Sök:

Sökresultat:

2564 Uppsatser om Sprćkets struktur - Sida 20 av 171

Utköp - vÀrdering och lönsamhetsberÀkning av ett lÀkemedel

FrÄn vÄra berÀkningar i empirin redogör vi avslutningsvis för vÄr slutsats dÀr vi kommer fram till att Adenosin Àr lönsamt och en köpeskilling pÄ mellan 2,3 och 2,4 Mkr rekommenderas. Vi anser att en ersÀttning pÄ 10 % av respektive Ärs framtida positiva kassaflöde Àr lÀmpligt vid en earn out struktur. Efter att ha berÀknat alternativa scenarion Àndras förutsÀttningarna och utköpet visar sig dÄ inte vara lönsamt..

FrÄn destruktivitet till en fungerande och meningsfull tillvaro. En kvalitativ studie om verksamheten Origos framgÄngsfaktorer.

Den aktuella studien Àmnar identifiera verksamheten Origos framgÄngsfaktorer och undersöka dessa. I studiens inledningsskede utformades fem frÄgestÀllningar utifrÄn intentionen att bemöta detta syfte. FrÄgestÀllningarna Àr som följande: tillmÀts handledaren betydelse och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt, tillmÀts gruppen av de andra unga individerna betydelse och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt, vilken betydelse tillmÀts den individuella planen, vilken betydelse tillmÀts de individuella samtalen samt hur uppfattas verksamhetens struktur och innehÄll. En kvalitativ metod anvÀndes i form av öppna djupintervjuer utefter en allmÀn intervjuguide. Urvalet bestod av sex individer, tre unga kvinnor och tre unga mÀn i Äldrarna 19-28 Är.

Plan för implementering av strukturerat underhÄllsarbete pÄ Valmet ABs gjuteri i Karlstad

Rapporten handlar om att sÀtta upp en plan för implementering av ett mer strukturerat underhÄllsarbete pÄ Valmet ABs gjuteri i Karlstad. Arbetet görs i kursen examensarbete för högskoleingenjörsexamen i maskinteknik pÄ Karlstads universitet under vÄren 2014.Valmet har nyligen köpt upp gjuteriet pÄ Lamberget i Karlstad. DÀr Àr det ett mycket eftersatt underhÄll och finns i nulÀget inte nÄgon bra struktur pÄ hur de arbetar med underhÄll. UnderhÄllsverksamheten Àr i behov av att systematiseras och integreras i Valmets övriga underhÄllsorganisation.Syftet med arbetet Àr sÄledes att utarbeta en plan för att strukturera underhÄllet pÄ Valmets gjuteri i Karlstad.Arbetet Àr indelat i tre faser.- NulÀgesanalys genom dels intervjuer av underhÄllspersonal samt kartlÀggning av utrustning- Skapa en mÄlbild över hur man vill arbeta med underhÄll, genom studiebesök hos andra liknande verksamheter, diskussioner med ledningen samt litteraturstudier.- UpprÀttande av plan för hur man ska ta sig dit. Vilka aktiviteter som skall utföras samt i vilken ordning, dÀr bland annat lÀmpliga mÀtetal ska tas fram.Arbetet Àr baserat pÄ metodiken TPM (total productive maintenance), det handlar dock inte om ett fullstÀndigt införande av TPM utan begrÀnsat till valda delar.UtifrÄn intervjuer med underhÄllspersonalen pÄ gjuteriet samt observationsstudier och en kartlÀggning av maskinparken har en nulÀgesanalys gjorts.

Trippelnarrativ

Detta kandidatarbete undersöker hur narrativa strukturer inom spel fungerar i kombination med varandra, hur dessa kan anvÀndas tillsammans och vad som förÀndras i en spelproduktion. Syftet Àr att undersöka trippelnarrativ som metod för anvÀndande av flera narrativa strukturer i ett och samma spel och att ta reda pÄ hur det kan tillÀmpas i en spelproduktion. Vi genomförde en undersökande produktion dÀr vi utvecklade en prototyp av ett spel med en trippelnarrativ struktur för att sedan diskutera och resonera kring anvÀndandet i spel..

En skola för alla? : Elevers upplevelser av specialpedagogiska insatser i sÀrskild undervisningsgrupp

Det hÀr utvecklingsarbetet har genomförts i en Ärskurs tvÄ i en grundskola och syftar till att utveckla lÀrares förmÄga att ge elever möjlighet till inflytande i sin skolsituation. Vi upplever att demokratiarbetet i skolan idag Àr begrÀnsat och olikvÀrdigt. I lÀroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet framgÄr att alla elever har rÀtt till en likvÀrdig utbildning, vilket vi vill efterstrÀva genom att skapa en formell struktur för elevinflytande. DÀrför vill vi med det hÀr utvecklingsarbetet se om det Àr möjligt att utöka elevinflytande genom formella strukturer och pÄ det sÀttet göra utbildningen mer likvÀrdig. Vi har ett demokratiperspektiv och anvÀnder formella strukturer, deliberativa samtal och flerstÀmmighet som metod.

