SyfteSyftet med undersökningen Àr att upptÀcka vilken innebörd som ges Ät begreppet likabehandling samt att fÄ fram de uppfattningar som kan finnas i högskolan om likabehandling av studenter med annan etnisk tillhörighet. Dessutom Àr avsikten att försöka beskriva hur dessa uppfattningar kan pÄverka i mötet mellan lÀrare och studenter med annan etnisk bakgrund inom lÀrarutbildningen.TeoriDen fenomenografiska forskningsansatsen med kvalitativa ostrukturerade intervjuer ligger som grund för empirin, med tolkning som instrument. Ett eklektiskt angreppssÀtt har anvÀnts för att försöka förstÄ komplexiteten i forskningsomrÄdet. Det etnologiska perspektivet försöker förstÄ och förklara mÀnniskors tÀnkesÀtt och handlingar medan det etnografiska perspektivet som Àr sprunget ur etnologin, beskriver handlingar och utsagor och hur dessa förÀndras hela tiden och i olika situationer. Socialpsykologins tredje perspektiv, stÀmplingsteorin, anvÀnds som en förklaringsmodell för hur avvikande beteende, utseende och egenskaper anvÀnds för att dela in mÀnniskor i olika fack.

SyfteSyftet med undersökningen Àr att upptÀcka vilken innebörd som ges Ät begreppet likabehandling samt att fÄ fram de uppfattningar som kan finnas i högskolan om likabehandling av studenter med annan etnisk tillhörighet. Dessutom Àr avsikten att försöka beskriva hur dessa uppfattningar kan pÄverka i mötet mellan lÀrare och studenter med annan etnisk bakgrund inom lÀrarutbildningen.TeoriDen fenomenografiska forskningsansatsen med kvalitativa ostrukturerade intervjuer ligger som grund för empirin, med tolkning som instrument. Ett eklektiskt angreppssÀtt har anvÀnts för att försöka förstÄ komplexiteten i forskningsomrÄdet. Det etnologiska perspektivet försöker förstÄ och förklara mÀnniskors tÀnkesÀtt och handlingar medan det etnografiska perspektivet som Àr sprunget ur etnologin, beskriver handlingar och utsagor och hur dessa förÀndras hela tiden och i olika situationer. Socialpsykologins tredje perspektiv, stÀmplingsteorin, anvÀnds som en förklaringsmodell för hur avvikande beteende, utseende och egenskaper anvÀnds för att dela in mÀnniskor i olika fack.

Den vĂ€sterlĂ€ndska kanon har varit ett omdiskuterat begrepp Ă€nda sedan dess intĂ„g i litteraturvetenskapliga kretsar - en debatt som pĂ„gĂ„r Ă€nnu idag. Debatten har frĂ€mst kommit att handla om kanons legitimitet i förhĂ„llande till dess representation, dĂ„ den sedan uppkomsten frĂ€mst har representerats av litteratur skriven av vĂ€sterlĂ€ndska mĂ€n. År 2004 uppmĂ€rksammades debatten i Norden, vilket resulterade i att Danmark fick en etablerad kulturkanon, som syftar till att representera det danska kulturarvet. Detta inspirerade till en liknande debatt i Sverige, dĂ€r folkpartisten Cecilia Wikström lade fram ett förslag pĂ„ en liknande svensk kulturkanon för att dĂ€rmed stĂ€rka det svenska kulturarvet. Detta förslag möttes av kritik frĂ„n olika hĂ„ll, vilket vi undersöker i denna uppsats för att ge en bild av kanons mĂ„nga aspekter.Uppsatsen Ă€r uppdelad i tvĂ„ delar: en makroanalys och en mikroanalys.

Historiebruket av Gustav Vasa i skolböcker, frÄn och med 1954 till och med idag (2014), har inte föresprÄkat ett moraliskt perspektiv pÄ historieÄtergivningen. Detta baseras pÄ nio olika skolböcker, varav fem av böckerna Àr författad under den nu rÄdande lÀroplan för gymnasiet (Gy 11). Böckerna har snarare förklarat vad denne kung har betytt för Sverige och dess utveckling som land och enhet. NÀstan ingen fokus har legat eller ligger pÄ hur denne kung var mot sina undersÄtar ur ett moraliskt perspektiv. DÀremot beskriver böckerna hur han drev igenom reformationen, handskades med mÄnga uppror och hur Sverige ?befriades? frÄn Danmark.

Det hÀr Àr inte en recension.Normer i den samtida svenska litteraturkritiken.Magisteruppsats i litteraturvetenskap, 2006av Lina SamuelssonSyftet med uppsatsen Àr att föra en diskussion om vilka normer som finns i den nutida litteraturkritiken. TvÄ veckors recensioner, sammanlagt nÀstan hundra stycken, frÄn fem olika dagstidningar har studerats ur ett genusperspektiv.Forskningen om litteraturkritik har bedrivits i begrÀnsad omfattning och görs fortfarande sÄ. OmrÄdet blir ofta förbisett bÄde inom journalistikvetenskapen och litteraturvetenskapen och Àn mer ovanligt Àr en genusmedveten kritikforskning Àven om mÄnga av de debatter som rört litteraturkritik, dÀribland den som bröt ut efter Linda Skugges recension av Björn Ranelids Kvinnan Àr första könet i Expressen, tagit upp feministiska frÄgestÀllningar.Efter en genomgÄng av olika patriarkala tendenser i litteraturkritiken genom tiderna ? bland annat hur kvinnliga författare blivit lÀsta och vÀrderade utifrÄn sitt kön ? analyseras dagens litteraturkritik i tre delkapitel. Det första handlar om olika former av segregering och gemenskap inom litteraturkritiken: vad som recenseras av vem, vilka författare och verk som sÀtts i samband och i vilken kontext verket placeras.

Trough the analyses of three young contemporary Swedish and Norwegian poets, who all in one way or another work with the language as material, I will circulate around the term language materialism. Each poet has his or her specific distinctive feature wich makes them three completely different poets. But they are all challenging the borders of literature and even the grammatical laws of language. Apart from the analyses I sketch an historical line between the predecessors of the experiments with the poetic language in the past, starting with Mallarmé, and the experiments of today. My essay will in conclusion discuss the language poetry in a wider philosophical point of view, connected to Derrida and Wittgenstein.The first analysis introduces the author and artist Johannes Heldén through his debute poetry collection Burner.