Sök:

Sökresultat:

2577 Uppsatser om Sprćkets struktur - Sida 11 av 172

Distriktssköterskans sekundÀrpreventiva omvÄrdnadsÄtgÀrder efter hjÀrtinfarkt

Malnutrition Àr ett vanligt förekommande tillstÄnd bland Àldre som Àr inneliggande pÄ sjukhus. Syftet med litteraturstudien var att belysa hur sjuksköterskan kan förebygga malnutrition hos Àldre. Resultatet baseras pÄ 15 vetenskapliga artiklar och visar hur sjuksköterskan kan förbygga tillstÄndet genom de fem teman som togs fram: att skapa delaktighet i vÄrden med hjÀlp av information, att involvera anhöriga, struktur i vÄrdteamet, att anvÀnda sig av bedömningsinstrument och kunskap och utbildning. Resultatet visar hur god kommunikation och kunskap hjÀlper sjuksköterskan i arbetet att förebygga malnutrition. Det krÀvs Àven en struktur i vÄrdteamet för en tydlig rollfördelning bland professionerna.

Mosaikens RosengÄrd

Har de modernistiska principerna med industriellt byggande, funktionsuppdelning och trafikseparering skapat en monoton bebyggelsekaraktĂ€r, brist pĂ„ mötesplatser och brist pĂ„ lokal kommers? Mitt antagande Ă€r att detta Ă€r fallet och frĂ„gan blir dĂ„ hur vi kan utveckla möjligheterna för att skapa fler mötesplatser och en dynamisk lokal kommersiell verksamhet? PĂ„ vilket sĂ€tt gĂ„r det att öka variationen av bebyggelse och lĂ€genheter? Är det önskvĂ€rt att överhuvudtaget Ă€ndra i en redan befintlig miljö med strikt hierarkisk struktur? Examensarbetet kan ses som en pusselbit i det kreativa och lĂ„ngsiktiga arbetet med att skapa en vision för stadsdelen RosengĂ„rd i Malmö. Jag vill redan frĂ„n början slĂ„ fast att jag inte syftar till att skapa ett universellt verktyg för att lösa brister i miljonprogrammets bostadsomrĂ„den. Jag utgĂ„r frĂ„n projektomrĂ„dets speciella förutsĂ€ttningar och relationen till övriga Malmö. Syftet blir att föreslĂ„ en framtida stadsutvecklingen som innebĂ€r skapandet av nya strukturer och förtĂ€tning av bebyggelse för att göra RosengĂ„rd till en funktionsintegrerad stadsdel istĂ€llet för dagens funktionsuppdelade struktur..

HÄllbarhet inom flygindustrin : En studie om geografiska variationer i flygbolagens hÄllbarhetsredovisningar - ur ett institutionellt perspektiv

Flygbolag Àr mÀktiga globala aktörer med en omfattande miljöpÄverkan, sÄ vilka initiativ redovisar de för att bidra till en hÄllbar utveckling? För att svara pÄ detta genomförde vi en innehÄllsanalys dÀr vi undersökte skillnader och likheter i europeiska och amerikanska flygbolags hÄllbarhetsredovisningar. För att skapa en förstÄelse för hur samhÀllsansvar spelar roll i en historiskt förankrad miljö testade vi förklaringsvÀrdet av social struktur, nationell kultur samt isomorfism.Den största skillnaden vi fann Àr att USA Àr mer detaljerade och redovisar fler initiativ, medan Europa för ett bredare resonemang om hÄllbarhet. Skillnaderna förklaras utifrÄn social struktur och nationell kultur, likheter förklaras med isomorfism. Skillnaderna i hÄllbarhetsredovisningarna kan förklaras med att det sociala kontraktet, som flygbolagen mÄste följa, Àr olika mellan regionerna.

Defensiv stolthet : En fenomenologisk undersökning av stolthet i konflikter

Defensiv stolthet kan fÄ konflikter att uppkomma, trappas upp eller hindras frÄn att lösas. En fenomenologisk undersökning genomfördes med syfte att identifiera vad defensiv stolthet, som fenomen, innebÀr. FrÄgestÀllningen löd; Vad konstituerar defensiv stolthet i konflikter? Resultatet baserades pÄ 30 skriftliga protokoll samt fyra intervjuer. Analysen genomfördes enligt Karlssons EPP-metod.

Svensk kod för bolagsstyrning : Kan svensk kod för bolagsstyrning frÀmja ett skadat förtroende för nÀringslivet - och i sÄ fall hur?

Ämne: Magisteruppsats i företagsekonomi 10 p, inriktning redovisning Syfte: Beskriva Kodens roll som förtroendefrĂ€mjare utifrĂ„n intressentgruppernas perspektiv. Metod: Uppsatsens ansats Ă€r abduktiv med ett intensivt/deskriptiv upplĂ€gg. Metoden Ă€r kvalitativ dĂ€r fem intervjuer har genomförts med respondenter frĂ„n Kodens intressentgrupper. Teoretiska perspektiv: DĂ„ uppsatsen bygger pĂ„ Kodens roll som förtroendefrĂ€mjare behandlar referensramen etik och dess betydelse för förtroende. Även förtroendebegreppet behandlas ingĂ„ende och dess betydelse investerare och Ă€gare i företag.