Barn och stress : - Strukturens pÄverkan i förskolan

Syftet med det hÀr arbetet Àr att undersöka barn och stress i förskolan. Vi har inriktat oss pÄ att se hur strukturen i förskolan pÄverkar barns stress. Det intresserar oss att se om man kan undersöka om barn i förskolan Àr stressade och ifall det har nÄgon koppling till hur förskolan struktureras upp. En undersökning om hur förskolan Àr organiserad nÀr det kommer till miljö, aktiviteter, hur uppdelningen av barn och personal ser ut samt hur dagarna planeras upp i förskolan kommer Àven att presenteras. Vi har med hjÀlp av observationer pÄ fyra förskolor samt intervjuer med fyra förskollÀrare försökt undersöka hur förskolans struktur ser ut och hur den pÄverkar barnen.

Corporate Social Responsibility

Bakgrund och problem: Betydelsen och intresset för företag att presentera hur de arbetarmed CSR, det vill sÀga miljöfrÄgor, socialt ansvar och mÀnskliga rÀttigheter harökat avsevÀrt den senaste tiden. En anledning Àr att CSR-redovisningen kan förbÀttra företagetsrykte, varumÀrke och lönsamhet. Med anledning av detta Àr det av största viktatt presentera denna information pÄ ett intressevÀckande, trovÀrdigt och strukturerat sÀtt.Syfte: Att utifrÄn ett retoriskt perspektiv beskriva hur prisbelönta företag skapar intresse,trovÀrdighet och struktur i de inledande sidorna i deras CSR-redovisning.AvgrÀnsningar: De avgrÀnsningar vi gjort i uppsatsen Àr att endast jÀmföra de sju inledandesidorna i tvÄ företags CSR-redovisningar frÄn 2005.Metod: För att skapa en bra grund inom Àmnet har inledningsvis en litteraturstudie genomförts.Valet av de tvÄ företag vi Àmnar undersöka baserar sig pÄ noterade bolag iSverige som arbetar aktivt med CSR. Vidare valde vi de tvÄ företag med flest gemensammaprinciper och utmÀrkelser för att undersöka företag som Àr i framkant i sitt CSRarbete.I vÄr undersökning anvÀnder vi oss av en kvalitativ metod för att erhÄlla djupareförstÄelse. För att uppnÄ detta har vi anvÀnt oss av retorisk textanalys.

Ett eller flera affÀrssystem?

Huvudsyftet med denna uppsats Àr att ge en helhetsbild av fenomenet virtuell word-of-mouth. För att Ästadkomma detta har vi delat in huvudsyftet i tvÄ delsyften dÀr det första undersöker vad virtuell word-of-mouth innebÀr. Det andra delsyftet analyserar de omrÄden som har betydelse för fenomenet och dess spridning, nÀmligen budskapet, individer och grupper samt Internetmiljöer.

Specialistsjuksköterskors upplevelse av SBAR som rapporteringsverktyg

Bakgrund: Vid överrapportering anvÀnds oftast envÀgskommunikation dÀr informationen utgÄr frÄn en person och tas emot av en annan, utan möjlighet till att stÀlla följdfrÄgor. Bristande kommunikation inom vÄrden Àr idag en stor bidragande faktor till feltolkningar, missförstÄnd och att viktig information kan gÄ förlorad. Kommunikationsverktyget SBAR (Situation, Bakgrund, Aktuellt, Rekommendation) hjÀlper till att strukturera och sÀkerstÀlla informationsöverföringen vid överrapportering. Syfte: Syftet med denna studie Àr att ta reda pÄ hur specialistsjuksköterskor pÄ en intensivvÄrdsavdelning upplever SBAR som kommunikationsverktyg vid överrapportering. Metod: En empirisk intervjustudie med kvalitativ ansats har anvÀnts i denna studie.

SamgÄende i facklig organisation - Utvecklingsprojekt som lÀrande verksamhet

Bakgrunden till uppsatsen Àr att nÄgra fackliga sektioner har valt att gÄ samman i fÀrre enheter. Projektledningen, som kommer frÄn den fackliga avdelningen, organiserar ett utvecklingsprojekt dÀr de förtroendevalda under ett halvÄrs tid trÀffas regelbundet. De förtroendevalda planerar och utformar den nya sektionsverksamheten. Men nÄgot hÀnder nÀr sektioner gÄr samman och det Àr intressant att studera hur de förtroendevalda hanterar förÀndringsprocessen. Syftet Àr att utöka kunskapen om vad som hÀnder ur ett lÀrande- och utvecklingsperspektiv vid organisationsförÀndring.

