Förskolans verksamhet ska utgÄ ifrÄn ett tydligt barnperspektiv dÀr varje barns kunskapsutveckling och lÀrande ska utmanas utifrÄn de intressen och erfarenheter som barnen ger uttryck för (Skolverket, 2010a). Syftet med undersökningen var att ta reda pÄ hur förskollÀrare förhÄller sig till de mÄl och riktlinjer som lÀroplanen Àr uppbyggd kring nÀr det gÀller att tillgodose barnens intressen nÀr de planerar matematikaktiviteter. Metoder som anvÀnts för att fÄ fram resultatet har varit observationer och kvalitativa intervjuer. FörskollÀrarna har i undersökningen uttryckt att det Àr vÀsentligt att vara lyhörd och lyssna in vad det Àr som intresserar barnen sÄ att barnens erfarenheter kan ÄteranvÀndas i den planerade verksamheten.

AbstractWhat do the pupils really learn in school? What do the pupils know before they begin schooland what knowledge do they have when they graduate form 5 and should have achieved thegoals? I chose to interview some pupils in the end of nursery school and some pupils in theend of form 5. To limit myself I chose the subject space, because I think most pupils thinkthat space is an interesting subject. The result of my examination was that pupils in nurseryschool have many different thoughts and previous knowledge about space, often on the basisof what they have seen themselves, and that some of the pupils in form 5 have some moredeveloped knowledge while some pupils still got the skill as a nursery school pupil. Myexamination shows that some pupils have learned surprisingly little, bearing in mind that theyhave been in school for five years..

Syftet med examensarbetet Àr att undersöka hur lÀrare i de tidigare skolÄren, i Ärskurs 3,undervisar i geografi. Den nationella utvÀrderingen frÄn 2003 visade, enligt Lundahl m.fl. (2003), att det finns vissa brister i grundskolans geografiundervisning. Sju stycken Ärskurs 3-lÀrare frÄn tvÄ olika kommuner intervjuades och i arbetet delges deras - undervisningsmetoder i NO/SO mer specifikt geografin, - anvÀndning av lÀromedel i NO/SO, specifikt geografiundervisningen och - attityd gentemot geografi som undervisningsÀmne. Resultatet visar att undervisningen i de tidigare Äldrarna Àr mer traditionsbunden Àn inriktad mot reflekterande arbete av kursmÄlen i geografiundervisningen. DÀrav lades arbetets fokus pÄ hur man bÀttre och mer effektivt kan jobba i de tidigare Äldrarna för att fÄ bÀsta möjliga kunskapsutveckling..

Arbetets syfte Ă€r att fördjupa förstĂ„elsen för vad ett socialt kunskaps- och lĂ€randebegrepp Ă€r och vilka konsekvenser det kan fĂ„ för utformningen av undervisningen. Arbetet utgĂ„r ifrĂ„n Johan Asplunds begrepp om social responsivitet och dess betydelse för en social förstĂ„else av kunskap och lĂ€rande. Det sker genom kvalitativa textanalyser av Jean Jacques Rousseaus bildningsroman Emile (1762)och Lpf 94. Översiktligt anger resultatet vilket utrymme elevens sociala responsivitet ges genom den förmedlade förstĂ„elsen av kunskaps- och lĂ€randebegreppen. Lpf 94 utvecklar en bildningsorienterad och konstruktivistisk syn pĂ„ begreppen.

Studiens syfte Àr att undersöka kunskaperna i plangeometri hos elever pÄ samhÀllsvetenskapliga och naturvetenskapliga programmen.  Elevernas kunskaper kartlÀggs med ett kunskapstest, och detta kunskapstest genomförs Àven i tvÄ gymnasieklasser i Finland. De finska eleverna inkluderas för att bidra med ett internationellt perspektiv pÄ de svenska elevernas resultat. Elevsvaren bedöms med hjÀlp av van Hieles teori om kunskapsutveckling. Resultaten visar att eleverna klarar av att utföra de berÀkningarna som krÀvs, men att det saknas en djupare förstÄelse för geometri, speciellt inom omrÄdet area. JÀmförelsen mellan de finska och de svenska eleverna visar att det inte finns nÄgon större skillnad mellan eleverna. .

