Undervisning om multiplikationstabellen bestÄr frÀmst av lÀrande genom repetition eller strategi. Syftet med litteraturstudien Àr att utifrÄn forskning undersöka och jÀmföra inlÀrning av multiplikationstabellen genom strategi- och repetitionsbaserad undervisning. Studien avgrÀnsas till elever i Ärskurs 1 till 6. Materialet samlades in genom en iterativ sökning pÄ Ätta databaser för vetenskapliga publikationer. Det insamlade materialet bestod av sjutton vetenskapliga publikationer.

Uppsatsen behandlar visning av spelfilm som ett pedagogiskt inslag i historieundervisningen. Uppsatsen syftar till att undersöka ett fÄtal lÀrares resonemang kring att anvÀnda historisk film i sin undervisning. Fyra lÀrare har intervjuats, och svaren har analyserats med hjÀlp av en hermeneutisk utgÄngspunkt.Undersökningen visar att lÀrare har olika skÀl att anvÀnda sig av spelfilm nÀr de undervisar i historia, och att de ser olika pÄ spelfilm som pedagogiskt verktyg. Ingen av informanterna tycker sig ha nÄgon hjÀlp och stöttning av styrdokumenten nÀr det gÀller hur de skulle kunna anvÀnda alternativa lÀromedel. Uppsatsen visar att spelfilm kan anvÀndas som ren underhÄllning, men Àven för att hjÀlpa till att skapa ökad inlevelse och ökade fÀrdigheter i historieÀmnet.Nyckelord: spelfilm, undervisning, historieundervisning.

Syftet med vÄrt arbete Àr att undersöka vilken syn Waldorfpedagoger har pÄ estetik och pÄ vilket sÀtt de arbetar kring de estetiska Àmnena; bild, drama, musik, dans. Vi vill med detta ocksÄ förmedla en ökad kunskap om Waldorfpedagogik, som bÄde blivande och verksamma lÀrare kan ha nytta av. Metod: För oss var det viktigt att fÄ se en helhet. En renodlad intervjustudie var dÀrför inte aktuellt. Vi valde att genomföra intervjuer och deltaga i undervisning under sex heltidsdagar som resulterade i fÀltanteckningar och observationer.

VÄrt syfte med denna undersökning har varit att undersöka vad som eventuellt kan pÄverkapedagoger och lÀrare pÄ Svenska skolan i ett sydeuropeiskt land i deras arbete med att uppnÄmÄlet: En skola för alla. VÄra frÄgestÀllningar har varit;- Vad pÄverkar pedagoger och lÀrares verksamhet och undervisning?- Hur pÄverkas pedagoger och lÀrares verksamhet och undervisning?Metod och materialVi har valt att anvÀnda oss av en kvalitativ undersökningsmetod innehÄllande löpandedirektobservationer, kategoriseringsobservationen on-off och enskilda intervjuer för att fÄ svarpÄ vÄrt syfte med dess frÄgestÀllningar. Vi har observerat 30 barn och elever i förskolan ochskolan, tre pedagoger samt tvÄ lÀrare. Vi har Àven valt att genomföra enskilda intervjuer medelever, pedagoger och lÀrare.

I kursplanen för Àmnet historia i gymnasieskolan slÄr skolverket fast att undervisningen i Àmnet skall syfta till att ge eleverna en förstÄelse för olika nationer, lÀnder och regioners utveckling och vad som format den. Tillsammans med det svenska skolvÀsendets övergripande lÀroplan och den vÀrdegrund som förmedlas, vilken lÀgger en central vikt vid fostran av eleverna till demokratiska och toleranta individer, bör tonvikten i historieundervisningen fokusera vid att ge en ökad förstÄelse för olika grupper och deras situation utifrÄn hur de utvecklats genom tiden. Syftet med denna undersökning Àr att genom en fallstudie av undervisning kring Rysslands 1900-tals historia se om det gÄr att förÀndra elevernas attityder till just ryssar i en positiv riktning. Detta resultat generaliseras sedan Àven mot andra grupper och undervisning kring dem. För att göra detta har vi dels undervisat en grupp elever i det aktuella Àmnet samt utfört attitydundersökningar i tvÄ grupper av elever.

