Syfte:Studiens syfte Àr att undersöka hur lÀrare skattar faktorer, som i forskning visat sig betydelsefulla, för att kunna uppnÄ en fungerande inkluderande undervisning. Dessa faktorer har betydelse för alla elevers lÀrande och utveckling, men i föreliggande studie diskuteras dessa sÀrskilt utifrÄn elever i behov av sÀrskilt stöd.Teori:Studien tar sin utgÄngspunkt i ett sociokulturellt perspektiv dÀr samspel med andra ses som en förutsÀttning för lÀrande och utveckling. Det relationella perspektivet framkommer dÄ elevers svÄrigheter inte ses som individburna utan uppstÄr i mötet med undervisningskontexten.Metod:Studien har genomförts som en fallstudie i en kommun dÀr empirin samlats in genom en enkÀt till samtliga grundskollÀrare. Resultat:Det som undersökts Àr lÀrares skattning av framgÄngsfaktorerna skolledningens stöd, specialpedagogiskt stöd, arbetslagets funktion, kompetens/kompetensutveckling och elevens möjligheter. Studien visar att det som vÀrderas högst Àr tid.

Syftet med detta arbete har varit att undersöka hur ett antal lÀrare anvÀnder det drogförebyggande materialet Projekt Charlie i sin undervisning, samt att fÄ en bild över dessa lÀrares och en skolledares erfarenheter kring materialet och vad de anser om Projekt Charlie. Arbetet Àr grundat pÄ en empirisk undersökning i form av intervjuer av fyra lÀrare samt en skolledare, alla verksamma pÄ samma skola. FrÄgestÀllningarna var utformade sÄ att de kunde ge svar pÄ hur materialet upfattas, vilka positiva och negativa erfarenheter man haft kring arbetet med Projekt Charlie och i vilken utstrÀckning lÀrarna anser sig kunna pÄverka sina elever genom denna typ av material. Undersökningen omfattar Àven litteratur kring det aktuella Àmnet. I England har tvÄ utvÀrderingar gjorts av materialet som visar att Projekt Charlie har viss effekt bÄde pÄ kort och lÄng sikt.

Detta a?r en studie om vilken litteratur gymnasiela?rare i svenska anva?nder i sin undervisning, och de bakomliggande motiveringarna och faktorerna till detta urval. Syftet a?r att besvara fo?ljande fra?gesta?llningar: Finns det en outtalad kanon inom gymnasiets undervisning i svenska, och vilken litteratur be- sta?r den i sa? fall av? Mot vilken bakgrund och fo?rkunskap va?ljer la?rare i svenska pa? gymnasiet den litteratur de be- gagnar i sin undervisning?Fo?r att besvara fra?gesta?llningarna har en kvalitativ enka?tstudie genomfo?rts med 14 gymnasiela?- rare i svenska. Resultatet visar pa? tendenser i la?rarnas litteratururval som ligger na?ra en kanon.

Syftet med detta arbete har varit att reflektera över Äsikter kring sprÄkundervisningen i nuvarande gymnasieskolan samt fokusera pÄ att hitta svar pÄ möjliga lösningar. Slutsatsen Àr att eleverna har en tydlig bild av vad de behöver för stöd i deras sprÄkutveckling och vilka svaga punkter det finns i dagens undervisning. SprÄkundervisningen motsvarar den aktuella forskningen och i hög grad svarar till de förvÀntningar eleverna har. Dock finns det vissa omrÄden i sprÄkundervisningen som bör utvecklas sÄ att eleverna trivs bÀttre i skolan. Olika teorier om bÄde förstasprÄks- och andrasprÄksinlÀrningen utgör grunden för denna undersökning.

Redan innan barn börjar skolan har de förestÀllningar om naturvetenskapliga fenomen, dÀrför kan man redan i de lÀgre skolÄren införa begrepp och anvÀnda experiment som en naturlig del av undervisningen. Det Àr stor skillnad pÄ undervisningen förr och nu. Idag lÀgger man stor vikt pÄ hur elever lÀr, till skillnad frÄn förr dÄ man mer koncentrerade sig pÄ att hinna med sÄ mycket som möjligt. Syftet med arbetet var att ta reda pÄ hur undervisningen i naturvetenskap i grundskolans tidigare Är har förÀndrats genom tiderna och hur den ser ut idag. Vi gjorde Àven en undersökning för att ta reda pÄ lÀrares instÀllningar till naturvetenskapsundervisningen.

