Sök:

Sökresultat:

420 Uppsatser om Sprćk sociologi - Sida 28 av 28

Den virtuella vÀrldens baksida- en studie om barn och ungdomars utsatthet pÄ Internet

Blekinge Tekniska Högskola Sektionen för Management Arbetets art: C-uppsats 10p Sociologi 41-60p Titel: Den virtuella vÀrldens baksida- en studie om barn och ungdomars utsatthet pÄ Internet Författare: Linda Bengtsson och Carina Nilsson Handledare: Kerstin Arnesson Abstract Uppsatsen behandlar barn och ungdomars utsatthet pÄ Internet. PÄ mÄnga plan fungerar Internet som ett verktyg och hjÀlpmedel, som dessutom skapar möjligheter till bland annat informationssökande och kontaktskapande. Datorns intrÄng i samhÀllet Àr dock inte endast av godo, utan det finns en baksida, som pÄ mÄnga sÀtt drabbar barn och ungdomar. Syftet med studien Àr att belysa barn och ungdomars utsatthet i form av sexuell exploatering och exponering vid flanering och interaktion pÄ Internet. Vilka former av sexuell exploatering och exponering förekommer och vilka blir konsekvenserna för de utsatta barnen och ungdomarna, Àr frÄgor som kommer att behandlas i arbetet.

Ideologiska konstruktioner. Vetenskapligt grÀnsarbete i specialpedagogisk programlitteratur

Syfte: Uppsatsen söker frilÀgga det specialpedagogiska forskningsomrÄdets ideologiska konstruktioner via framskrivningar i specialpedagogisk programlitteratur, avseende grÀnsdragningar mellan vetenskaper, specialpedagogiska perspektiv och karaktÀristika.Teori: Med inbegripande av kontrastiva konstruktioner mellan vetenskaper för visst ideologiskt frÀmjande, ger begreppet grÀnsarbete (Gieryn, 1983) signifikans Ät omrÄdets konstruktion. GrÀnsarbeten kan innebÀra retoriska framskrivningar av vetenskapliga perspektivs karaktÀristika, med funktion av medel för makt framför beskrivning av vetenskap. Enligt marxistisk s.k. negativ ideologitradition har ideologier bl.a. vidmakthÄllande funktioner för stat och styrande grupper.

Tora Vega Holmström genom Pierre Bourdieus fÀltanalys, samt en postkolonial analys av Utanför ett musikcafé i Biskra (1929)

 Tora Vega Holmström (1880-1967) beskrivs ofta som en avantgardistisk kolorist som gÀrna anvÀnde exotiska motiv. I min uppsats redogör jag för TVHs förutsÀttningar, strategier och status i konstens Sverige med tonvikt pÄ Ären 1910-1930, med hjÀlp av sociologen Pierre Bourdieus modell för maktpositionering i kulturella fÀlt. Dessutom görs en översiktlig beskrivning i TVHs portrÀtt- och figurbilder, men tonvikt pÄ det varierande bildsprÄket och den öppna instÀllning hon tycks ha haft gentemot sina modeller. En av hennes ?negerbilder? Utanför ett musikcafé i Biskra analyseras ur ett postkolonialt perspektiv och verket stÀlls i relation till det tidiga nittonhundratalets vÀrderingar och till TVHs egna ord.

Existentiella frÄgor I Det Senmoderna SamhÀllet : En kvalitativ studie om unga vuxnas subjektiva upplevelser kring existentiella frÄgor

Studiens syfte var att undersöka unga vuxnas subjektiva upplevelser kring vissa existentiella frÄgor, samt hur detta manifesteras i vardagen i det senmoderna samhÀllet i Sverige. Det Àr en kvalitativ undersökande studie med en fenomenologisk inriktning och tolkningsanalys. Empirin Àr hÀmtad frÄn semi-strukturerade intervjuer frÄn fem informanter mellan 20-25 Är. De viktigaste resultaten visade pÄ att kontinuerliga tillitsfulla sociala relationer var den existentiella frÄga som informanterna förmedlade störst medvetenhet kring, som de aktivt prioriterade och manifesterade i vardagen. Samtidigt sÄ var kontinuerliga tillitsfulla sociala relationer det som skapade mest svÄrigheter, oro och stress hos informanterna.

