AbstraktBetyg i estetiska Àmnen. En undersökning om hur elever och lÀrare pÄ gymnasieskolan förstÄr funktionen av betyg. Grades in aesthetics at upper secondary school. A study on students and teachers understanding of the function of grades.Betygen har flera syften och funktioner och Àr med sin bedömningsmatris en del av utbildningssystemet, som i sin tur Àr en del av det större samhÀllet. Med stöd frÄn intervjufrÄgor, observationer och fÀltanteckningar frÄn mitterminsomdömen synliggörs hur elever och lÀrare uppfattar betygets funktion i tre estetiska Àmnen.

Bakgrund: SprÄkets utveckling Àr det mest betydelsefulla i ett barns liv, vilket ger identitet och tillhörighet i en gemenskap. Detta kan i dagens samhÀlle vara ett problem för barn med grav sprÄkstörning. Eleverna i studien har börjat sin skolgÄng i en tal- och sprÄkklass dÀr mÄlet Àr att de sÄ smÄningom skall inkluderas i en ordinarie klass i grundskolan. Syfte: Syftet med studien Àr att undersöka vilka förutsÀttningar elever med grav sprÄkstörning har att inkluderas i en ordinarie klass i grundskolan. Undersöknngen har genomförts med utgÄngspunkt i hur det pedagogiska arbetet bedrivs med elvernas fortsatta tal- och sprÄkutveckling och kunskapsutveckling, samt hur pedagoger och elever beskriver den sociala utvecklingen, dvs interaktionen mellan eleverna och deras lÀrare/klasskamrater.

BÄde frÄn politiskt och akademiskt hÄll betonas betydelsen av matematiskt partikulÀrsprÄk för barnsmatematiska kunskapsutveckling. Syftet med föreliggande studie Àr att studera hur förskolelÀrare och barn konstruerar matematiska begrepp i en förskolekontext. Arbetet tar avstamp i sociokulturellt och kulturanalytisk teori. Data har konstruerat genom att jag som forskare har följt och samtala med en lÀrare i förskolans verksamhet. Det empiriska materialet har dokumenterats med fÀltanteckningar och filminspelningar, totalt omfattar filmmaterialet ca 8 timmar.

Bakgrund: FörutsÀttningar för företag förÀndras stÀndigt. Samtidigt har kunder och anstÀllda fÄtt nya betydelsefulla roller för hur verksamheten utformas och vilka vÀrderingar som företaget arbetar efter. Företagen förvÀntas i allt högre grad ta ett aktivt samhÀllsansvar, men satsningarna har hittills varit för kortsiktiga och inte visat pÄ nÄgra ekonomiska resultat. SamhÀllsansvaret bör dÀrför ses ur ett lÄngsiktigt perspektiv och förankras strategiskt i företagets affÀrsidé.Problemformulering: Vilka faktorer Àr viktiga för att företag ska kunna överföra lÄngsiktigt samhÀllsansvar till sin affÀrsidé?Syfte: Att analysera och utvÀrdera sambandet mellan interna strategier och överensstÀmmelsen mellan ledning och anstÀllda med avseende pÄ samhÀllsansvar.Metod: Uppsatsen bygger pÄ en kvalitativ undersökning utifrÄn en deduktiv ansats.

VÄrt syfte med följande arbete Àr att undersöka pedagogernas upplevelse av och deras syn pÄ begreppen omsorg och kunskap i trÀningsskolan samt gymnasiesÀrskolan. Vi har valt en kvalitativ analysmetod och en fenomenologisk ansats dÄ vi söker upplevelser och tolkningar av mötet mellan elev och pedagog. Vi vill beskriva det som pedagogerna upplever som verklighet, vilket de i sin tur bygger sin verksamhet pÄ. Mönstret som trÀder fram i vÄr studie Àr att medvetenheten Àr stor bland pedagoger. SÄ lÀnge det finns en medvetenhet i utövandet av omsorg sÄ kan omsorg vara en metod som leder till kunskapsutveckling..

Aim: The aim of this study was to examine a way to measure students? knowledge development by using a self-made measure instrument based on William Doll?s postmodern curriculum.Question: Is it suitable to use an self-made measure instrument based on William Doll?s post-modern curriculum theory to measure development of knowledge?Methods: The study was based on process-hermeneutics and was focused on analysingcollege students? written and oral reflective thoughts. The data was collected over three lessons, where six students? written reflective thoughts were handed in. An observation was carried out each lesson for an extra control of validity.

