Mobila intensivvÄrdsgrupper (MIG) som i samverkan med vÄrdavdelningars sjuksköterskor kan identifiera, bedöma samt handlÀgga patienters vÄrdbehov har successivt implementerats inom sjukvÄrden internationellt sedan mitten av 90-talet, med syfte att minska vÄrdtid och dödlighet. Inom svensk sjukvÄrd har detta implementerats sedan mitten av 2000-talet. Syftet med studien var att belysa sjuksköterskornas erfarenheter av konsultation och samverkan med mobila intensivvÄrdsgrupper. En undersökande intervjustudie genomfördes och insamlad data analyserades utifrÄn kvalitativ innehÄllsanalys. Resultatet visade sig i tvÄ huvudkategorier; VÀgen till beslut och Samverkan med MIG.

Syftet med detta arbete var att fÄ inblick i hur jag som undervisande lÀrare kan upptÀcka och arbeta med elever i matematiksvÄrigheter, inom gruppen, alltsÄ inkluderande undervisning. En litteraturstudie Àr genomförd som i huvudsak berört Adler, Magne, Ljungblad, Malmer samt Engström. Jag har Àven genomfört en översiktsdiagnos i en klass för att upptÀcka elevernas starka och svaga sidor i matematik. En djupare analys gjordes av tvÄ elever för att bland annat fÄ en helhetsbild av dessa elever och deras instÀllning till matematik. UtifrÄn de svÄrigheter eleverna visade upp utformades fyra arbetspass för att stÀrka eleverna inom dessa omrÄden.

Det finns ingen entydig bild av hur man ska uppfatta innovation. Vi kan dock sĂ€ga att det hĂ€nger intimt samman med kunskap. Ur denna synvinkel Ă€r det intressant att styra kunskaper sĂ„ att de blir en resurs för företaget via knowledge management. VĂ„rt syfte Ă€r att undersöka hur styrsystem förhĂ„ller sig till kunskap och innovation i ett kunskapsintensivt företag genom att med kvalitativ metod studera hur medarbetare pĂ„ Öhrlings PricewaterhouseCoopers i Lund upplever sin arbetssituation.Vi kommer till slutsatsen att styrsystem pĂ„verkar kunskapsutveckling och innovation via vertikal elasticitet. Strukturella, sociala och kulturella dimensioner menar vi inte i sig ger en tillfredstĂ€llande bild av de erfarenheter undersökningen gör..

Detta arbete Àmnar undersöka hur pedagoger förhÄller sig till litteratur och litteraturlÀsning som undervisningsinnehÄll i förskoleklassen. Vilken litteratur vÀljer pedagogen att anvÀnda i sin undervisning och varför? Undersökningen baseras pÄ intervjuer.Resultatet av studien visar att samtliga pedagoger i denna undersökning har en positiv attityd till litteratur och anser att det Àr viktigt att barnen fÄr tillgÄng till litteratur och höglÀsning bÄde hemifrÄn och ifrÄn skolans verksamhet. Syftet och tillvÀgagÄngssÀtten varierar och skiljer sig dock lite Ät. NÄgra generella mönster gÄr att utlÀsas av intervjusvaren.

Detta arbete Àr en undersökning som tar avstamp i summativ och formativ bedömning. Syftet med arbetet Àr att belysa elevernas syn pÄ bedömning och pÄ sÄ sÀtt Àven belysa bedömningens betydelse i skolan. Kvalitativa intervjuer med fyra elever i nionde klass, samt en av deras lÀrare, ligger till grund för resultatet. Genom att analysera resultatet tillsammans med relevant litteratur sÄ har jag kommit fram till att fördelarna med att anvÀnda formativ bedömning har nÄtt ut till eleverna till viss del. I samband med bedömning sÄ efterfrÄgar eleverna feedforward, personlig kompetens hos lÀrarna, elevexempel och kontinuitet för att lÀra sig men ser inte bedömningen som en del av utvecklingen utan som ett slutgiltigt betyg.

