Pettersson, Annika (2009). Är pedagoger med kompetens medvetna pedagoger? En undersökning om matematik i förskolan. ( Are competent teachers conscious teachers ?A survey about mathematics in the preschool).

Syftet med vÄr rapport var att kartlÀgga om det talas matematik under matematiklektionerna samt att fÄ en bild av vad lÀrarna anser att tala matematik Àr. Undersökningen genomfördes pÄ en skola i Haparanda hösten 2005 med elever frÄn Är 6-9 samt deras lÀrare i Àmnet matematik. Vi har anvÀnt oss av enkÀtundersökningar och observationer för att fÄ en helhetsbild av lÀget. Resultatet av vÄr undersökning visar pÄ att lÀrarna anser att det Àr viktigt att tala matematik men att undervisningens upplÀggning saknar naturliga och viktiga inslag i att tala matematik. Vi har Àven kunnat konstatera att matematikboken styr undervisningen i allt för hög grad.

Syftet med studien Àr att med hjÀlp av intervjuer, skapa inblick i hur pedagoger uppfattar att de synliggör matematik pÄ förskolan. Var ser pedagoger matematik, hur undervisar de kring matematik och vilket förhÄllningssÀtt har de till Àmnet? I studien undersöks i vilka situationer pedagoger anser att de ser att barn lÀr matematik. I tidigare forskning och av resultat i studien, pÄvisas att pedagoger Àr de förebilder som kan fÄ barn att uppleva vardagsmatematik. I barns lÀrande av matematik, beskriver studien pedagogens roll ur ett sociokulturellt perspektiv kring Àmnet matematik i interaktion och mediering.

Syftet var att undersöka vilka faktorer som frÀmst motiverar gymnasieelever i matematik samt att jÀmföra dessa faktorer mellan elever som valt teori- och yrkesinriktade studier. Undersökningen har utförts med hjÀlp av en enkÀt som delats ut pÄ en gymnasieskola i Norrbotten under maj 2007. I undersökningen har totalt 141 elever fÄtt vÀrdera betydelsen av ett antal pÄstÄenden rörande vad som motiverar dem i kÀrnÀmnet matematik. Resultatet av enkÀten visar att eleverna, oavsett studieinriktning, i hög grad Àr överens om vilka de frÀmsta motivationsfaktorerna Àr. Av resultatet framgÄr det ocksÄ att det finns en skillnad mellan studieinriktningarna vad avser programanpassad matematik och dess betydelse för motivationen..

Denna studie handlar om synliggörandet av matematik i förskolan. DÄ lÀroplanen föreskriver att alla barn skall utmanas och utvecklas i sitt matematiska tÀnkande och lÀrande sÄ Àr syftet med undersökningen att fÄ mer kunskap om hur och vad det Àr för matematik som synliggörs i förskolan. Vi ville ocksÄ ta reda pÄ hur pedagogerna ser pÄ sin roll och kompetens i arbetet med smÄ barn och matematik. Genom vÄr litteraturstudie har vi fÄtt mÄnga idéer och kunskap om hur man kan arbeta med matematik i förskolan och förskoleklass. Vi genomförde en kvalitativ studie dÀr vi anvÀnde oss av enkÀter med öppna frÄgor.

Denna studie handlar om sprÄkets pÄverkan pÄ elevens förstÄelse i matematik i Äk 4-6. Syftet med denna studie Àr att undersöka hur elever och speciellt de som har invandrarbakgrund kan stöttas för att skapa bÀttre sprÄkförstÄelse i matematik. I denna studie undersöks hur gruppsamtal kan bidra till bÀttre förstÄelse i matematik och vilka slags ord Àr svÄra för invandrarelever respektive svenska elever nÀr det gÀller lÀrandet i matematik. Detta Àr en jÀmförande studie som bygger pÄ observationer gjorda i en skola med invandrarelever i majoritet och en annan med elever i svensk majoritet. TvÄ intervjuer genomfördes, den ena med en lÀrare i mellanstadiet och den andra med en speciallÀrare.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur fem pedagoger i en utvald förskola arbetar med lek och matematik, samt hur pedagogerna anser att förskolans verksamhet pÄverkar barnens matematiska lÀrande nu och i framtiden. De metoder som jag anvÀnt mig av Àr att söka relevant forskning och litteratur som behandlar Àmnet. Jag har gjort en kvalitativ intervjustudie med ovan nÀmnda pedagoger. Studien visar att pedagogerna tycker att leken Àr viktig för barnens lÀrande av matematik och de anser att matematiken finns överallt i leken. Samtliga pedagoger anser att det Àr viktigt att barnen fÄ med sig en grund för matematiskt tÀnkande till skolan, sÄ att det blir en vana och en sjÀlvklarhet för barnen.

Vi har under vÄra praktikperioder i gymnasieskolan uppmÀrksammat att intresset för matematik i mÄnga fall Àr lÄgt hos eleverna. Att matematikintresset bör ökas visar ocksÄ den senaste granskningen som gjorts av Skolverket under 2001 och 2002. Med stöd av detta utförde vi ett utvecklingsarbete med syfte att undersöka hur inslag av laborativ matematik i undervisningen pÄverkar gymnasieelevers intresse för matematik. Undersökningen genomfördes under fyra veckor pÄ Livsmedelsprogrammet vid en gymnasieskola i LuleÄ Kommun. De mÀtinstrument vi anvÀnt oss av Àr skriftliga enkÀter samt observationer.

