Uppsatsen redogör för resultatet av en empirisk undersökning som genomfördes i Àmnet moderna sprÄk pÄ gymnasiet. Syftet med undersökningen var att ta reda pÄ om och i sÄ fall hur elevernas lÀrande i moderna sprÄk pÄverkas av tillÀmpningen av fem s.k. nyckelstrategier för formativ bedömning i undervisningen. Undersökningen innebar att de fem nyckelstrategierna för formativ bedömning tillÀmpades praktiskt i klassrumsarbetet under en begrÀnsad tidsperiod. I undersökningen ingick en försöksgrupp och en kontrollgrupp.

Denna litteraturstudie gjordes i syfte att belysa vad som har betydelse för att ett lÀrande ska frÀmjas i skolan med diskussioner och samtal i fokus. Genom att studera tidigare forskning angÄende dialog i klassrummet syftade denna studie till att besvara konversationens betydelse för elevers lÀrande. I denna systematiska litteraturstudie kopplades ett sociokulturellt perspektiv in för att undersöka vad som har betydelse för att samtal ska vara till hjÀlp för elevers lÀrande. I resultatet kom flera olika faktorer fram som var frÀmjande för elevers lÀrande i samtal och diskussioner. Betydelsen av deliberativa samtal visades vara olika efter de studier som undersöktes, dÀr betydelsen visades vara antingen positiv eller resultatlös.

Objekt för undersökningen Àr en nyplantering av bok pÄ en mindreskogsfastighet i sydöstra Blekinge. Bok och ek, som Àr de viktigaste ÀdlalövtrÀden för den biologiska mÄngfalden, intog i dessa trakter en stor andel avskogsbestÄndet fram till 1960-70-talet, men har sedan minskat i takt med attde ersatts av planterad gran. Det finns idag, bland annat i Skogsstyrelsensriktlinjer, en uttalad strÀvan mot en högre andel Àdellövskog pÄ debreddgrader som ingÄr i dessa trÀdslags naturliga utbredningsomrÄden. PÄ sÄsÀtt kan det projekt, som studien beskriver, anses ligga rÀtt i tiden.Inledningsvis ger rapporten en översikt över skog och skogsbruk somkunskapsomrÄde och bakgrunden till att vi nu ser tendenser till att detraditionella formerna av skogsbruk, dÀr ekonomi Àr den dominerandestyrfaktorn, börjar ge vika för skogsbruksmetoder som gynnar ÀvennaturvÄrds- och sociala vÀrden. Detta Àr en tendens som nu börjar fÄgenomslag sÄvÀl i myndigheters styrdokument som i forskning ochkunskapsutveckling.I rapporten beskrivs utvecklingen av en tio-Ärig plantering av bok, delsresultatet av den första fasen, etableringsfasen, och dels en bedömning av hurden framtida planeringen kan göras utifrÄn de uppstÀllda mÄlen med fokus pÄde skötselformer som kan betecknas som ?hyggesfria? eller ?naturnÀra?metoder.I analysen av studiens resultat görs jÀmförelser dels med liknande studier ochdels med schabloniserade tillvÀxtprognoser för bok.

Bland elever som Àr i behov av sÀrskilt stöd finns en grupp elever som benÀmns elever med problemskapande beteenden. Fokus ligger ibland under lÄnga tidsperioder pÄ att hantera beteendeproblematiken, under det att kunskapsutveckling och delaktighet ofta fÄr stiga Ät sidan. Detta stÀller krav pÄ att personal i skolan har kunskap om verktyg för att hantera problemskapande beteenden.Syftet med denna studie Àr att fÄ förstÄelse för hur personalen i grundsÀrskolan menar att problemskapande beteenden kring elever med autism och intellektuella funktionsnedsÀttningar uppstÄr. Denna studie syftar Àven till att fÄ förstÄelse för personalens meningar om förebyggande och motverkande verktyg nÀr det gÀller problemskapande beteenden.Intervjuer med sju personer som arbetar i grundsÀrskolan ligger till grund för resultatet i denna studie. Vid analysen av intervjuerna anvÀndes George H.