Syftet Àr att undersöka vilka ifrÄgasÀttanden av nuvarande styrdokument och kunskap som kan ha lett till utvecklandet och genomförandet av gymnasiereformen Gy 2011. Med ifrÄgasÀttande av kunskap menas att vedertagen kunskapsutveckling och tankesÀtt fÄr fortgÄ sÄ lÀnge inga röster höjs som ifrÄgasÀtter den, detta sker med utgÄngspunkt i Thavenius teori. Studien innefattar vidare vilka förhandlingar, mellan forskarsamhÀllet och statsmakten som eventuellt har gjorts vid framtagandet av den nya reformen. I enighet med Odéns teori om hur förhandlingar uppstÄr nÀr det sker förslag pÄ förÀndringar, jag skall dÀrför undersöka om det gÄr att urskilja nÄgra sÄdana vid framtagandet av Gy2011, med fokus gÀllande historieÀmnet. Syftet med studien Àr att:skapa en bild av vad som teoretiskt sett styr gymnasieskolans undervisninghur och varför detta Ästadkommits skillnader mot tidigare lÀroplan och kursmÄl samt vad man önskar uppnÄ med gymnasiereformen.

Denna studie syftar till att belysa pedagogers perspektiv pÄ SprÄkintroduktionsprogrammen. Pedagogernas perspektiv Àr i huvudsak med avseende pÄ vad pedagogerna har för roll pÄ programmet, samt hur de arbetar för att eleverna ska integreras i skolan och nÄ kunskapsmÄlen. Genomförandet av studien bygger pÄ kvalitativa intervjuer med pedagoger pÄ samtliga SprÄkintroduktionsprogram i en medelstor svensk kommun. Resultatet visar att lÀrarna Àr vÀldigt enade i sin pedagogiska syn om hur arbetet pÄ SprÄkintroduktionsprogrammen ska se ut. Samt att de anser att det Àr för lite integration mellan SprÄkintroduktion-eleverna och resten av skolan.

Matematikundervisningen i den svenska skolan Àr ett omdebatterat Àmne. Debatten handlar bland annat om vilken arbetsmetod som Àr lÀmpligast och bÀst frÀmjar elevernas kunskapsutveckling. Den hÀr studien Àr inriktad pÄ arbetsmetoden utomhusmatematik. Studiens syfte Àr att undersöka hur lÀrare som Àr aktiva i grundskolans Är 1-3 ser pÄ utomhusmatematikens betydelse för matematikundervisningen. Studien undersöker Àven vad lÀrare ser för möjligheter och svÄrigheter med denna arbetsmetod.

Syftet med studien Àr att undersöka nÄgra gymnasiesÀrskolelÀrares syn pÄ motivation och förankring i styrdokumenten i Àmnet matematik. Min utgÄngspunkt Àr det sociokulturella perspektivet, dÀr delaktighet ligger till grund för motivationen. Delaktighet i det sociala sammanhanget samt i elevernas egen kunskapsutveckling.Jag har valt en kvalitativ ansats och en fenomenografisk analys, mitt fokus Àr att hitta skillnader i lÀrarnas uppfattningar kring motivation och styrdokument. Med stöd av denna ansats har jag valt Ätta semistrukturerade intervjuer, som metod.Resultatet visar att det finns variationer pÄ hur lÀrarna ser pÄ motivation och utvecklingstörning. Utfallsrummet Àr inre förutsÀttningar för motivation med underkategorierna inuti individen och i samspel med andra och yttre förutsÀttningar för motivation.

Syftet med detta arbete var att undersöka om samtal i smÄ grupper kan gynna elevers begrepps- och sprÄkutveckling. Jag tittar ocksÄ pÄ om estetiska arbetsredskap, sÄsom penna, papper och lera, kan bidra med ytterligare dimensioner i elevernas kunskapsutveckling. Undersökningen har gjorts i en grupp med fyra elever som gÄr i Ärskurs 1-2. Genom att lÄta eleverna diskutera kring djurens vinterliv, samtidigt som de fick rita, skriva och forma i lera, har jag i undersökningen sett fördelar med att anvÀnda diskussioner som en del i undervisningen. I samtalet stödjer eleverna varandras utveckling bland annat genom att bygga vidare pÄ varandras uttalanden, hjÀlpa varandra hitta ord och begrepp samt stÀlla frÄgor och motfrÄgor.