Syftet med vÄrt examensarbete var att utforska lÀrare och elevers erfarenheter av praktisk matematik utifrÄn exemplet att uppskatta lÀngd. Fallstudien genomfördes pÄ tre skolor i SkellefteÄ kommun och vi anvÀnde oss av kvalitativa forskningsmetoder dÀr fyra lÀrare deltog i intervjuer och 16 elever deltog i observationer under aktiviteter. Resultatet av studien visade att lÀrares och elevers erfarenheter av praktisk matematik utifrÄn exemplet att uppskatta lÀngd Àr varierande. LÀrarnas egen instÀllning till Àmnet matematik tycks ha betydelse för valet av deras undervisningssÀtt. Samtliga lÀrare framhöll att praktisk matematik Àr viktigt.

LÀrarens attityd till, och syn pÄ matematik har den största betydelse ocksÄ för hur eleverna kommer att introduceras i Àmnets olika bestÄndsdelar, sÀrskilt om man vill bygga upp en inre motivation hos eleverna för att studera matematik. Syftet med vÄr studie Àr att undersöka om lÀrares attityder till matematik kan pÄverka elevers instÀllning till det Àmnet. Inför undersökningen har vi studerat litteratur som behandlar just lÀrarnas attityder till matematikÀmnet. Vi har sedan valt djupintervjuer som metod för att fÄ veta hur ett antal lÀrare ser pÄ Àmnet matematik. Dessa har fÄtt ta del av ett antal frÄgor som tÀcker den frÄgestÀllning vi valt.

Syftet med vÄrt arbete Àr att undersöka hur synsÀtt och arbetssÀtt kring matematik i förskolan förhÄller sig i en kommun dÀr det medvetet har satsats pÄ kompetensutveckling i matematik. Vi vill veta vad matematik i förskolan innebÀr för lÀrarna och hur de arbetar med matematik samt hur de ser pÄ kompetensutvecklingens betydelse.Som metod har vi anvÀnt oss av en kvantitativ metod i form av enkÀter samt en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. EnkÀterna har besvarats av lÀrare som deltagit i kompetensutvecklingen. Intervjuer har sedan genomförts med nÄgra av dessa samt med en rektor.Resultatet visar pÄ att lÀrarna tycker att matematik hör hemma i förskolan. Förskolematematik innebÀr att synliggöra och lyfta fram matematiken i vardagliga situationer som Àr meningsfulla för barnen.

Syftet med detta arbete var att genomföra en undersökning för att identifiera vilka faktorer elever som studerar Matematik B pÄ gymnasieskolan, anser vara viktiga för deras motivation i matematik. Fokus lÄg pÄ differenser mellan könen. Undersökningen omfattade totalt 107 elever och utfördes pÄ en gymnasieskola i södra Sverige i november 2007. En enkÀt delades ut till eleverna dÀr de fick ange i vilken grad de instÀmde med ett antal faktorers betydelse för deras motivation i matematik. TvÄ enskilda faktorer kunde utlÀsas vara av klart större vikt för elevernas motivation Àn de övriga.

Studiens syftar till att undersöka elevers uppfattningar om matematik och matematikundervisning. Arbetet bestÄr av en litteraturgenomgÄng och en empirisk del dÀr intervjuer med Ätta elever ingÄr.BÄde den teoretiskaoch den empiriska delen behandlar tre omrÄden. Dessa omrÄden Àr: - Varför har vi matematik i skolan? - Vad Àr matematik?- Hur bedrivs matematikundervisning? Den teoretiska studien beskriver frÄgestÀllningarna utifrÄn hur forskare, författare och lÀrare ser pÄ det. Inom denna del inryms Àven en beskrivning om hur undervisning skulle kunna se ut i praktiken.

Syftet med arbetet Àr att undersöka varför det Àr viktigt med matematik och vilka faktorer det Àr som pÄverkar matematiken i förskolan enligt utvalda pedagoger samt författare. Undersökningen har gjorts genom fördjupning i litteratur inom omrÄdet samt genom enkÀter som har lÀmnats ut pÄ tvÄ förskolor i en mellanstor kommun i Sverige. Resultaten har sedan sammanstÀllts dels genom diagram samt skrift. Genom studien har det kommit fram att det Àr viktigt att redan i förskolan arbeta med matematik eftersom det förbereder barnen för skolan, en positiv syn pÄ av matematik skapas och viktigast av allt för att det Àr viktigt för att man ska förenkla/klara sig i livet. De faktorer som pÄverkar arbetssÀttet med matematiken som har kommit fram genom denna studie Àr pedagogens förhÄllningsÀtt till matematik, utbildning/fortbildning, ekonomi, barnens Älder och intresse samt tiden..

Syftet med mitt arbete var att undersöka nÄgra erfarna pedagogers uppfattningar om vilka faktorer som pÄverkar att en del elevers intresse för matematik markant avtar efter bara ett par Är i skolan och pedagogernas syn pÄ hur denna negativa trend kan brytas. Jag gjorde kvalitativa intervjuer med fem erfarna pedagoger som undervisar elever i Är 4-6 i matematik. Mitt arbete visar att lÀraren Àr den allra viktigaste faktorn för elevers lust att lÀra matematik..