Syftet med studien Àr att undersöka lÀrarstudenters matematiklÀrarutveckling under VFU. Studenternas egen uppfattning om vilka faktorer som Àr avgörande för deras utveckling stÄr i fokus. Metoden för studien Àr kvalitativa intervjuer. SÄdana genomfördes med 4 lÀrarstudentgrupper. Den teoretiska delen av studien lyfter fram lÀrares socialisation in i yrket och lÀrares kunskap.

Syftet med vÄr studie var att synliggöra om och hur engelsklÀrare i Ärskurs fyra till sex anseratt undervisningen i engelska utvecklar elevernas muntliga kommunikationsförmÄga. Vi genomfördetre kvalitativa undersökningar i samma kommun genom att anvÀnda oss av en formav fokusgruppsamtal. Det slutgiltiga resultatet visade att lÀrarna som deltog i studien ansÄg attelevens kommunikativa förmÄga Àr den viktigaste kunskapen att utveckla inför framtiden.Trots detta framkom det att mÄnga lÀrare prioriterade bort samtalsövningar i sin undervisning.IstÀllet lades fokus pÄ arbete med lÀrobok och övningsbok, vilket resulterade i att det intefanns tid över till kommunikativa aktiviteter. NÀr lÀrarna fick samtala om sin undervisningframkom det att lÀroboken mÄste kompletteras med andra övningar för att alla mÄl i kursplanenför engelska ska uppnÄs, nÄgot som vi Àven fann stöd för i tidigare forskning..

Denna studie har genomförts som examensarbete vid institutionen för Pedagogik och lÀrande vid LuleÄ tekniska universitet. Syfte med studien Àr att undersöka grunderna för det didaktiska urvalet i en integrerad undervisning och lÀrande inom de samhÀllsorienterande Àmnena, samhÀllskunskap, religionskunskap och historia. Vi har tillÀmpat bÄde en kvalitativ och en kvantitativ metod, den första i form av intervjuer med lÀrare och den senare i form av en enkÀtundersökning besvarad av elever i skolan. Resultatet av studien visar att de flesta elever har kommit i kontakt med Àmnesintegrerad undervisning och de Àr i överlag Àr positiva till detta arbetssÀtt. LÀrarna genomför Àmnesintegrering för att eleverna ska fÄ en större helhetssyn, en bÀttre förstÄelse och för att de ska göra en tidsvinst.

Syftet med uppsatsen Àr att beskriva högstadielÀrares uppfattningar om anvÀndningen av datorn i undervisningen. Uppsatsen har sin utgÄngspunkt i teorier och forskning om information, kognition och datoranvÀndning, datorns roll i undervisning, samt i Salamancadeklarationen och skolans styrdokument. Jag har anvÀnt en kvalitativ metod utifrÄn en fenomenografisk ansats. Data har samlats in med hjÀlp av en enkÀt. Resultaten visar, att lÀrarnas uppfattningar kan beskrivas i termer av fyra perspektiv, nÀmligen elevperspektiv, lÀrarperspektiv, pedagogiskt perspektiv samt ramfaktorperspektiv.

Syftet med min uppsats var att undersöka hur asatro framstĂ€lls i lĂ€roböcker skrivna för gymnasieskolan i Ă€mnet Religionskunskap. De fyra syftesfrĂ„gorna som jag har besvarat Ă€r; hur mycket utrymme fĂ„r asatro eller andra förestĂ€llningar som kan kopplas till asatro i lĂ€roböckerna? Berörs asatro som en fördjupning av grundskolans kunskaper och/eller i form av nya religiösa rörelser i nĂ„gon/nĂ„gra av lĂ€roböckerna? Hur vĂ€l stĂ€mmer lĂ€roböckernas innehĂ„ll med Ă€mnesplanernas syfte? Hur kan undervisning i asatro relateras till aktuella samhĂ€llsproblem? Den metod som jag har anvĂ€nt mig av Ă€r ett litteraturstudium. Resultatet i uppsatsen visar att de lĂ€roböcker som jag analyserat inte stĂ€mmer sĂ€rskilt bra med gymnasieskolans Ämnesplan för Religionskunskap, dess syfte och centrala innehĂ„ll. Men oavsett att lĂ€romedlen inte inspirerar till undervisning i asatro, kan jag dra slutsatsen att asatrons Ă„terkomst i dagens samhĂ€lle ger möjlighet för religionskunskapen som Ă€mne att vara en del i ett Ă€mnesövergripande samarbete, med bĂ„de historia och samhĂ€llskunskap..