VÄr undersökning Àmnar undersöka i vilken utstrÀckning och i vilka sammanhang litteraturlÀsning sker i förskolan samt hur följs den upp. För att genomföra vÄr studie har vi besökt en förskola dÀr vi observerat verksamheten samt intervjuat tvÄ pedagoger. Vi har tillÀmpat kvalitativa metoder för att nÄ vÄrt resultat. I resultatet ser vi att pedagogerna inte arbetar med skönlitteratur pÄ ett sÀtt som frÀmjar barnens sprÄk- och kunskapsutveckling och verkar inte medvetna om dess relevans. Den information som de intervjuade pedagogerna uppgav om verksamheten kunde vi inte se i observationerna.

Syftet med studien Àr att skapa ökad kunskap om pÄ vilket sÀtt arbetsmetoden PRAXIS kan vara en del av arbetet med den tidiga lÀsinlÀrningen för elever som Àr i riskzonen för lÀs- och skrivsvÄrigheter. Det undersöker jag genom att göra ett undervisningsförsök i en klass under en period. Det Àr en blandklass dÀr halva gruppen Àr förskoleklass och den andra halvan Ärskurs ett. Elevernas kunskaper testas före och efter undervisningsförsöket. Resultatet frÄn testen visade att den intensiva trÀningen i undervisningsförsöket nÄdde en viss framgÄng för den fonologiska medvetenheten hos eleverna under den hÀr perioden.

Det finns forskning som visar att eleverna fÄr en bÀttre kunskapsutveckling om de fÄr röra pÄ sig mer i skolan. Syftet med arbetet var att ta reda pÄ hur fysisk aktivitet pÄverkar elevernas lÀrande. Undersökningen bestÄr av intervjuer som gjorts med sex lÀrare pÄ tvÄ olika skolor dÀr lÀrarna fÄtt dela med dig av sina egna tankar och Äsikter kring Àmnet. Resultatet visar att fysisk aktivitet pÄverkar elevernas lÀrande och utveckling i hög grad och att det Àr viktigt att eleverna fÄr röra pÄ sig mer i skolan samt Àven pÄ sin fritid..

This study is based on the development of a new software, which is used as a recommendationtool for selecting the best product. As part of the software development has an external partnerbeen asked to assist. The report will process the expectations that different people have on anew project but also how information is communicated to an external partner.The results from this study show that a software's function is closely linked to its usability.Therefore shall usability been taken into account when a new resource is created. The study alsoshows the importance of being able to share information, on how the program will beconstituted, to someone outside the organization..

Mitt syfte med denna uppsats Àr att studera tre elevvÄrdskonferenser för att först se om deras innehÄll överensstÀmmer med vad Cilla Lindblom Larsson skriver om utvecklings-samtal pÄ grundskolan, att de handlar om pojkarnas skolbeteende och de rÄd och anvis-ningar pojkarna fÄr dÀr Àr moraliserande och tillrÀttavisande, och sedan undersöka hur samtalsstrukturen ser ut i dessa konferenser.I arbetets första del undersöker jag vad dessa elevvÄrdskonferenser handlar om och kommer fram till att det rimmar illa med vad styrdokumenten avser - samtalen Àr inte dialogiska eller demokratiska och man pratar inte om kunskapsutveckling utan om upp-förande.NÀr jag jÀmför mina resultat med den bild Lindblom Larsson gett av utvecklingssamtal pÄ grundskolan kommer jag fram till att innehÄllet i tvÄ av elevvÄrdskonferenserna (1 & 2) stÀmmer helt överens med vad hon pÄstÄtt.I den tredje elevvÄrdskonferensen (3) ser det annorlunda ut. DÀr tillrÀttavisar man inte pojken för dÄligt uppförande, men tio av femton omdömen ligger i vad jag kallar grÄzo-nen. De Àr tvetydiga och kan uppfattas som uppförande lika vÀl som kunskap. Jag pÄpe-kar att det kan betyda att Cilla Lindblom Larsson Àven skulle ha funnit att elevvÄrdskon-ferens 3 bekrÀftar hennes resultat eftersom pojken i elevvÄrdskonferens 3 just kan ha upp-fattat grÄzonsomdömena som anmÀrkningar pÄ hans beteende snarare Àn pÄ kunskaper. Som jag ser det Àr dock den tredje elevvÄrdskonferensen (3) ett ?bÀttre? samtal, eftersom det dÀr, i jÀmförelse med de andra samtalen, förkommer dialog och en positivare sam-talston.I arbetets andra del studerar jag samtalens struktur och finner att alla tre elevvÄrdskon-ferenser liknar institutionella samtal.