Kungsmarken, svart pÄ vitt

Kungsmarken, a apartment area in Karlskrona has suffered the medias prying eye for decades. Today the area only maintains a very low position of status in the livinghierarchy in the community. The area in question was a part of the "Miljonprogrammet" and apperantly has suffered the same consequenses as similar areas since it was built. The onesided negative discourse that has persecuded areas of Miljonprogrammet, such as Kungsmarken, has put social problems as criminality, drugaddiction, dependancy on the social welfare system or cultural incompetence in the focus. The authorŽs previous understanding of the phenomena lies in private experience from living in HjÀllbo, a similar area in Gothenburg also with the miljonprogram.

Kungsmarken, svart pÄ vitt

Kungsmarken, a apartment area in Karlskrona has suffered the medias prying eye for decades. Today the area only maintains a very low position of status in the livinghierarchy in the community. The area in question was a part of the "Miljonprogrammet" and apperantly has suffered the same consequenses as similar areas since it was built. The onesided negative discourse that has persecuded areas of Miljonprogrammet, such as Kungsmarken, has put social problems as criminality, drugaddiction, dependancy on the social welfare system or cultural incompetence in the focus. The authorŽs previous understanding of the phenomena lies in private experience from living in HjÀllbo, a similar area in Gothenburg also with the miljonprogram.

Festmetoden - att formulera budskap kring alkohol

Författare: Isabelle Jönsson, Vlad TanaseTitel: Festmetoden - Att formulera budskap kring alkohol.Ämne: Medie- och kommunikationsvetenskap, C-uppsat'sHandledare: Ingrid HöjerbackExaminator: Helena SandbergÅr: VT 2007Sammanfattning:Problem och syfte: I dagen's samhĂ€lle har hĂ€lsokommunikation kommit att bli ett stort Ă€mne dĂ€r man försöker fĂ„ mĂ€nniskor att Ă€ndra sina levnadsvanor inom olika omrĂ„den sĂ„ som bra kosthĂ„llning, trĂ€ning och hĂ€lsa, rökning samt alkohol och droger. Vad gĂ€llande alkohol talar man om att dricka pĂ„ ett "mĂ„ttligt sĂ€tt" som kan innebĂ€ra mycket olika saker för olika individer. Att förĂ€ndra beteenden Ă€r alltid en komplicerad proces's, inte minst dĂ„ det gĂ€ller hĂ€lsobeteende. AlkoholkommittĂ©n's kampanj Festmetoden lanserade's 2005 och har verkat som en beteendeförĂ€ndringskampanj kring alkoholvanor för mĂ„lgruppen unga vuxna mellan 18-25 Ă„r. Festmetoden Ă€r en ytterst intressant kampanj dĂ„ det Ă€r en mycket omfattande och ambitiö's informationsinsat's gĂ€llande del's mĂ„l och budskap men Ă€ven medieval.

Lokala attityder till ett miljöprojekt : - VÀlkomnande, oro och misstro

SammanfattningI uppsatsen redovisas en undersökning av attityder hos mÀnniskor som Àr involverade i ett kommunalt avloppsprojekt. PÄ grund av otillrÀcklig kapacitet i befintligt kommunalt avloppssystem och bristfÀlliga enskilda avlopp har Hammarö kommun (i skrivande stund, vÄren -05) planer pÄ att bygga ett nytt miljöanpassat avloppssystem, i en begrÀnsad del av kommunen. Tanken Àr att organiskt köksavfall skall malas för att komma med i det ordinarie avloppet, dÀr avloppsvattnet sedan skall rötas. Ur rötningen Àr det tÀnkt att man skall utvinna jordförbÀttringsmedel och biogas. Det nya systemet innebÀr att bÄde privata fastighetsÀgare och hyrestagare skall anslutas till ett avloppssystem som krÀver avfallskvarn i köket, installation och rördragning, ekonomisk insats, och sÄ vidare.

