Att utveckla förstÄelse för evolutionsteori kan vid första anblicken verka enkelt, men flera studier visar att undervisning mÄnga gÄnger Àr problematisk och inte leder till begreppsförstÄelse. Undervisningen om evolution kan ha olika fokus, till exempel begreppsförstÄelse rörande evolutionen eller att visa utvecklingen som ett historiskt förlopp. Detta arbete har fokus pÄ begreppsförstÄelsen av evolutionÀra mekanismer och hur elever utvecklar förstÄelse av dessa. Vi har haft möjlighet att studera elever i tvÄ gymnasieklasser som var i akt att pÄbörja kursmoment som behandlar evolutionen. Alla dessa elever har en gemensam kunskapsgrund i den svenska grundskolan men kommer nu studera evolution utifrÄn olika förutsÀttningar.

I detta arbete undersöks lÀrarnas instÀllning till kanon i skolan samt till elevanpassad undervisning. Sammanlagt medverkar 41 lÀrare tagna ur 7 examensarbeten med inriktning Svenska i grundskolans senare Är eller gymnasiet. Undersökningen Àr i metaform dÀr tidigare resultat sammanstÀlls i ett försök att finna tendenser i lÀrarnas instÀllning.Dessa svar analyseras och diskuteras dÀrefter utifrÄn relevant litteraturforskning och Skolverkets riktlinjer..

Syftet med uppsatsen var att undersöka lÀrare och elevers instÀllning till teknikÀmnet i skolan och om lÀrarna nÄr ut med sin undervisning till sina elever. För att ta reda pÄ detta genomfördes fyra semistrukturerade intervjuer och 78 enkÀter. LÀrarna intervjuades med hjÀlp av intervjuguide för att kunna lÄta intervjun gÄ i olika riktningar. Eleverna fick enkÀter med bÄde öppna och slutna frÄgor. Resultatet visar pÄ att undervisning i teknik sker i större utstrÀckning Àn förvÀntat.

Att kunna lÀsa Àr inte bara att avkoda bokstÀver till ljud utan Àven att förstÄ det man lÀser. Dagens samhÀlle ger oss ett stort informationsflöde som vi mÄste ta stÀllning till. Skolans uppdrag Àr att ge eleverna stöd i att utveckla lÀsförstÄelsen för ett livslÄngt lÀrande. Enligt vissa forskare Àr skolan dÄlig pÄ att ge elever lÀsstrategier som hjÀlper dem till bÀttre lÀsförstÄelse och har traditionellt fokuserat mer pÄ avkodningen. Jag har gjort en kvalitativ undersökning i form av intervjuer med lÀrare i Ärskurs 1-3.

Ryms de sÀrbegÄvade elevernas sÀrskilda behov i visionen om en skola för alla? Denna intervjubaserade studie behandlar nÄgra sÀrbegÄvade elevers syn pÄ sin skolvardag och sitt lÀrande. Dess syfte Àr att se om, och hur, individanpassad undervisning pÄverkar elevernas trivsel i skolan och hur dessa elever ser pÄ sitt eget lÀrande. Studien baseras pÄ intervjuer med tvÄ flickor och tvÄ pojkar i Äldrarna 9-12 Är. Eleverna gÄr i skolor belÀgna i Stockholm.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka anvÀndandet av drama som pedagogiskt verktyg i gymnasieskolans undervisning och elevers attityder till det. För att ta reda pÄ detta anvÀndes en enkÀtundersökning bestÄende av kvalitativa och kvantitativa frÄgor pÄ en gymnasieskola i Mellansverige. Resultatet frÄn undersökningen visar att drama som pedagogiskt verktyg upplevs ha flera olika effekter för eleverna, bÄde pedagogiskt som individuellt. Slutsatsen Àr sÄledes att drama inte bara Àr ett verktyg förbehÄllet lÀraren för att skapa en lustfylld undervisning utan drama Àr ocksÄ ett betydelsefullt redskap som elever kan anvÀnda för sin sociala och emotionella utveckling..

Studiens övergripande syfte Àr att undersöka datoranvÀndningen i samhÀllsorienterande undervisning i skolÄr 4, pÄ tvÄ olika skolor i StockholmsomrÄdet. Undersökningen bygger pÄ fem frÄgestÀllningar, vilket bidrar till att belysa lÀrare och elevers förhÄllningssÀtt kring Àmnet. För att genomföra studien gjordes en kvalitativ undersökning dÀr observationer, intervjuer samt fokusgruppsintervjuer var de forskningsmetoder som anvÀndes för att samla in data. Som teoretiskt avstamp anvÀnds tankar frÄn behaviorismen, konstruktivismen och den sociokulturella teorin. I studien tas Àven tidigare forskning kring Àmnet datoranvÀndning upp.Mitt undersökningsresultat visar att datoranvÀndningen tar en stor plats i SO-undervisningen.

Syftet med denna undersökning Àr att arbeta med skönlitteratur i undervisningen och ta reda pÄ vad barn i Är 1 och deras förÀldrar anser om skönlitteraturens roll i undervisningen. Jag har valt att göra en kvalitativ studie baserad pÄ observationer av klassens arbete samt djupintervjuer med fem barn och deras förÀldrar. Ingen av informanterna hade tidigare stött pÄ en undervisning som varit baserad pÄ skönlitteratur, men sÄvÀl förÀldrar som barn anser att skönlitteraturbaserad undervisning bör dominera arbetet i skolan. De kÀnner att det Àr mycket lÀttare att finna lÀrglÀdje, fantasi och inspiration ur skönlitteraturen, Àn ur renodlade lÀromedel. BÄde förÀldrar och barn vill dock ha kvar traditionella lÀromedel som ett komplement i undervisningen, dels för att barnen tycker att det Àr vÀldigt roligt att arbeta med arbetsböcker och, för att förÀldrarna pÄ sÄ vis kÀnner trygghet i att basen i barnens lÀrande sÀkras..

