan anpassas för att nÄ ut till mÄlgruppen, kan man fÄ fram ett grÀnssnitt som uppfyller nÄgra kvalitativa komponenter som utgör anvÀndbarhet; learnability, efficiency, memorability, errors och satisfaction. Informationsdesign ger oss verktygen för att uppfylla dessa krav. Att formge efter gestaltlagar, organisera med tydlig struktur och genomarbetad taxonomi med tydliga etiketter, skriva tydliga trovÀrdiga och sprÄkanpassade texter och minimera bruset genom att ta bort överflödig information bidrar till god informationsdesign.
Arbetsterapeuters erfarenheter av att frÀmja ÄtergÄng till arbete genom arbetsterapeutiska interventioner
Syftet med studien var att ta reda pÄ arbetsterapeuters erfarenheter av att frÀmja ÄtergÄng till arbete genom arbetsterapeutiska interventioner för personer som inte Àr i arbete. Undersökningsgruppen bestod av sju arbetsterapeuter i Norrbotten som arbetade i statlig, kommunal, landsting eller privat verksamhet. Arbetsterapeuterna hade arbetat med arbetslivsinriktad rehabilitering frÄn ett Är upp till sjutton Är. De deltagande arbetsterapeuterna intervjuades med en halvstrukturerad kvalitativ intervju och fick dÄ berÀtta med egna ord om sina erfarenheter av att frÀmja ÄtergÄng till arbete, en intervjuguide anvÀndes med fÀrdigbestÀmda frÄgor för att fÄ struktur pÄ intervjun samt att sÀkerstÀlla att de frÄgor som författarna ville ha svar pÄ blev besvarade. Intervjuerna skrevs ut ordagrant och analyserades sedan med en kvalitativ innehÄllsanalys som resulterade i tre kategorier.
Auditiv vÀxtinlÀrning : att lyssna sig till kunskap om vÀxter
Finns det nÄgot alternativ till vÀxtlistor nÀr vi Alnarpsstudenter studerar lignoser ute i parken? VÀxtlistorna ger endast svenskt och vetenskapligt namn men ingen annan information och har dÀrför sina begrÀnsningar för oss studenter nÀr vi studerar vÀxterna pÄ plats i parken. Lösningen finns och Àr ingalunda unik. Att kunna lyssna pÄ fakta om vÀxterna i parken Àr inte bara praktiskt och enkelt, det kan ocksÄ ge mer och bÀttre information som ökar vÄra kunskaper om dem.
Syftet med min uppsats Àr att belysa vilka fakta studenter och lÀrare vill lyfta fram vid inlÀrning av vÀxter i Alnarp och med det som utgÄngspunkt skapa en inspelad ljudfil som mall för framtagning av ljudfiler för auditiv inlÀrning av vÀxter vid SLU i Alnarp. Mina forskningsfrÄgor Àr:
?Vilken information vill studenterna kunna lyssna pÄ nÀr de studerar vÀxter?
?Vilken information tycker lÀrarna Àr relevant för studenterna att lyssna pÄ?
?Hur kan en prototyp utformas sÄ att den kan fungera som mall för framtida ljudfiler vad gÀller innehÄll och lÀngd?
Jag inledde mitt arbete med en undersökande fas för att fÄ en bild av vad som gjorts inom omrÄdet.
Den demokratiska processen - en betydelsefull del av föreningslivet : Konsulenternas uttryck om delaktighet och inflytande i föreningslivet
Intresset för studien kom genom upptÀckten av ?Idrott hela livet ? strategisk plan för idrottens folkhÀlsoarbete? som Àr ett dokument frÄn Riksidrottsförbundet som tar upp att idrotten vill: ?agera för ett starkt föreningsliv byggt pÄ demokratiska principer och stÀrka medlemmarnas engagemang, inflytande och delaktighet?. Syftet med studien blev följaktligen att beskriva hur konsulenterna pÄ Hallands distriktsidrottsförbund uttrycker vilka processer och strukturer som Àr förutsÀttningar för medlemmars delaktighet och inflytande i föreningslivet Valet grundar sig Àven i det faktum att delaktighet har bevisats betydelsefull för bÄde lÀrande och hÀlsa. Genom vÄrt val av att vilja se hur konsulenterna uttrycker sig om sitt arbete passade kvalitativa intervjuer, som genomfördes med alla (fyra) konsulenterna pÄ valda distriktsidrottsförbund. Intervjuerna bearbetades genom en kvalitativ innehÄllsanalys och det som framkom var att den demokratiska processen, med Ärsmötet, var en struktur och process som har stor betydelse för delaktighet och inflytande i föreningar.