Att sÄ ett frö i motvind : En kvalitativ studie gjord pÄ ett SiS-boende i Sverige

TvÄngsomhÀndertagandet av problematiska ungdomar ses idag ofta som ett psykiskt krÀvande arbete. Droger, kriminalitet och vÄld Àr centrala delar i ungdomarnas liv. Flertalet av de tidigare forskningarna som gjorts pÄ omrÄdet fokuserar mer pÄ personalens och/eller de intagnas mÄende och inte pÄ upplevelsen av deras tillvaro. Denna studie fokuserar pÄ att undersöka upplevelsen av att arbete pÄ ett Statens institutionsstyrelse-boende (SiS-boende) och kring dessa ungdomar samt om det finns andra omstÀndigheter utöver ungdomarna som pÄverkar personalen och deras upplevelse av sitt arbete. Undersökningen Àr Àmnad att vÀnda sig till alla som arbetar för och med ungdomar inom institutionsvÄrd.

Nyhetsteamet och videoreportern ? en objektiv journalist och en kreativ fotograf: en studie om hur nyhetsteamet och videoreportern betecknar verkligheten med hjÀlp av olika tekniker vid nyhetsinhÀmtningen ute pÄ fÀltet och hur det pÄverkar uppbyggnaden av

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att öka förstÄelsen kring hur ett nyhetsinslag produceras och varför nyhetsinslagen ser ut som dom gör. Jag visar hur nyhetsteamet och videoreportern anvÀnder sig av olika journalistiska och fotografiska tekniker nÀr de jobbar med insamlandet av material ute pÄ fÀltet, tillexempel vid intervjuer och filmandet av klippbilder. Det Àr min Äsikt att nyheter Àr konstruerade efter strama ramverk som berÀttar hur nyheter ska se ut och utifrÄn dessa har det skapats rutiner som nyhetsteamet och videoreportern följer. Det Àr med hÀnsyn till att jag sjÀlv har jobbat pÄ tre lokala nyhetstationer och följt dessa rutiner som min idé till uppsatsen har formats allteftersom jag har medvetandegjort dessa genom att lÀsa tidigare teorier och forskning om nyhetsredaktionen. Vidare bestÀmde jag mig för att göra en observationsstudie pÄ TV4 VÀrmland för att ytterligare öka min förstÄelse för nyhetsarbetet och för att fÄ chansen att följa med ut pÄ reportage utan att sjÀlv vara delaktig i produktionen.

Idrottsföreningar i GÀvleomrÄdet under folkhemmets första decennier 1945-1960 : En komparativ studie om idrottsföreningars sociala sammansÀttning och uppfostrande betydelse

Denna uppsats tar sin utgÄngspunkt i folkrörelsebegreppet och behandlar idrottsrörelsen som en folkrörelse under ?folkhemmets? första decennier 1945- 1960. Idrottsrörelsen har av Jan Lindroth beskrivits som relativ ideologilös, medan Johnny Wijk menar att idrotten har en tydlig konsensusideologi. Syftet med denna uppsats Àr dels att undersöka hur den sociala sammansÀttningen utifrÄn klass och kön sÄg ut i styrelsen och bland medlemmarna i Gefle IF och IFK GÀvle och om den förÀndrades nÄgot under perioden 1945-1953/1954, dels att undersöka hur Gefle IF och Valbo AIF sÄg pÄ ungdomen och sin roll som ungdomsfostrare för att besvara om idrotten kan benÀmnas som ideologilös eller om det fanns en ideologi bakom fostrande av ungdomen och om denna kunde skilja sig Ät.Begreppet hegemoni Àr ett central för denna uppsats. Bakgrunden visar att en mÀngd förÀndringar skedde i det svenska samhÀllet under mellankrigstiden och mÄnga av dessa var positiva för idrottens fortsatta expansion och popularitet.