Hur skapar man som kommunikationsbyrÄ ett framgÄngsrikt varumÀrke? Det finns inget givet framgÄngsrecept men vi har sökt svaret pÄ frÄgan inom populÀrkultur och litteratur. Vi har utfört semistrukturerade intervjuer hos nÄgra av de bÀsta byrÄerna i Stockholm och SkellefteÄ. Resultatet Àr en rapport om hur man kan lyckas i den grafiska branschen. Vi har sammanfattat en lista med 20 tips för en nystartad kommunikationsbyrÄ, utarbetat en guide pÄ 15 steg till hur du kan lyckas och delat med oss av vÄra reflektioner under resans gÄng.

Syfte: Studiens syfte Ă€r ta reda pĂ„ hur lĂ€rare resonerar kring anvĂ€ndningen av digitala lĂ€rverktyg i arbetet med elever i lĂ€s- och skrivsvĂ„righeter och deras kompetens inom omrĂ„det.FrĂ„gestĂ€llningar:? Hur anvĂ€nder lĂ€rare digitala lĂ€rverktyg i arbetet med elever i lĂ€s- och skrivsvĂ„righeter?? Hur resonerar lĂ€rare kring de digitala lĂ€rverktygens pĂ„verkan pĂ„ elevens kunskapsutveckling?? Hur förs resonemang kring kompetens och kompetensutveckling?? Vad anser lĂ€rare om kommunens satsning pĂ„ digitala lĂ€rverktyg?Teori: Studien genomfördes inom det specialpedagogiska omrĂ„det. Den teoretiska ansatsen finns inom den kvalitativa forskningsgrenen som lyfter fram tolkning och förstĂ„else av mĂ€nniskors tankar, uppfattningar och erfarenheter. I bearbetning av data anvĂ€nds den hermeneutiska spiralen (Ödman, 2007). DĂ€rtill anvĂ€nds olika specialpedagogiska perspektiv för att belysa studien utifrĂ„n ett delaktighets- och inkluderingsperspektiv.Metod: Detta Ă€r en kvalitativ studie, som genomfördes med hjĂ€lp av redskapet enkĂ€t.

Undersökningens syfte Àr att studera video som inslag pÄ matematiklektioner genom att titta pÄ elevers kunskapsutveckling, Äsikter och lÀrares Äsikter.En video om Pythagoras sats har producerats och visats i klassrummet och det har sedan gjorts diagnostiska prov i experiment- och en kontrollgrupper. Det har Àven gjorts en elevenkÀt och lÀrarintervju. Resultatet visade att eleverna var ganska positiva till video men att filmen inte hjÀlpte nÄgot mÀrkbart. LÀrarna ansÄg det vara svÄrt att fÄ in video i matematiken eftersom det gÄr sÄ fort. Slutsatsen Àr att video kan anvÀndas som tillsats till undervisningen ibland, men inte som ensam ersÀttning till annan undervisning..

Syftet med följande studie Àr att undersöka de lÄgpresterande eleverna i Ärskurs 6 uppfattning om nivÄgruppering i matematikundervisningen. Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om nivÄgruppering. Med hjÀlp av kvalitativa intervjuer och enkÀter ville jag se om de lÄgpresterande eleverna upplever matematikundervisningen som mer lustfylld i en homogen grupp, samt om den eventuella effekten av stigmatisering i slutÀndan kommer att hÀmma deras kunskapsutveckling. Resultaten pekar pÄ att en individualisering av undervisningen i form av nivÄgruppering ger de lÄgpresterande eleverna en uppfattning om att de behÀrskar kunskapsomrÄdet och de upplever dÀrför matematiken som mer lustfylld och intressant och att detta stÀrker elevernas sjÀlvtillit..