Syftet med undersökningen var att ta reda pÄ och fÄ insikt i hur specialpedagoger arbetar, och hur specialpedagogerna ser pÄ lÀrande och utveckling. Vi ville ocksÄ lyfta fram hur elever i behov av stöd fÄr ta del av specialpedagogens insatser.Undersökningen har en kvalitativ ansats och gjordes med hjÀlp av halvstrukturerade intervjuer med sex specialpedagoger, i en och samma kommun. Undersökningen bygger pÄ hur de upplever och ser pÄ sitt arbete.Resultatet visar att specialpedagogerna har ett övergripande ansvar för specialpedagogiska verksamheter och viss undervisning. Samverkan och miljö Àr avgörande för elevers lÀrande och utveckling. Med miljö avses skolmiljön och nÀrmiljöer.

Demokratibegreppet Àr för mÄnga elever ett ord som innebÀr enbart rÀttigheter. Begreppet tolkar de ofta som att demokrati innebÀr att gÄ och rösta.Denna uppsats syfte Àr att belysa hur So-lÀrare pÄ högstadiet undervisar om demokratibegreppet, för att eleverna ska fÄ en förstÄelse för begreppet. Uppsatsen ska ligga till grund för reflekterande frÄgestÀllningar för oss blivande lÀrare och verksamma lÀrare.Olika litteraturteorier och perspektiv pÄ demokratibegreppet har studerats i anknytning till uppsatsen. Vi har i vÄr studie intervjuat sex olika lÀrare pÄ högstadiet.Resultatet av studien visade att lÀrarna har goda kunskaper om vad demokrati innebÀr i sin undervisning. Samtidigt kan det konstateras att demokratibegreppet behöver lyftas fram Ànnu mer i skolans sammanhang för att medvetandegöra innebörden för eleverna..

Syftet med denna studie var att analysera och beskriva lÀrare i Idrott och hÀlsas erfarenheter och upplevelser av att anvÀnda lÀxor med hjÀlp av bland annat modern teknik i Àmnet Idrott och hÀlsa. 8 stycken verksamma lÀrare i Idrott och hÀlsa intervjuades med hjÀlp av kvalitativa intervjuer. I resultatet framkom att lÀrarna delvis hade liknande erfarenheter av att anvÀnda lÀxor och modern teknik i sin undervisning, jÀmfört med beskrivningar i tidigare forskning. Vissa lÀrare anvÀnde lÀxor i sin undervisning, andra inte. Resultatet i denna studie uppvisar en paradox: de flesta av lÀrarna i önskade att skolan blev lÀxfri, fast de i nulÀget sjÀlva anvÀnde sig av lÀxor exempelvis i syfte att utöka Àmnestiden.

Detta a?r en studie om vilken litteratur gymnasiela?rare i svenska anva?nder i sin undervisning, och de bakomliggande motiveringarna och faktorerna till detta urval. Syftet a?r att besvara fo?ljande fra?gesta?llningar: Finns det en outtalad kanon inom gymnasiets undervisning i svenska, och vilken litteratur be- sta?r den i sa? fall av? Mot vilken bakgrund och fo?rkunskap va?ljer la?rare i svenska pa? gymnasiet den litteratur de be- gagnar i sin undervisning?Fo?r att besvara fra?gesta?llningarna har en kvalitativ enka?tstudie genomfo?rts med 14 gymnasiela?- rare i svenska. Resultatet visar pa? tendenser i la?rarnas litteratururval som ligger na?ra en kanon.

Denna studie syftar till att undersöka samhÀllskunskapslÀrares uppfattningar av den egna politiska stÄndpunktens eventuella inverkan pÄ objektiviteten i undervisningen om politiska ideologier och partier. Den syftar Àven till att ta reda pÄ hur samhÀllskunskapslÀrare arbetar för att upprÀtthÄlla objektiviteten i undervisningen. I studien besvaras följande frÄgestÀllningar; hur uppfattar samhÀllskunskapslÀrare sin egen politiska stÄndpunkts inverkan pÄ objektiviteten i undervisning om politiska ideologier och partier? samt hur arbetar samhÀllskunskapslÀrare för att upprÀtthÄlla objektivitet i undervisning om politiska ideologier och partier?Studien genomförs utifrÄn en fenomenografisk metodansats med nio informanter som genom att skriftligt besvara ett frÄgeformulÀr uttrycker uppfattningar av samhÀllskunskapsÀmnets möjliga objektivitet. LÀrarna ger uttryck för skilda uppfattningar av innebörden av objektiv undervisning.