FriÄr: en paus frÄn förvÀrvsarbetet

FriÄret gick i korthet ut pÄ att en individ, efter överenskommelse med sin arbetsgivare, ansökte om ledighet frÄn arbetet under 3-12 mÄnader och dÀrmed gav en arbetslös person möjligheten att vikariera i dennes stÀlle. Den allra första försöksverksamheten med friÄr i Sverige bedrevs i Trelleborgs kommun i slutet av 1990-talet. Den första februari 2002 startades en ny försöksverksamhet upp i tolv av landets kommuner och Är 2005 infördes enligt en politisk överenskommelse friÄret i hela landet. Efter regeringsskiftet Är 2006 beslutades det dock att friÄret frÄn och med den första januari 2007 skulle avskaffas. MÀnniskan Àr att betrakta som en arbetande varelse och dygnets tjugofyra timmar mÄste fördelas pÄ de olika arbetsomrÄden, samt till vila och rekreation.

fyra bosniska invandrarnas upplevelse av integration i det svenska samhallet

SAMMANFATTNING Syftet med min uppsats Àr att fördjupa förstÄelsen för hur fyra bosniska invandrare upplever integration i det svenska samhÀllet. I uppsatsen lÀggs fokus pÄ de fem integrationsdimensionerna, arbetsmarknadsintegration, social integration, medborgerlig integration, boendeintegration samt subjektiv integration dÄ jag betraktar dessa som grundlÀggande för den enskildes fullstÀndiga integration. Min b-uppsats i sociologi behandlade samma Àmne som föreliggande undersökningen. Men koncentrationen lÄg dÄ pÄ de fyra bosniska invandrarnas integration pÄ arbetsmarknaden. Anledningen till att jag har valt att behandla samma problemomrÄde som tidigare Àr att jag Àr intresserad av integrationsfrÄgor Den tidigare forskningen presenterar hur integrationen upplevs och vad det allmÀnt innebÀr.

fyra bosniska invandrarnas upplevelse av integration i det svenska samhallet

SAMMANFATTNING Syftet med min uppsats Àr att fördjupa förstÄelsen för hur fyra bosniska invandrare upplever integration i det svenska samhÀllet. I uppsatsen lÀggs fokus pÄ de fem integrationsdimensionerna, arbetsmarknadsintegration, social integration, medborgerlig integration, boendeintegration samt subjektiv integration dÄ jag betraktar dessa som grundlÀggande för den enskildes fullstÀndiga integration. Min b-uppsats i sociologi behandlade samma Àmne som föreliggande undersökningen. Men koncentrationen lÄg dÄ pÄ de fyra bosniska invandrarnas integration pÄ arbetsmarknaden. Anledningen till att jag har valt att behandla samma problemomrÄde som tidigare Àr att jag Àr intresserad av integrationsfrÄgor Den tidigare forskningen presenterar hur integrationen upplevs och vad det allmÀnt innebÀr.

Normmodellen som analysverktyg för offentlig förvaltning

Den hÀr uppsatsen vill belysa Normmodellen som ett analysredskap för institutionell utveckling inom offentlig förvaltning. PÄ vilket sÀtt behöver den offentliga förvaltningen organisera sig för att möta kraven frÄn en globaliserad vÀrld, som kommer att stÀlla krav pÄ den offentliga förvaltningens demokratiska organisationsform. En hierarkisk styrd kommunal organisation kommer att fÄ det svÄrt att möta inflytandet frÄn omvÀrlden. FörÀndringarna sker snabbt och nya regler frÄn EU eller andra system kommer att pÄverka utvecklingen. Kapitalet har genom alla tider rört sig fritt över grÀnserna och nu kommer regler och system, som stÀller krav pÄ den offentliga förvaltningen.

<- FöregÄende sida