Rutiner för hemskrivning av Ă€ldre frĂ„n akutsjukÂvĂ„rden och sjuksköterskans upplevelser av hur de fungerar
Syftet med studien var att undersöka hur rutiner kring hemskrivningsproÂcessen för Ă€ldre patienter pĂ„ akutmedicinsk vĂ„rdavdelning fungerar och om de behöver förbĂ€ttras samt hur sjukskötersÂkan upplever arbetet med den och om det behövs nĂ„gon form av stöd i det arbetet. Kvalitativa metoÂder som observation, semistrukturerad intervju och journalgranskning har anvĂ€nts. Resultatet visade att trots att sjuksköterskan inte kĂ€nde till gĂ€llande riktlinjer för ett vĂ„rdplaneringsmöte följdes de Ă€ndĂ„ i stort. DĂ€remot fanns det brister i sjuksköterskans information om patientens mediÂcinska- omvĂ„rdnads- och funktionsstatus. Sjuksköterskan önskar tydliga riktlinjer och struktur i hemskrivningsprocessen.
Internet och FastighetsmÀklare, en lyckad kombination?
Det vi har kommit fram till Àr att Internets inverkan pÄ fastighetsmÀklarbranschens struktur har varit mer begrÀsad Àn pÄ resemÀklarbranschen, dÄ den förstnÀmnda branschen har högre intrÀdeshinder, frÀmst i form av hÄrdare reglering. FastighetsmÀklarbranschens utbud Àr koncentrerat till tvÄ portaler. Sökningen efter ett specifikt objekt via Internet underlÀttas och detaljerade data kan erhÄllas hemifrÄn under dygnets alla 24 timmar. Detta innebÀr tidsbesparing för fastighetsmÀklarna som kan Àgna sig mer Ät kundvÄrd. I resemÀklarbranschen finns ingen motsvarande portal, vilket medför tidskrÀvande sökprocesser för att hitta den specifika tjÀnsten.
NÀrstÄendes upplevelser och förvÀntningar vid palliativa teamets  första besök i hemmet
SammanfattningAntalet personer som önskar vÄrd i livets slut i hemmet har ökat i Sverige, vilket innebÀr att hemsjukvÄrden och palliativa teamen fÄtt en alltmer betydande roll. NÀrstÄende blir ofta automatiskt involverade i vÄrden av sin nÀrstÄende. Syftet med studien var att beskriva nÀrstÄendes upplevelser och förvÀntningar vid första besöket med palliativa teamet i hemmet. Studien var en kvalitativ intervjustudie med beskrivande design. Metoden som valdes var semistrukturerade intervjuer frÄn Ätta nÀrstÄende, en kvalitativ manifest innehÄllsanalys anvÀndes för att bearbeta insamlad data.
Dialog och delaktighet - en studie om balanserad stryrning i praktiken och dess pÄverkan pÄ verksamheters lÀrande och utveckling
Syftet med studien Àr att undersöka hur en balanserad styrning i praktiken
pÄverkar verksamheters lÀrande och utveckling, samt hur en balanserad styrning
i praktiken pÄverkar verksamheters förutsÀttningar att bli en lÀrande
organisation. Balanserad styrning Àr en svensköversatt modell av balanced
scorecard, en amerikansk styrform. Det teoretiska perspektivet i studien Àr
miljöpedagogik och lÀrande organisation. Studien bygger pÄ en hermeneutisk
tolkande ansats, vilket syftar till att hÀr skapa förstÄelse för hur en
balanserad styrning fungerar i praktiken avseende lÀrande och utveckling samt
hur den skapar förutsÀttningar för att bli en lÀrande organisation. Intervjuer
har anvÀnts som datainsamlingsmetod, respondenter frÄn tvÄ kommuner har
intervjuats, och i varje kommun har en enhetschef och tvÄ medarbetare
intervjuats.
Parkskolan i Annedal
Ett förslag pÄ ny skola i Annedalsparken i MariehÀll, Stockholm.Parkskolan bestÄr av en lÄg byggnadskomposition med tre skilda byggnader i en gemensam form, men med egna ansprÄk pÄ den inre gÄrd var och en av byggnaderna omfamnar. Skolan Àr belÀgen i MariehÀll i kanten av Annedalsparken. Byggnaderna Àr uppförda i trÀ och relaterar med sina fasader och sin form till kullen, trÀden och parken. Den sluter in och öppnar upp pÄ samma gÄng och ger en trygg, men stimulerande miljö för unga MariehÀllsbor att utforska. Med sina kulturcentrumlokaler erbjuder Àven skolan aktiviteter för alla Äldrar över stora delar av dygnet alla dagar veckan.
Virtualisering : en prestandajÀmförelse mellan fullstÀndig- och parallell systemvirtualisering
Virtualisering Àr en abstraktion av underliggande fysisk hÄrdvara som omvandlas till en förutbestÀmd struktur av hÄrdvara via mjukvara. En virtuell maskin kan dÄ vara frÄnkopplad frÄn hÄrdvaran. Virtualisering tillÄter hÄrdvara att delas upp som flera separata virtuella hÄrdvaror vilket kan ske transparent för operativsystem i virtuella maskiner. Virtualisering ökade under 90-talet och det utvecklades tvÄ virtualiseringsteknologier: (i) den fullstÀndiga systemvirtualisering och (ii) parallell systemvirtualisering. FullstÀndig systemvirtualisering erbjuder abstraktion som utgör en frÄnkoppling frÄn hÄrdvara.