Syftet med denna studie har varit att belysa hur en grupp pedagoger talar om sin undervisning i svenska som andrasprÄk utifrÄn skolorganisation, undervisningsformer och Àmnets gagn för elevers lÀrande Det empiriska materialet grundar sig i kvalitativa intervjuer med Ätta undervisande svenska som andrasprÄkslÀrare.Resultaten visar att lÀrare som har kunskap om styrdokumentens betydelse för Àmnet har en större möjlighet att höja Àmnets status bland kollegor, förÀldrar och elever..

I det hÀr arbetet behandlas PBL och hur det fungerar som arbetssÀtt i geografiundervisning pÄ gymnasiet. Jag undersöker vilka positiva respektive negativa aspekter det finns med att anvÀnda PBL i verksamheten samt vad arbetssÀttet utifrÄn dess positiva sidor kan tillföra geografiundervisning pÄ gymnasiet. För att besvara min frÄgestÀllning har jag genomfört tvÄ olika typer av semistrukturerade intervjuer. Den första var en samtalsintervju med en pedagog som har mÄngÄrig erfarenhet av PBL-baserad undervisning pÄ gymnasiet. Den andra en fokusgruppintervju med fyra elever frÄn en Ärskurs tvÄ-klass som arbetat med arbetssÀttet under sin tid pÄ gymnasiet.

Syftet med vÄr undersökning var att beskriva vilka faktorer som pÄverkar lÀrare vid utformningen av undervisningen. För att ta reda pÄ detta anvÀnde vi oss av kvalitativa intervjuer. Undersökningen genomfördes vÄrterminen 2005 pÄ tre olika skolor i Norrbotten. Samtliga lÀrare i vÄr studie undervisade i Àmnet kemi pÄ gymnasienivÄ. Genom vÄr undersökning kunde vi urskilja ett antal faktorer som har betydelse för hur lÀrarna utformar sin undervisning.

Detta arbete Àr en kvalitativ intervjustudie som undersöker lÀrares tankar kring begreppet livsfrÄgor. Totalt tio stycken lÀrare frÄn lÄg- och mellanstadiet har intervjuats och har dÀrigenom bidragit med sina erfarenheter inom omrÄdet. Enligt tidigare forskning kan livsfrÄgor uppfattas som nÄgot diffust. Syftet var dÀrför att reda ut begreppets komplexitet genom att ta del av lÀrares definition samt deras tankar kring undervisning och bedömning i relation till livsfrÄgebegreppet. De resultat som framkom genom analys av intervjusvaren stÀrker uppfattningen om att det Àr svÄrt att entydigt definiera vad livsfrÄgor Àr för nÄgot.

Syftet med arbetet Àr att ge en bild av religionsundervisningen i Är 1-3, betrÀffande innehÄll, förekomst av undervisning om"frÀmmande"religioner och lÀrares instÀllning till Àmnet. ReligionsÀmnets utveckling beskrivs och relevant religionsdidaktisk forskning presenteras. Vidare redovisas en enkÀtstudie som utförts bland ett antal verksamma lÀrare, vilka redogör för sin instÀllning till Àmnet, innehÄll i undervisningen samt sin instÀllning till undervisning om"frÀmmande"religioner i Är 1-3..

Syfte med min studie var att undersöka hur idrottslÀrare tÀnker kring individanpassad undervisning som erbjuder valmöjligheter. Mina frÄgestÀllningar var:Ska man anpassa undervisningen sÄ att eleverna erbjuds olika valmöjligheter och i sÄ fall varför?Vilka för- och nackdelar finns det med en anpassad undervisning som erbjuder valmöjligheter inom Àmnet idrott och hÀlsa?Hur kan man genomföra anpassad undervisning som erbjuder valmöjligheter inom Àmnet idrott och hÀlsa pÄ ett bra sÀtt? Som metod valde jag att ha en kvalitativ ansats för att pÄ sÄ sett fÄ en djupare förstÄelse för hur idrottslÀrarna tÀnker och resonerar kring att erbjuda valmöjligheter. Jag genomförde fyra intervjuer med olika idrottslÀrare som alla hade ett minimum av 10 Ärs praktisk yrkeserfarenhet. Samtliga idrottslÀrare ansÄg att det Àr viktigt att erbjuda eleverna valmöjligheter samt att det finns mÄnga för- och nackdelar som man mÄste vara medveten om.

Syftet med vÄrt arbete var att klarlÀgga om elevers sprÄkliga förmÄga kan utvecklas vad gÀller grammatiska former och strukturer genom individuellt anpassat lÀrande inom problemomrÄdet. Vi genomförde vÄr undersökning i en Ärskurs nio i LuleÄ kommun. Vi anvÀnde oss av tvÄ mÀttillfÀllen. Samma skriftliga test anvÀndes vid bÄda tillfÀllena. Material som anvÀndes för utvecklingsarbetet var ett av oss varierat urval av övningar inom engelsk grammatik anpassade för att passa den enskilde individens inlÀrningsstil och behov av trÀning.