Vi Àr intresserade av vilken roll barnboken har i förskolan och om bÄde pedagoger och barn hade nÄgon uppfattning om varför lÀsning kan vara av betydelse. DÀrför ville vi ta reda pÄ pedagogers och barns syn pÄ lÀsandet av barnböcker i förskolan, samt att ta reda pÄ vilka likheter och skillnader det finns mellan deras uppfattningar. Vi har gjort en kvalitativ undersökning dÀr vi intervjuat sex pedagoger och 18 barn. VÄr studie bygger pÄ ett sociokulturellt perspektiv. Pedagogerna anvÀnde barnboken frÀmst som ett verktyg i förskolan för att frÀmja barnets kunskapsutveckling som exempelvis sprÄket, fantasin och faktakunskaper.

Syftet med arbetet Àr att undersöka hur elever i en klass i skolÄr 9 upplever att lÀsa, tolka och förstÄ utvalda delar av de klassiska böckerna GlasblÄsarns barn av Maria Gripe, Mor gifter sig av Moa Martinson samt Fröken Julie av August Strindberg. Eleverna skulle fÄ en inblick i dessa verk, öka intresset för Àldre litteratur samt undervisningen skulle ligga pÄ en för eleverna anpassad nivÄ. Metoden byggde pÄ att vi delade ut en enkÀt med öppna frÄgor som eleverna utifrÄn sina förkunskaper svarade pÄ. Efter varje avslutad text ville vi genom reflektionstexter fÄ eleverna att skriva ner tankar och Äsikter om vad de hade lÀst. Arbetet avslutades med ytterligare en enkÀt som utvÀrderade arbetet.

Uppsatsen Àmnar undersöka hur lÀrarstudenter upplever sÀrbegÄvade elevers situation i skolan, samt hur lÀrarstudenter menar att dessa elever ska hanteras i skolan, med fokus pÄ behov av extra stöd utöver den ordinarie undervisningen. FrÄgorna grundas i forskning som visar att sÀrbegÄvade barn och elever ofta krÀver en delvis annorlunda pedagogik och sÀrskild uppmÀrksamhet i skolan för att inte tappa sina förmÄgor eller sin lust att lÀra. En kvantitativ undersökning har gjorts i vilken nÀstan 400 lÀrarstudenter bedömt Ätta pÄstÄenden om sÀrbegÄvade elevers situation i skolan. Resultaten visar att lÀrarstudenterna till stor del Àr positivt instÀllda till sÀrskilt stöd för sÀrbegÄvade elever. Dock upplever de delvis att de saknar den kunskap det krÀvs för att tillgodose de sÀrbegÄvade elevernas i deras kunskapsutveckling i skolan.

Jag har gjort en intervjustudie med elever frÄn nionde klass dÀr jag har tagit del av deras syn pÄ utvecklingssamtalet. Mitt syfte var att undersöka hur elever uppfattar utvecklingssamtalet och ta reda pÄ vilka underlag som anvÀnds under samtalet för att fÄ ett jÀmbördigt möte som Àr framÄtstrÀvande och utvecklande för eleven. Med hjÀlp av litteratur i valt Àmne och skolverkets riktlinjer har jag gjort en tolkning av elevernas utsagor och dragit slutsatsen att skolan har kommit lÄngt med sin strÀvan mot ett jÀmbördigt möte, med ett flertal underlag för att delge information för det stundande samtalet, men har inte riktigt nÄtt mÄlet Àn. Eleverna uppfattar utvecklingssamtalet som ett tillfÀlle att diskutera betyg, men ser inte det som en möjlighet till utveckling i sitt eget lÀrande. De underlag som anvÀnds inför samtalet ses av de flesta elever som nÄgot positivt.

Sedan jan 2006 ska alla elever i grundskolan ha en individuell utvecklingsplan (IUP). Syftet med införandet av IUP var bland annat att mÄluppfyllelsen i skolan skulle förbÀttras och att elevers och vÄrdnadshavares delaktighet skulle stÀrkas. I detta arbete ser jag nÀrmare pÄ vad som dokumenteras i de individuella utvecklingsplanerna. Materialet som analyserats Àr planer frÄn Är Ätta. I undersökningen har jag genom kvalitativ textanalys undersökt hur arbetet med planerna skiljer sig Ät gÀllande vad som dokumenteras i dessa.