Detta utvecklingsarbete undersöker hur man genom behavioristiska metoder, sÄ som betingning, försöker öka elevernas studiemotivation inför historieÀmnet. Eleverna har fÄtt jÀmföra resultaten frÄn tvÄ prov, ett före och ett efter momentets genomgÄng. De har dÀrefter svarat pÄ en enkÀt angÄende deras motivation och hur de upplever stress. Det vi kom fram till var att nÀr eleverna ser sin egen kunskapsutveckling sÄ blir de motiverade till ökade studier i historieÀmnet. Eleverna upplevde det Àven som positivt att de fick möjlighet att veta innan momentet vad det Àr som de skall kunna nÀr momentet Àr slut.

Syftet med denna studie var att belysa en gymnasieskolas stöd i Àmnet svenska för talrÀdda elever, och detta gjordes genom intervjuer med fyra stycken lÀrare pÄ gymnasienivÄ. Intresset grundade sig först och frÀmst i det faktum att social fobi Àr ett vanligt problem bland ungdomar i Sverige och att det Àr i ungdomen som fobi för sociala sammanhang utvecklas. En del av social fobi Àr talrÀdsla, och gentemot vad lÀroplanen i svenska för gymnasieskolan sÀger om det muntliga sprÄkets betydelse för mÀnniskan och dennes utveckling, problematiserades den talrÀdda elevens förutsÀttningar för lÀrande och utveckling. Perspektiven som studien har utgÄtt ifrÄn handlar inte om problematiken kring social fobi, utan om det demokratiska perspektivet och det faktum att gymnasieskolan vilar pÄ en demokratisk grund, dÀr alla elever bör fÄ möjlighet att utveckla sin talförmÄga och förmÄgan att vÄga göra sin röst hörd. Det sociokulturella perspektivet ligger ocksÄ till grund för studien, dÀr det muntliga sprÄket, kommunikation, spelar en betydande roll för mÀnniskans lÀrande och kunskapsutveckling, och i förstÄelse för sig sjÀlv och sin omvÀrld.

Denna uppsats handlar om hur pedagoger kan anvÀnda skönlitteratur i samband med elevers kunskapsutveckling. Vi lyfter fram skönlitteraturens möjligheter i undervisningen. Syftet med uppsatsen Àr att fÄ ökad kunskap om hur pedagoger kan anvÀnda skönlitteratur i sin undervisning. I forskningsbakgrunden tas relevant litteratur upp i förhÄllande till syftet. Genom kvalitativa intervjuer och egna praktiska undersökningar har vi undersökt hur pedagoger anvÀnder skönlitteratur som ett arbetsmaterial och vilket syfte pedagoger har nÀr de anvÀnder sig av skönlitterÀrt arbete.

Syftet med undersökningen var att ta reda pÄ om det finns nÄgot samband mellan gymnasieelevers uppfattning om sin kunskapsnivÄ i matematik och hur roligt de upplever att Àmnet och undervisningen Àr. Data till undersökningen samlade jag in via intervjuer, enkÀter och en inlÀmningsuppgift med öppna frÄgor om upplevelser kring matematiken. Litteraturen, bland annat Skolverkets undersökning, pekade i stor utstrÀckning pÄ att en kÀnsla av lust i samband med undervisningen leder till bÀttre kunskapsutveckling. Resultatet av undersökningen visade att det finns ett ganska starkt samband mellan elevernas uppfattning om den egna kunskapsnivÄn och hur roligt de tycker att Àmnet Àr..

I detta arbete studerar jag vilken instÀllning nÄgra yrkesverksamma lÀrare har till geometri och hur de uppfattar sin undervisning. Jag presenterar nÄgra forskares undersökningar och uppfattningar om barnens kunskapsutveckling inom geometri, hur lÀranderesultat ser ut, kvalitéer av olika undervisningsmetoder, hur det ser ut ute pÄ fÀltet och hur det borde se ut. Jag jÀmför sedan detta med det resultat jag fÄtt fram genom mina intervjuer med lÀrarna. Jag har hittat mÄnga likheter mellan forskningsresultat och mina intervjuresultat. Genom undersökningen har jag kommit fram till att lÀrarna, speciellt i de tidigare Ären i grundskolan, i stor utstrÀckning strÀvar efter att undervisa pÄ ett sÀtt som liknar det som forskningen anser vara ett konstruktivt sÀtt.