Syftet har varit att beskriva och erhÄlla fördjupad förstÄelse av elevers upplevelser av Dans i skolan-undervisning. Genom etnografisk metod med deltagande observationer och videoinspelning, bildanalys och gruppintervjuer har jag samlat data. Undersökningen har skett vid ett projekt med daglig Dans i skolan - undervisning under en period pÄ fem veckor. Urvalsgruppen hade tidigare inga erfarenheter av Dans i skolan. Resultatet har visat att eleverna upplever mÄnga fördelar med Dans i skolan.

Den hÀr uppsatsen Àr en undersökning av undervisningsmetoden storyline och den eventuella möjligheten att anvÀnda sig av rollspel i lÀrande och undervisning. Det jag frÄgar mig Àr? hur vÀl storyline stÄr sig som lÀro- och undervisningsmetod? vilka eventuella pedagogiska och didaktiska kvalitéer som rollspel har och? om storyline och rollspel kan pÄverka jÀmstÀlldheten i undervisning och skolan i en positiv riktning.Uppsatsen Àr helt igenom en litteraturanalys dÀr jag studerat ett antal böcker och uppsatser om de teorier som ligger till grund för metoden, sjÀlva storylinemetoden, rollspel, berÀttande och lek. Jag tillför dessutom analysen en extra dimension genom min tjugoÄriga erfarenhet av rollspel.Arbetet ger följande resultat:Till att börja med att storyline, vilande pÄ vetenskaplig grund, stÄr sig vÀl som metod för lÀrande och undervisning. Inte minst för dess fokus pÄ bl a elevernas förkunskaper, aktivt lÀrande och elevernas kritiska tÀnkande.För det andra att rollspel absolut har pedagogiska och didaktiska kvalitéer.

Syftet Àr att analysera och beskriva hur lÀrare erfar en förÀndrad lÀrarroll i samband med nÀtbaserad undervisning som bygger pÄ relationen mellan det lokala och det globala klassrummet. Young Masters Programme Àr en nÀtbaserad global kurs inom omrÄdet hÄllbar utveckling. Data till denna studie kommer frÄn medverkande lÀrares skriftliga svar pÄ intervjufrÄgor, vilka analyseras genom ett fenomenografiskt angreppssÀtt. Forskningsdata utgörs av lÀrares redogörelser av deras erfarenheter. Studien visar att flertalet av de deltagande lÀrarna ser komplexiteten i lÀrandet för hÄllbar utveckling i globala sammanhang, Global Learning for Sustainable Development (GLSD), och vill arbeta multidisciplinÀrt och ÀmnesgrÀnsöverskridande med Education for Sustainable Development (ESD) i globala nÀtverk.

Undervisning om multiplikationstabellen bestÄr frÀmst av lÀrande genom repetition eller strategi. Syftet med litteraturstudien Àr att utifrÄn forskning undersöka och jÀmföra inlÀrning av multiplikationstabellen genom strategi- och repetitionsbaserad undervisning. Studien avgrÀnsas till elever i Ärskurs 1 till 6. Materialet samlades in genom en iterativ sökning pÄ Ätta databaser för vetenskapliga publikationer. Det insamlade materialet bestod av sjutton vetenskapliga publikationer.

Undersökningens syfte Àr att utröna i vad mÄn lÀrarstudenter har ett positivt eller negativt förhÄllningssÀtt till datorer i pedagogisk verksamhet och vilka argument som avgör deras stÀllningstagande.I arbetet redogörs för olika grundlÀggande vetenskapliga inlÀrningsteorier som ligger till grund för vÄra senaste styrdokument. I uppsatsen problematiseras kring en utökad anvÀndning av datorer i undervisningen och de konsekvenser det kan medföra. Möjligheterna och riskerna analyseras i relation till olika inlÀrningsteorier och lÀrarnas förutsÀttningar att anvÀnda datorn som ett av mÄnga hjÀlpmedel för en varierad undervisning i skolan. Undersökningen Àr bÄde kvalitativ och kvantitativ men i huvudsak inriktad pÄ barns och elevers samlÀrande i förhÄllande till individuellt lÀrande inom Àmnet matematik..