Segmentredovisning enligt RR 25 - En fallstudie av PartnerTech

Syfte: Syftet Àr att undersöka vad redovisning enligt RR 25 innebÀr för PartnerTech, i egenskap av ett mindre börsnoterat företag. Detta med avseende pÄ problematiken kring indelning av verksamheten, exponeringen av kÀnslig information, samt hur dessa tvÄ faktorer samverkar och pÄverkar informationens kvalitet. Metod: Arbetet innefattar en fallstudie som prÀglas av en kvalitativ metod, vilket innebÀr en djupare förstÄelse av det vi studerar och dÀr vi inte prövar informationens generella giltighet. TvÄ intervjuer med PartnerTechs redovisningschef kÀnnetecknas av nÀrhet till informationskÀllan samt en ringa grad av formalisering. Uppsatsen kan vidare betecknas som induktiv dÄ vi tar vÄr utgÄngspunkt i empirin och har till syfte att bygga upp ny kunskap.

LÀsning av matematiska texter : faktorer som pÄverkar förstÄelsen vid lÀsning av matematiska texter

Vi som har skrivit arbetet har haft olika erfarenheter kring lÀsning av matematiska textuppgifter. Intresset vÀxte, dÄ vi blev intresserade kring varför det kan vara svÄrt att lÀsa en matematisk text. Syftet med studien Àr att undersöka hur elevers lÀsförstÄelse binds samman med lÀsning av matematiska textuppgifter samt se vilka inre och yttre faktorer som pÄverkar förstÄelsen. Kvalitativa intervjuer tillsammans med en kombination av fallstudier och observationer ligger till grund för metoden som anvÀnts i studien. I undersökningen deltog 63 elever och fyra lÀrare.

StyrgruppssammansÀttning i nÀtverk och dess roll för övervakning: en kvantitativ applikation av agentteorin

I dagens förĂ€nderliga omgivning har det blivit allt vanligare för smĂ„ och medelstora företag att samverka i nĂ€tverk (SME nĂ€tverk) för att möta kundernas mer komplexa och specifika krav. SME nĂ€tverk Ă€r en frivillig, avsiktlig sammanslutning av relativt homogena, smĂ„ och medelstora företag som arbetar tillsammans under ledning av en styrgrupp, för att nĂ„ affĂ€rsspecifika mĂ„l. Oavsett storlek eller antal medlemsföretag i ett SME nĂ€tverk Ă€r det nödvĂ€ndigt med struktur och styrning. Det Ă€r viktigt för nĂ€tverkets utveckling att tillsĂ€tta en styrgrupp, vars frĂ€msta uppgift Ă€r att övervaka medlemsföretagen sĂ„ att de resurser som nĂ€tverket tilldelats genererar önskade och utlovade prestationer. Övervakning har i studier visat sig vara absolut nödvĂ€ndigt för att motverka medlemsföretagens naturliga instinkt att konkurrera med varandra.

Kunskapsspridning via informationssystem inom ett lÀkemedelsföretag

Problem: Kunskapsspridning Ă€r av stor vikt i dagens lĂ€kemedelsföretag och informationssystem anses vara en viktig lĂ€nk i detta arbete. FrĂ„gorna vi stĂ€llde oss var dĂ€rför: Vad krĂ€vs av ett informationssystem för att det ska stödja kunskapsspridning? Kan ett informationssystem vara det enda verktyget för att bĂ€ra upp kunskapsspridningen i en organisation eller krĂ€vs det stöd av andra strukturer inom organisationen? Kan ett informationssystem bidra till att överföra endast explicit kunskap eller gĂ„r det att ocksĂ„ överföra tyst kunskap? Är det nödvĂ€ndigt för en organisation att ha en uttalad knowledge managementstrategi i syfte att stödja kunskapsspridningen? Syfte: Syftet med uppsatsen Ă€r att studera om ett informationssystem har förutsĂ€ttningar att stödja kunskapsspridning i ett lĂ€kemedelsföretags FoU-organisation. Metod: Uppsatsen baseras pĂ„ intervjuer med elva respondenter pĂ„ AstraZeneca AB. För att fĂ„ olika perspektiv har intervjuerna utförts pĂ„ olika befattningsnivĂ„er samt pĂ„ olika avdelningar inom FoU-organisationen.

Mötet mellan dans och nordisk natur : en explorativ studie

Syftet har varit att utforska mötet mellan olika naturrums ?tilltal? och en dansares svar pÄ detta tilltal. Avsikten Àr mer preciserat att utifrÄn ett fenomenologiskt perspektiv, beskriva innehÄll och struktur pÄ subjektiva upplevelser och erfarenheter sÄsom de framtrÀder i mötet mellan naturen som fenomen och rörelse som improvisation och gestaltning. Syftet har lett fram till följande frÄgestÀllningar:Vad uppfattar jag av de utvalda naturrummen?Vad vÀcker de olika naturrummen för rörelser i mig som dansare?Hur framtrÀder dessa upplevelser för mig pÄ ett reflekterande plan? Metoden i denna studie har varit en explorativ studie dvs.

<- FöregÄende sida 20 NÀsta sida ->