Att förlÀnga odlingssÀsongen och samtidigt behÄlla markens bördighet

En litteratursökning har gjorts i syfte att ta reda pĂ„ vilka metoder som kan anvĂ€ndas för att uppnĂ„ en lĂ€ngre odlingssĂ€song för grönsaker samtidigt som markens bördighet bibehĂ„lls. Åtta vanliga grönsaksfamiljer beskrivs med fokus pĂ„ egenskaper kopplade till skördetidpunkt och hur de kan passas in i en vĂ€xtföljd. Familjerna som behandlas Ă€r Amaranthaceae, Apiaceae, Cucurbitaceae, Asteraceae, Brassiceae, Alliaceae, Solanaceae och Fabaceae. OdlingssĂ€songen kan förlĂ€ngas genom att styra mikroklimatet pĂ„ olika sĂ€tt. De metoder som behandlas hĂ€r Ă€r förkultivering, odling i upphöjda bĂ€ddar, odling i tunnel, mark- och kulturtĂ€ckning, samt val av arter och sorter.

En kartlÀggning av nÀtverksövervakningssystem

Rapporten tar upp en kartlÀggning av nÀtverksövervakningssystem (NMS) som anvÀnds för att övervaka nÀtverkstjÀnster och noder pÄ ett nÀtverk. De egenskaper för NMS som utvÀrderas Àr vilket stöd systemen har för att övervaka ett flertal tjÀnster, hur god prestandan Àr för varje system samt hur god anvÀndbarheten i grÀnssnittet Àr. Resultatet visar att Nagios, OpenNMS samt Argus hade stöd för samtliga tjÀnster medan Munin inte hade stöd för nÀtverksenheter och Cacti endast stöd att övervaka SNMP. Det visar Àven att Nagios och OpenNMS generellt hade möjlighet att larma vid fler hÀndelser samt att dessa tvÄ system var markant snabbare Àn Cacti och Munin. AnvÀndbarheten visade relativt stor skillnad i olika system.

Att navigera pÄ nÀtet : En studie av nio kommunala webbplatser

En undersökning genomförd av Statskontoret, 2005, visar att webbanvÀndare har önskemÄl om att lÀttare hitta information pÄ offentlig sektors webbplatser. Den hÀr uppsatsen syftar till att undersöka hur kommunala webbplatser kan förbÀttras sÄ att anvÀndarna lÀttare kan hitta den information de söker. Enligt teorier hÀmtade frÄn omrÄdet för webbdesign och anvÀndbarhet pÄverkar aspekterna struktur, navigation, design samt text och etikettering möjligheten att hitta pÄ webbplatser. En studie av nio kommunala webbplatser visar att de förevisade teorierna efterföljs i viss mÄn och i olika utstrÀckning av de olika kommunerna. FrÀmst förekommer brister inom omrÄdena struktur samt text och etikettering.

Joint Venture i Kina - en hoppfull problematik

Syfte: Studiens syfte Àr att identifiera de faktorer som Àr viktiga för svenska företag att ha i Ätanke för att fÄ ett fungerande samarbete, i form av ett joint venture, pÄ den reglerade kinesiska marknaden. Metod: Studien bygger pÄ tre kvalitativa fallstudier gjorda pÄ svenska företag etablerade i Kina. Respondenterna bestÄr av dels representanter frÄn fallföretagen och dels konsulter med inriktning pÄ affÀrsetablering i Kina. Genom hela studien anvÀnds följande tre punkter för att fÄ en sammanhÀngande struktur: val av samarbetspartner, struktur pÄ samarbetet samt ledningsfilosofi. De tre ovanstÄende punkterna underbyggs alla av varsin teori, som Àr utgÄngspunkten för studiens analys.

Databas och webbgrÀnssnitt för inventeringar

1995 pÄbörjades en omfattande inventering av samtliga byggnader i Visby innerstad pÄ uppdrag av lÀnsmuseet pÄ Gotland. Det material som samlades in placerades i en Accessdatabas för att kunna anvÀndas av museet, lÀnsstyrelsen pÄ Gotland och stadsarkitektkontoret i Visby. Emellertid hade man vid inventeringens start inte nÄgon klar struktur för att skapa enhetlighet i materialet och dÀrför blev resultatet en svÄranvÀndbar databas. TillgÀngligheten till databasen begrÀnsades ocksÄ eftersom man var tvungen att göra en kopia till var och en som behövde möjlighet att anvÀnda den. Möjligheten att uppdatera informationen i databasen var alltsÄ i stort sett obefintlig, eftersom man dÄ skulle vara tvungen att skicka ut nya versioner till alla anvÀndare.

Överrapportering mellan sjuksköterskor - Vilka blir konsekvenserna för patienten?

