Sökresultat:
2564 Uppsatser om Sprćkets struktur - Sida 54 av 171
LĂ€rarkompetens
Syftet i studien var att beskriva, analysera och försöka förstÄ vad lÀrarkompetens var, men Àven att forskningsmÀssigt inringa regeringens sju grundkompetenser. För att besvara syftet anvÀnde vi oss av en kvalitativ metod grundad i hermeneutisk teori. Studien byggde pÄ kvalitativ intervjuer samt en litteraturstudie. I studien intervjuades Àven verksamma gymnasielÀrare i en gymnasieskola i en mellanstor stad i Sverige. Resultatet av denna studie var att en lÀrare har lÀrarkompetens nÀr han/hon har en pedagogisk grundsyn, olika vÀrderingar, god attityd och reflektions- förmÄga.
Utarbetning av sprÄkpillerböcker skrivna pÄ bosniska/kroatiska/serbiska för barn med BKS som modersmÄl : En kontrastiv grammatisk analys
Projektet ?SprĂ„kpiller? har utformats genom ett samarbete mellan logopeder och biblioteken i Ăstergötland. Projektet syftar till att stimulera sprĂ„ket hos barn med sprĂ„kstörning och fungerar i första hand som ett komplement till logopedisk behandling (Linköpings kommun, 2012).Föreliggande studie syftar till att undersöka om bilderböcker skrivna pĂ„ bosniska/kroatiska/serbiska (BKS) trĂ€nar samma grammatiska struktur som motsvarande bilderböcker pĂ„ svenska gör. Syftet Ă€r Ă€ven att granska huruvida böckerna i föreliggande studie gĂ„r att rekommendera som trĂ€ningsmaterial för barn med sprĂ„kliga svĂ„righeter.En kontrastiv analys mellan BKS och svenska har genomförts av totalt tre bilderböcker. Böckerna i studien innehĂ„ller skillnader mellan BKS och svenska inom de flesta grammatiska kategorier och stĂ€mmer vĂ€l överrens med vad som beskrivits i litteraturen.
Ledarskap fo?r optimala mo?tesupplevelser: En konceptutveckling fo?r att fra?mja kreativitet under arbetsmo?ten ur ett ledarskapsperspektiv
I takt med upplevelsesamha?llets utveckling sta?ller den kreativa klassen ho?gre krav pa? arbets- upplevelsen. I dagens samha?lle sta?lls a?ven ho?gre krav pa? kreativa lo?sningar i arbetet fo?r att som fo?retag vara konkurrenskraftiga och ligga i framkant. Ma?nga kreativa processer sker i grupp under mo?ten och fo?r att kunna skapa ett kreativt klimat sta?lls ho?ga krav pa? ledaren och att mo?tet a?r va?l fo?rberett och genomta?nkt.
Konstverk ur ÄskÄdarens synvinkel - en faktoranalytisk studie
Idag saknas det en erkÀnd och accepterad grundkunskap om hur ÄskÄdaren bedömer konst. Denna undersökning syftade till att finna mönster ? bakomliggande faktorer ? i undersökningsdeltagares bedömning av tavlor i preferens (?tycker om?), ?modern? och ?intressant?. FÀrgutskrifter av fyrtiotvÄ tavlor, i A4-format, visades för 100 deltagare - en person i taget. Resultaten analyserades med faktoranalys samt med hierarkisk klusteranalys.
FörÀndring & uppfattning : En studie om en mindre kommuns skolorganisation och uppfattningar kring den
SammanfattningI denna uppsats undersöktes en mindre kommun i Sverige som har gjort om sin politiska och tjÀnstemannamÀssiga organisation under de sista 20 Ären. Jag ville ta reda pÄ varför man förÀndrade sin organisation och hur skolorganisationen uppfattas idag 2010. Undersökningen har gjorts genom intervjuer och forskning av protokoll och kommunala rapporter. Ett svar jag fick genom min undersökning, angÄende varför man har förÀndrat sin organisation var att man ansÄg att den tidigare organisationen var förlegad och skapade stuprör. Man ansÄg att dagens samhÀlle var för komplext för den gamla organisationen. Resultatet av undersökningen av vad som Àger rum inom skolorganisationen Àr att det skiljer sig mellan papper och verklighet i uppfattning.
Ăldre mĂ€nniskors möjligheter och hinder för vistelse i den tĂ€tortsnĂ€ra naturen - En studie av ett kommunalt och ett privat servicehus i VĂ€sterĂ„s
Det finns mÄnga faktorer som hindrar Àldre mÀnniskor frÄn att kunna ta sig ut i den tÀtortsnÀra naturen. Den hÀr uppsatsen beskriver hur servicehusets sociala och fysiska faktorer pÄverkar de boendes möjligheter för vistelse i den tÀtortsnÀra naturen. Studien inkluderar Àven en analys av vad de boendes egna möjligheter och begrÀnsningar har för betydelse i frÄgan. Kvalitativa intervjuer med boende, anstÀllda, frivilliga och en anstÀlld pÄ de sociala nÀmndernas stab har gjorts för att undersöka servicehusen som boendeform. Eftersom mÄnga av de boende har svÄrt att gÄ Àr serviceboendets fysiska struktur, som balkonger, uteplatser och nÀrhet till grönomrÄden, av stor betydelse.