Bland elever som Àr i behov av sÀrskilt stöd finns en grupp elever som benÀmns elever med problemskapande beteenden. Fokus ligger ibland under lÄnga tidsperioder pÄ att hantera beteendeproblematiken, under det att kunskapsutveckling och delaktighet ofta fÄr stiga Ät sidan. Detta stÀller krav pÄ att personal i skolan har kunskap om verktyg för att hantera problemskapande beteenden.Syftet med denna studie Àr att fÄ förstÄelse för hur personalen i grundsÀrskolan menar att problemskapande beteenden kring elever med autism och intellektuella funktionsnedsÀttningar uppstÄr. Denna studie syftar Àven till att fÄ förstÄelse för personalens meningar om förebyggande och motverkande verktyg nÀr det gÀller problemskapande beteenden.Intervjuer med sju personer som arbetar i grundsÀrskolan ligger till grund för resultatet i denna studie. Vid analysen av intervjuerna anvÀndes George H.

Syftet med denna studie var att beskriva vilken uppfattning verksamma lÀrare inom LuleÄ kommun har om betydelsen av elevers reflektion över det egna lÀrandet. Dagens elever ska rustas för att klara av att leva i ett utvecklingssamhÀlle som i mÄnga fall stÀller höga krav pÄ flexibilitet och anpassningsförmÄga. För att klara dessa krav Àr det ett mÄste att individen fÄr möjlighet till kunskapsutveckling. Detta kan ske genom att eleven har förstÄelse för vad denne kan samt hur denne kan erövra de eftersökta kunskaperna. Genom att elever redan frÄn tidig Älder fÄr lÀra sig att reflektera, bÄde enskilt och tillsammans med andra kan elever i grundskolan fÄ en fundamental insikt i hur, vad, varför och framför allt pÄ vilket sÀtt de lÀr sig.

Bland elever som Àr i behov av sÀrskilt stöd finns en grupp elever som benÀmns elever med problemskapande beteenden. Fokus ligger ibland under lÄnga tidsperioder pÄ att hantera beteendeproblematiken, under det att kunskapsutveckling och delaktighet ofta fÄr stiga Ät sidan. Detta stÀller krav pÄ att personal i skolan har kunskap om verktyg för att hantera problemskapande beteenden.Syftet med denna studie Àr att fÄ förstÄelse för hur personalen i grundsÀrskolan menar att problemskapande beteenden kring elever med autism och intellektuella funktionsnedsÀttningar uppstÄr. Denna studie syftar Àven till att fÄ förstÄelse för personalens meningar om förebyggande och motverkande verktyg nÀr det gÀller problemskapande beteenden.Intervjuer med sju personer som arbetar i grundsÀrskolan ligger till grund för resultatet i denna studie. Vid analysen av intervjuerna anvÀndes George H.

SAMMANFATTNINGStudien syftar till att undersöka och belysa hur ett fackförbunds introduktionsutbildning för deltidsanstÀllda ser ut, samt de nyanstÀlldas upplevelse av introduktionen och om den genererat kunskap. Undersökningen avser att skapa en ökad förstÄelse för vilka moment som pÄverkar upplevelsen av introduktionsutbildningen hos studentinformatörerna. DÄ hundratusentals mÀnniskor runt om i Sverige varje kvartal introduceras i nya arbetsuppgifter och arbetsplatser behövs mer kunskap om hur företag och verksamheter bör bemöta de nyanstÀllda för att frÀmja en kunskapsutveckling. Detta medför att studien har hög relevans för pedagogik som forskningsfÀlt men ocksÄ för oss studenter som snart tar steget ut pÄ arbetsmarknaden.Empirin i studien har samlats in genom semistrukturerade intervjuer utifrÄn en kvalitativ ansats dÀr analys och diskussion sedan har skett utifrÄn de tre teman som valts ut med utgÄngspunkt ur studiens frÄgestÀllningar. Studiens teman Àr följande: Introduktionsutbildningens upplÀgg, upplevelse av introduktionsutbildningen samt förvÀrvad kunskap och kunskapsanvÀndning.

BÄde internationellt och nationellt sett har elevers kunskaper i naturvetenskap försÀmrats enligt PISA-undersökningarna. Vi har Àven ute i verksamheten uppmÀrksammat en brist pÄ kemiundervisning i de lÀgre Äldrarna. Syftet med studien Àr att bidra med kunskap om ett vardagsnÀra och experimentellt arbetssÀtt och synlig- göra det naturvetenskapliga sprÄkets betydelse för yngre elevers kunskapsutveckling i kemi. Studien utfördes som en aktionsforskning vilket innebÀr att en kunskapsbas skapas om sin egen praktik för att sedan genomföra en forskning som leder till en förÀndring. Aktionerna vi utförde bestod av tvÄ experiment med tillhörande för- och efterarbete.