Bakgrunden till litteraturöversikten Àr att bristande kommunikation mellan vÄrdpersonal Àr den vanligasteorsaken till att drygt etthundratusen personer i Sverige Ärligen drabbas av en vÄrdskada. Kommunikation Àrett centralt moment i vÄrden och innebÀr överförandet och delandet av information. Verbalkommunikation Àr mÄngfasetterad och Àr en fÀrdighet som sjuksköterskan skall besitta. Fokus förlitteraturöversikten Àr verbal kommunikation mellan sjuksköterskor i överrapportering av patienter mellanskift. Syftet med litteraturöversikten var att jÀmföra omvÄrdnadskonsekvenser av verbal kommunikationmellan sjuksköterskor.

Tre Dimensioner av Benchmarking : En Studie inom SMEs i GĂ€vleborg

Titel: Tre Dimensioner av Benchmarking ? En Studie inom SMEs i GÀvleborg.NivÄ: C-uppsats i Àmnet företagsekonomiFörfattare: Jenny Jonsson, Cecilia KarmanHandledare: Tomas KÀllquist, Stig SörlingDatum: 2015 ? juniSyfte: Tidigare forskning menar att SMEs inte anvÀnder sig av benchmarking. Vi stÀller oss frÄgande till detta och menar att benchmarking kan anvÀndas pÄ olika sÀtt, nÄgot som tidigare forskning förbisett. VÄrt syfte Àr dÀrmed att belysa hur benchmarking anvÀnds inom SMEs, med utgÄngspunkt i de tre dimensionerna process, struktur och idé.Metod: UtifrÄn vÄrt hermeneutiska synsÀtt har vi utfört en kvalitativ fallstudie med semistrukturerade intervjuer, dÀr respondenterna var ifrÄn tio olika smÄ och medelstora företag (SMEs) i GÀvleborg. DÀrefter jÀmförde vi det empiriska materialet med den teoretiska referensramen för att kunna utföra vÄr analys och finna vÄrt bidrag.Resultat & Slutsats: Enligt vÄr studie anvÀnder sig SMEs, till skillnad frÄn vad tidigare forskning pÄstÄr, i stor utstrÀckning av benchmarking.

Strategisk resultatutjÀmning ? En studie av income smoothing i svenska börsnoterade företag

Redovisningen har mÄnga olika nyanser, vilket beror pÄ alla de möjliga val som en redovisarestÀlls inför. Copeland (1968) sÀger att det finns 30 miljoner olika sÀtt, pÄ vilket ett företagsresultat kan berÀknas, inom ramen för de redovisningsstandarder som finns. Med det sagt, kanmanipulering av resultatet koordineras med en standard eller utan en standard. I bakgrundenav studien presenterar vi begreppet income smoothing och i problemdiskussionen utvecklar vibegreppet ett steg lÀngre genom att utveckla ett koncept av tre relaterande begrepp; motivstruktur-resultat. DÀrefter sÄg vi det utifrÄn en praktisk synvinkel och utvecklade treforskningsfrÄgor: Hur utbrett Àr income smoothing bland stora svenska företag? Vilka motivoch vilken struktur har svenska börsnoterade företag för att jÀmna ut sina resultat? Vilkeneffekt fÄr income smoothing pÄ företagets börsvÀrde? Vidare har vÄr metod till största delvarit operationell dÄ vi utvecklat konceptet motiv-struktur-resultat och anvÀnt finansiellarapporter som informationskÀlla.

Metodutveckling av virtuella byggnationer pÄ Saab Automobile AB

Saab Automobile AB i TrollhÀttan Àr i behov av en förbÀttrad metod för virtuella byggnationer som beredningen kan anvÀnda sig av i biltillverkningen. Genom att skapa en processtruktur i befintligt PLM-system som kan kommunicera och hÀmta data frÄn den produktstruktur som redan finns skulle mycket arbete kunna sparas. Idag anvÀnder beredarna sig av ett visualiseringsprogram som man kopplar produktstrukturen till. Enligt nuvarande metod bygger beredarna upp en struktur i detta visualiseringsprogram som fungerar som en processtruktur inför varje ny projektgrind. Denna struktur gÄr inte att enkelt uppdatera och dÀrför mÄste en ny skapas inför varje ny projektgrind.

Granskning av hÄllbarhetsredovisning : hur pÄverkas revisorns bedömningar av de standarder och riktlinjer som anvÀnds i granskningsprocessen?

Diskussionerna om ?granskning? av miljö- och hÄllbarhetsredovisningar har i Sverige funnits sedan mitten av 1990-talet. Specialistrevisorn Lars-Olle Larsson menar att efterfrÄgan ökar angÄende bestyrkta hÄllbarhetsredovisningar. Detta pÄ grund av de ökade kraven frÄn organisationer som Global Reporting Initiative (GRI), Förenta Nationerna (FN) och Amnesty International. Med andra ord har uppmÀrksamheten riktas mot sÄvÀl företagens samhÀllsansvar som den enskilda revisorn och revisorsprofessionen.Det finns en pÄgÄende forskningsdebatt som grundar sig pÄ struktur kontra bedömning i revisionsprocessen.

<- FöregÄende sida 11 NÀsta sida ->