Kaffekvalité - Ett hett Àmne
Intresset för hÀlsa har lett till att konsumenter efterfrÄgar högre kvalité dÀr fokus inte lÀngre enbart Àr pris. Allt eftersom kvalité hamnar i centrum Àr det intressant att undersöka hur kvalité skapas. En produkt som tydligt följer denna trend Àr kaffe. Denna uppsats Àmnar undersöka hur svenska kafferosterier skapar kvalité pÄ kaffe genom en studie av sex rosterier av varierande storlek i Sverige. Studien följer en kvalitativ struktur som utformats efter en av de dominerande teorierna inom kvalitetsforskning, Total Quality Management, dÀr analysmodellen primÀrt baserats pÄ The Juran Trilogy.
Grammatikundervisning; tradition eller nytta? - en studie av gymnasiepedagogers förhÄllningssÀtt
Grammatikundervisningens plats i skolan har förÀndrats genom historien och denna uppsats har för avsikt att undersöka om begreppskunskapen Àr viktigare Àn nyttan för elever med svenska som modersmÄl i grammatikundervisningen pÄ gymnasieskolan idag. Med hjÀlp av en kvantitativ enkÀtundersökning utreds gymnasiepedagogers syn pÄ ?grammatik? och grammatikundervisning. I definitionen av ?grammatik? framkommer mest frekvent av respondenterna att det handlar om sprÄkets uppbyggnad, sprÄkets struktur och en medvetenhet om sprÄkriktighet.
En narrativ analys av Greenpeace och VĂ€rldsnaturfonden
Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att studera de narrativ som Greenpeace och VÀrldsnaturfonden anvÀnder för att vÀrva medlemmar och fÄ gehör frÄn allmÀnheten. Organisationerna tillhör den grupp som kallas för NGO vilket betyder non-govermental organization. Det Àr ett samlingsbegrepp för organisationer som inte Àr bundna till nÄgon stat eller skapad av nÄgon stat. Genom att anvÀnda en narrativ metod analyseras Äterkommande mönster som organisationerna anvÀnder för att nÄ sina mÄl. De hÀr mönstren analyseras med Bourdieus kapitalteori för att visa vilka effekter narrativen har för organisationerna.
High Mobility Engineer Excavator eller Ingenjörbandvagn 120 : Om olika fÀltarbetsfordon ger olika förmÄga till fÀltarbeten för rörlighet
Ingenjörtrupperna har nyligen tillförts tvÄ nya typer av fÀltarbetsfordon. DÄ ett avingenjörförbandens största uppgifter Àr att understödja med ökad rörlighet för förband, anserförfattaren det vara relevant att studera hur dessa fordon kan understödja med detta.Enligt den struktur som ingenjörbataljonen skall vara organiserad 2014 skall dessa nya fordonutgöra huvudstommen i maskinplutonerna pÄ de bandgÄende och hjulgÄendeingenjörkompanierna, vilket kan föranleda vissa begrÀnsningar och/eller fördelar dÄ demaskinplutonerna tidigare har utgjorts av mer specialiserade arbetsmaskiner sÄsom hjullastare,grÀvmaskin och grÀvlastare. Detta kan innebÀra att de bandgÄende och hjulgÄendeingenjörkompanierna blir till viss del mer lÀmpade att genomföra olika sorters arbetsuppgifterför att öka rörligheten för förband. Slutsatser ifrÄn undersökningen pÄvisar bland annat attIngbv 120 Àr mer lÀmpad att genomföra fÀltarbeten för rörlighet i bebyggelse Àn vad HMEEÀr, och att bÄda fordonen kan genomföra i stort sett lika mÄnga olika sorters fÀltarbeten förrörlighet, med undantag för minbrytning vilket bara Ingbv 120 kan genomföra..
Tack Ă„ hej : Kundsamtal i en lanthandel
Syftet med denna undersökning Àr att kartlÀgga struktur och generella drag hos kundsamtal i en lanthandel samt att studera improvisation, dvs. hur sprÄket varierar beroende pÄ samtalspartner, i dessa samtal.Femtiotre samtal har spelats in i kassan i en upplÀndsk lanthandel. Inspelningarna Àr det huvudsakliga materialet och ligger till grund för analysen, men de har kompletterats med kortare intervjuer.Samtalens organisation följer i stora drag transaktionsprocessen. Samtalen Àr uppdelade i fem faser. Endast en av dessa, betalfasen, Àr obligatorisk och lÀngden pÄ faserna varierar mellan olika samtal.
"Jag tog inte sprutan jag anvÀnde huvudet
Syfte: Att analysera och jÀmföra tre Facebook-gruppers och de smittskyddsansvariga myndigheternas sÀtt att tala som olika instanser i konstruktionen av svininfluensan som nationell diskurs.