Syftet med mitt arbete var att ta reda pÄ pedagogernas syn pÄ laborativ matematik i undervisningen, om de sÄg en kunskapsutveckling hos eleverna nÀr de arbetade laborativt samt om de sÄg nÄgra fördelar respektive nackdelar med att arbeta med en laborativ arbetsmetod. Resultaten i arbetet kommer ifrÄn tre intervjuade pedagoger. De tre pedagogerna Àr alla ÀmneslÀrare i matematik och undervisar i Àmnet i varierande Ärskurser. Alla tre pedagogerna jobbar med laborativ matematik i nÄgon utstrÀckning. Pedagogerna tyckte att begreppet laborativ matematik var svÄrt att definiera dÄ arbetsmetoden kan innehÄlla mÄnga olika saker.

Syftet med uppsatsen Àr att fÄ en bild av det sociala nÀtverket och dess betydelse för elever med svÄrigheter att klara matematikÀmnet pÄ grundskolan. I det sociala nÀtverket inbegrips konsekvenser av förÀldrarnas utbildningsnivÄ och effekter av konflikter mellan normsystem runt eleven. Jag har anvÀnt mig av en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer och har intervjuat tvÄ manliga matematiklÀrare pÄ grundskolans högstadium. De har lÀmnat uppgifter om kön, etnisk bakgrund och förÀldrarnas utbildningsnivÄ samt socialgrupps- tillhörighet för nio stycken elever som i skolÄr Ätta inte uppnÄdde betyget godkÀnd i matematik. Resultaten visar sammanfattningsvis att den sociala bakgrunden spelar en stor roll för elevernas arbetsro och kunskapsutveckling. Sociala problem i hemmet har orsakat eller förvÀrrat elevernas förmÄga att tillgodogöra sig matematikundervisningen..

Syftet med studien Ă€r att skapa förutsĂ€ttningar för ökad delaktighet under rasterna i grundskolan.  Min aktionsforskning Ă€r en del i ett utvecklingsarbete som innebĂ€r att ur ett relationellt perspektiv undersöka och utveckla rastaktiviteter för att möjliggöra ökad delaktighet för en elev i Ă„rskurs 4. Med utgĂ„ngspunkt i de sex delaktighetsaspekterna har bĂ„de aktioner och rastaktioner genomförts vilka har legat till grund för observation, reflektion, samtal och analys tillsammans med medforskarna. Resultatet visar att grad av struktur och vem eleven Ă€r tillsammans med under rasten har betydelse för grad av delaktighet. Även gruppstorleken pĂ„verkar delaktighetsaspekterna. Genom studien har jag fĂ„tt en djupare förstĂ„else för delaktighetens komplexitet och betydelse för inkludering, kamrat och kunskapsutveckling dĂ„ en elevs kamratrelationer, sjĂ€lvkĂ€nsla och sjĂ€lvförtroende kan stĂ€rkas genom att delaktigheten under rasterna ökar..

Mobila intensivvÄrdsgrupper (MIG) som i samverkan med vÄrdavdelningars sjuksköterskor kan identifiera, bedöma samt handlÀgga patienters vÄrdbehov har successivt implementerats inom sjukvÄrden internationellt sedan mitten av 90-talet, med syfte att minska vÄrdtid och dödlighet. Inom svensk sjukvÄrd har detta implementerats sedan mitten av 2000-talet. Syftet med studien var att belysa sjuksköterskornas erfarenheter av konsultation och samverkan med mobila intensivvÄrdsgrupper. En undersökande intervjustudie genomfördes och insamlad data analyserades utifrÄn kvalitativ innehÄllsanalys. Resultatet visade sig i tvÄ huvudkategorier; VÀgen till beslut och Samverkan med MIG.

Att leva med en kronisk sjukdom som astma pÄverkar den sjukes liv pÄ mÄnga sÀtt. BÄde samhÀlleliga och personliga vinster finns med att patienten har kontroll över sin sjukdom. DÀrför Àr det viktigt att vÄrden stöttar och ger kunskap som underlÀttar för patienten att leva med astma. Det krÀvs att patienten fÄr en information som Àr individanpassad för att han/hon ska kunna omsÀtta kunskaperna i praktisk handling. Metoden som anvÀndes i studien var kvantitativ med en enkÀt som datainsamlingsmetod.