Stora förĂ€ndringar av marknadsstrukturen under det senaste Ă„rtiondet har visat tecken pĂ„ en ?ny ekonomi?. Dagens ekonomi blir allt mer kunskapsinriktad och utvecklingen mĂ€rks frĂ€mst genom att organisationer med en ?stark kunskapsinriktning? ökat.Med detta som grund fann jag det intressant att titta nĂ€rmare pĂ„ arbetet med skapande och spridning av kunskap i organisationer. FrĂ„gestĂ€llningen lyder;Hur fungerar arbetet med att skapa och överföra kunskap inom organisationer?Ämnet belyser jag genom en empirisk kvalitativ undersökning om hur en organisation inom banksektorn i praktiken arbetar med att skapa och överföra kunskap frĂ„n organisationen till individen och mellan individer.

Detta arbete syftar till att undersöka lÀrares syn pÄ Àmnesintegrering mellan matematik och trÀslöjd i skolÄr fyra. VÄr vision Àr att integrera Àmnena i vÄr kommande yrkesutövning. I studien har vi ocksÄ undersökt vilka möjligheter till Àmnesintegrering som skulle kunna utnyttjas i undervisningen. Genom studien fÄr vi kunskap om vilka förutsÀttningar och förvÀntningar vi kan komma att möta. LÀroplanen för grundskolan (Lpo 94, Skolverket 2006) och kursplaner för matematik och slöjd (Skolverket 2002) förordar individanpassad undervisning dÀr Àmnesintegrering skulle kunna utnyttjas till ÀndamÄlet.

I gymnasieskolans kursplan för fysik Àr ett av mÄlen att eleverna ska delta i planering och genomförande av enkla experiment. Eleverna ska introduceras i ett naturvetenskapligt arbetssÀtt som delvis bestÄr av undersökningar under laborativa former.Laborationer tar ofta en stor del av fysikundervisningen i ansprÄk. Inte sÀllan byggs undervisningen upp kring laborationerna. Den sociokulturella och konstruktivistiska teoribeskrivningen framhÄller att lÀrande sker under processer dÄ individen Àr aktiv. Fysikundervisningen bör alltsÄ ha goda förutsÀttningar för elevernas lÀrande.

Uppsatsens syfte var att jÀmföra hur elever i olika Äldrar uppfattar och uttrycker sin kunskap kring ett naturvetenskapligt fenomen och hur dessa kan pÄverkas av undervisning. Studien baseras pÄ 24 elevintervjuer som anvÀndes för att jÀmföra hur elever i förskoleklass, Är 4 och Är 6 samtalar om ett naturvetenskapligt begrepp. Intervjusvaren frÄn Är 4 anvÀndes sedan som underlag för en lektionsserie pÄ 7 lektioner. Efter den avslutade lektionsserien intervjuades eleverna i Är 4 en andra gÄng för att studera hur tidigare uppfattningar och uttryckssÀtt förÀndrats genom undervisning. Undersökningen pÄverkades dÀrmed av det variationsteoretiska perspektivet, dÄ ett lÀrande kÀnnetecknades som en förÀndring i sÀttet att uppfatta det naturvetenskapliga fenomenet.

GY11 uttalar vikten av att arbeta med entreprenörskap pĂ„ gymnasiet. PĂ„ Ekonomiprogrammet ligger det uttryckt i examensmĂ„len att det ska vara ett obligatorium. Ämnet ?entreprenörskap? har en teoretisk, politisk och en praktisk bakgrund. SyfteSyftet med detta arbete Ă€r att undersöka hur lĂ€rare som undervisar i Ă€mnet entreprenörskap förstĂ„r begreppet och hur de gĂ„r tillvĂ€ga i sin undervisning.

1. SyfteSyftet med denna uppsats var att undersöka hur 78 pedagoger pÄ en gymnasieskola beskriver en typisk elev i behov av sÀrskilt stöd. Det övergripande syftet var att studera vad som utmÀrker diskursen kring eleven och studien utgick frÄn begrepp som normalitet och avvikelse samt utformandet av specialpedagogiskt stöd. 2. BakgrundUndersökning tog sin grund i en socialkonstruktionistisk ansats vilket innebÀr en uppfattning att fenomen tolkas av individer och mÄste bland annat ses i ett socialt sammanhang.