LÀrare i skolan har stora kunskaper inom de Àmnen som de undervisar sina elever i, kunskaper som inte bara kommer genom inlÀrning utan Àven genom upplevelser och erfarenheter. Dessa ?tysta? kunskaper som lÀrare har finns inte nedskrivna utan finns i deras tankevÀrld. Syftet med denna studie Àr att kartlÀgga de tÀnkta mÄlen och strategierna som en bildlÀrare har i un-dervisningen som en tankekarta, hÀr kallad strateginÀt.Undersökningen Àr en fallstudie med intervjuer, observationer och insamling av material för att fÄ en sÄ djup insyn i informantens strategier som möjligt. Intervjun redovisas med hjÀlp av dataprogrammet Complador, vilket redogör för de mÄl lÀraren har med sin undervisning.

Syftet med denna uppsats Ă€r att försöka ta reda pĂ„ hur andrasprĂ„kselever pĂ„ den skola jag undervisar uppfattar sin skolsituation gĂ€llande Svenska som andrasprĂ„k, Ă€mnes- och modersmĂ„lsundervisning och vilka faktorer som Ă€r viktiga för dem för att de skall lyckas i skolarbetet. Jag har valt att göra en kvalitativ studie pĂ„ skolan dĂ€r jag har intervjuat fyra andrasprĂ„kselever. I mitt arbete har jag har utgĂ„tt ifrĂ„n följande frĂ„gestĂ€llningar: (1) Vad innebĂ€r, för andrasprĂ„kseleverna, en vĂ€l fungerande undervisning i den svenska grundskolan? (2) Är det viktigt för andrasprĂ„kseleverna att de fĂ„r möjlighet att utveckla andrasprĂ„ket parallellt med sitt modersmĂ„l? (3) Har förĂ€ldrasamverkan en betydande roll för andrasprĂ„kselevernas skolresultat? (4) Upplever andrasprĂ„kselever i hög utstrĂ€ckning att de fĂ„r förenklade texter och uppgifter av sina lĂ€rare? Hur pĂ„verkar det dem i sĂ„ fall?Resultaten av min studie stĂ€mmer till största del överens med tidigare forskning. LikvĂ€rdig, varierad och inspirerande undervisning för sĂ„vĂ€l första- som andrasprĂ„kselever, god samverkan mellan olika pedagoger pĂ„ skolorna samt mellan hem och skola och att bli sedd och respekterad för den man Ă€r betonas av samtliga informanter under mina intervjuer.

Syftet med studien Àr att bilda kunskap om elevers uppfattningar av och lÀrares undervisning om sÀrskrivningar. Det görs utifrÄn frÄgestÀllningarna:Hur uppfattar elever sÀrskrivningar?Hur beskriver lÀrare att de arbetar med sÀrskrivningar i undervisningen?För att besvara syfte och frÄgestÀllningar byggdes studien pÄ en kvalitativ undersökning dÀr lÀrare och elever pÄ tvÄ skolor i södra Sverige intervjuades. Intervjuerna genomfördes med fem lÀrare som undervisar i svenska samt med sju elever i Ärskurs sex.Datamaterialet analyserades utifrÄn en fenomenografisk ansats, vilken Àr den grund studien vilar pÄ. Materialet analyserades och ledde fram till sex kategorier.

Föreliggande systematiska litteraturstudies syfte var att inhÀmta information om och evidensgradera sjuksköterskans omvÄrdnadsÄtgÀrder hos patienter med MS. Artiklar söktes ur databasen Electronic Libary Information Navigator (ELIN) via biblioteket pÄ Högskolan Dalarna. Sökorden ?multiple sclerosis? och ?quality of life? anvÀndes. Artiklarna kvalitetsgranskades efter granskningsmallar med 28 bedömningskriterier dÀrefter evidensgraderades artiklarna med hjÀlp av en tillÀmpad granskningsskala (Batshevani, 2008).

Med denna uppsats försöker vi bringa klarhet i hur elever i skolĂ„r 9 tĂ€nker kring miljön och miljöproblem, och om de Ă€r beredda att vidtaga Ă„tgĂ€rder för att motverka dem. Eleverna har fĂ„tt fylla i enkĂ€ter och nĂ„gra elever har intervjuats angĂ„ende sitt miljötĂ€nkande. VĂ„ra undersökningar visar att bĂ„de tjejer och killar kĂ€nner till miljöproblemen och att de Ă€ven kan ge flera exempel pĂ„ sĂ„dana. Miljöproblem som de kĂ€nner till Ă€r klimatförĂ€ndringar, oljeskadade fĂ„glar och sopor. Eleverna sĂ€ger sig vara beredda att Ă€ndra sina levnadsvanor för att motverka miljöproblemen, men flera elever sĂ€ger att alla i sĂ„ fall bör hjĂ€lpa till, för annars gör det ju ingen skillnad. Även om de Ă€r ganska medvetna om miljöproblemen, Ă€r de, i nulĂ€get, ganska ovetandes om vad de kan göra för att motverka dem.