Huvudsaklig mÄlsÀttning: Att svara pÄ frÄgan: Kan missnöjet och misstron angÄende svininfluensan tolkas som ett motstÄnd mot den nationella subjektspositionen?
Metod: Jag identifierade de smittskyddsansvariga myndigheterna och tre Facebook-grupper som sÀndare respektive mottagare av svininfluensan som nationell diskurs. UtifrÄn det valde jag att se Socialstyrelsens pandemiplaner och Facebook-gruppernas diskussioner som representerande utgÄngspunkten för- respektive mottagandet av svininfluensan som nationell diskurs. PÄ sÄ sÀtt möjliggjorde jag studiet av om och hur mottagandet av den aktualiserade pandemisituationen kan ses som ett motstÄnd mot positioneringen som nationella subjekt. Analysen genomfördes genom identifierandet av ett antal framtrÀdande teman i Facebook-gupperna och en jÀmförelse med hur dessa fungerade i pandemiplanerna.
Amnesty och Attac En jÀmförande studie ur organiseringsperspektiv
Vi har valt att titta pÄ hur organiseringen pÄverkar sociala rörelse-organisationers fortlevnad. Medlemsantalet Àr vÄr operationalisering av fortlevnaden. VÄra tvÄ fall Àr Amnesty International och Attac.För- och nackdelar med olika organisationssÀtt tydliggörs med hjÀlp av tvÄ organisatoriska idealmodeller som till stor del Àr varandras motsatser. Dessa Àr den vertikala modellen och den horisontella modellen.Dessa för- och nackdelar har vi stÀllt mot empirin. Vi har anvÀnt oss av litteratur, hemsidor och intervjuer för att fÄ en bild av hur organisationerna ser ut.Trots att Attac Àr nÀtverksbaserad och Amnesty Àr mer vertikalt ordnad, har bÄda visat prov pÄ flexibilitet och lyckats skapa delaktighet, vilket Àr positivt för organisationernas fortlevnad.
EkosystemtjÀnster i boendemiljöer - En aktörsbaserad undersökning av förutsÀttningar för en mÄngfunktionell anvÀndning av grönska och vatten i bostadsomrÄden
Denna uppsats syftar till att undersöka potentialen för att integrera ekosystemtjÀnster ibostadsomrÄden, vilket i denna studie innebÀr i betydelsen att öka nyttjandet av grönska ochvattens mÄngfunktionella egenskaper i bostadsomrÄden. Detta undersöks utifrÄn ettaktörsperspektiv, det vill sÀga hur olika aktörer involverade i planering, byggnation ochgestaltning av bostadsomrÄden ser pÄ möjligheten att integrera en mÄngfunktionellanvÀndning av grönska och vatten i bostadsmiljöer. Studien redogör Àven för sjÀlva begreppetekosystemtjÀnster och en analys av dess möjlighet att pÄverka en ökad mÄngfunktionellanvÀndning av grönska i bostadsmiljöer görs.StÀders struktur och form resulterar i olika typer av problematik. Exempelvis orsakarbebyggelse och hÄrdgjorda ytor vÀrmeöar, hög avrinning av dagvatten samt en fragmenteringav habitat för olika arter, problematik som grönska och vattens klimat-och vattenreglerandefunktioner kan minska. Att undersöka hur involverade aktörer som pÄ olika sÀtt arbetar medutformning av bostadsmiljöer ser pÄ ett faktiskt mÄngfunktionellt nyttjande av grönska ochvatten kan bidra till att kartlÀgga möjligheter och begrÀnsningar med ett sÄdant arbete medgrönska i stadsplanering.Uppsatsens empiriska del bestÄr av en intervjustudie med tjÀnstemÀn inom olika kommunalaförvaltningar som Àr delaktiga i planering av bostadsomrÄden samt av projektledare,landskapsarkitekter, arkitekter och förvaltare av tvÄ flerbostadshus pÄ PlatÄn i VÀstraEriksberg i Göteborg.
Hur dokumenteras blackout ombord pÄ fartyg? : En studie av haverirapporter dÀr blackout var en del av hÀndelseförloppet
Ombord pÄ fartyg Àr det inte önskvÀrt att fÄ strömavbrott, en sÄ kallad blackout.Examensarbetet har undersökt i vilken utstrÀckning det Àr möjligt att utföra jÀmförande ochförebyggande studier med haverirapporter frÄn europeiska flaggstater som underlag. Detta föratt undersöka Äterkommande brister, pÄ fartyg eller i arbetet ombord som har orsakatblackout. Dessutom har Àven möjligheterna till att kunna kategorisera fallen undersökts.Kategorierna var tekniskt fel, operativt fel och organisationsfel. I ungefÀr hÀften av fallen gickdet inte att kategorisera en blackout till ett fel, eftersom det annars var en kombination av fel.DÀremot finns Äterkommande fel dÀr hÀndelseförloppen Àr vÀldigt lika. Till exempel var hetaytor inte korrekt isolerade, vilket resulterade i brand vid brÀnslelÀckage.Undersökningen visar att det finns en bristfÀllig symmetri i rapporteringen av haveri medavseende pÄ sprÄk, struktur, omfattning och publiceringsform.