Lek är ett ord som enligt forskare är svårt att definiera. Den går dock att förklara som ett ursprungligt och omedelbart fenomen i alla människors liv som är tydligast under barnåren. Leken kan tolkas som en inre drift hos barn som startar av sig självt utan att barnet behöver anstränga sig. Det är dock viktigt med vuxnas närvaro och stöd för att leken skall kunna utvecklas hos barnen på ett framgångsrikt sätt. Forskning visar att förskollärare anser att leken hjälper barn att utveckla sin identitet, empatiska förmåga, normer, värderingar och attityder.

I denna uppsats genomförs både en kvantitativ samt en kvalitativ undersökning av sportbilagorna i tre av de största svenska dagstidningarna: Aftonbladet, Dagens Nyheter och Göteborgs-Posten, med syfte att utröna hur stort utrymme kvinnliga respektive manliga idrottare tilldelas på sportsidorna, samt hur idrottskvinnorna och männen framställs i texten.Den kvantitativa studiens ansats var att mäta den marginalisering kvinnliga idrottare utsätts för i de undersökta medierna. Den kvalitativa textanalysen genomfördes för att urskilja och uppmärksamma tendenser till en könsstereotyp framställning av idrottarna genom språkliga formuleringar. Det vill säga fall där den journalistiska texten, medvetet eller ej, förstärker redan befintliga föreställningar och fördomar om hur kvinnor och män ska vara.Resultaten av den kvantitativa undersökningen visar att utrymmet tillägnat kvinnliga idrottarefortfarande år 2010 är oproportionerligt litet i jämförelse med manliga idrottares, och bara har ökat marginellt sedan en liknande undersökning publicerades i boken Sporten i spalterna av Ulf Wallin för snart 13 år sedan. Som vår undersökning visar uppmärksammas kvinnliga idrottare fortfarande i ett färre antal artiklar, i till storleken mindre artiklar och illustrerade med färre antal bilder än de artiklar som handlar om idrottsmän.Den kvalitativa analysen visar på att ett språkbruk som befäster en könshierarki inom idrottsvärlden fortfarande används. Exempel tagna ur de undersökta artiklarna redovisar fall av språkliga formuleringar som framställer kvinnliga idrottare på ett könsstereotypt vis..

Syftet med uppsatsen var att undersö?ka likheter och skillnader i SVT och Viasats respektive huvudkanals bevakning av vinter-OS 2010 i Vancouver och 2014 i Sotji, då? OS i Sotji var det fö?rsta som sä?ndes i kommersiell tv i Sverige. Frågestä?llningarna utgick från vilka idrotter, sä?ndningstyper och kö?n de två kanalerna prioriterade, samt vilka orsaker som kan finnas till eventuella likheter och skillnader.Studien baserades på två metoder: En kvantitativ innehållsanalys av båda kanalernas sändningar, sammanlagt 387 timmar tv-material, och kompletterande kvalitativa intervjuer med representanter för respektive kanal. Resultatet av den kvantitativa innehållsanalysen visade att båda kanalerna är lika sett till vilka sporter de prioriterade, och sett till kö?nsrepresentationen.

Den moderna tävlingsidrotten har sedan första början varit mansdominerad då det ansågs som okvinnligt för kvinnor att ägna sig åt tävlingsidrott eftersom de ansågs för svaga. Dessutom trodde man att kvinnor som ägnade sig åt idrott minskade sin fertilitet. Då kvinnor historiskt sett alltid haft en underordnad roll i idrottsvärlden har detta även lett till ojämn medial täckning. Detta synsätt har även bidragit till en lägre rapportering om kvinnliga idrottare samt att kvinnor och män skildras på olika sätt på sportsidorna. Därför är syftet med denna studie att jämföra hur manliga och kvinnliga längdskidåkare har framställts i kvällstidningarna Aftonbladet och Expressen.

Det här arbetet är byggt på en jämförelse mellan två radioreferat av två handbollsmatcher, sända i Radiosporten under februari/mars 2012. Det ena referatet speglar en match med kvinnliga utövare, och det andra en med manliga.Utgångspunkten har varit en kritisk diskursanalys, med liknande fallstudier och tidigare forskning inom närliggande områden som stöd.Syftet med studien har varit att belysa ett område som tidigare varit relativt outforskat, samt att bidra till en medvetenhet inom branschen om hur dam- respektive herridrott bevakas och vilka skillnader som finns.Resultatet visar att det finns stora likheter i referaten, men också skillnader som är viktiga att ta i beaktning. Jag kunde se fyra teman som skiljde mellan dam- och herrmatchen. Det första som jag såg var att damhandbollen presenterades som något som avvek från normen ? herrhandboll.

Denna undersöknings syfte har varit att undersöka om det finns skillnader i mediernas nyhetsrapportering gentemot idrottare under perioder då de uppnått bragder respektive perioder då de varit involverade i skandaler, som främst ägt rum i samband med avslutad eller efter avslutad karriär. Undersökningen har genomförts med hjälp av en kvalitativ studie där fyra svenska idrottare och deras fall har ingått. Fotbollsspelaren Magnus Hedman, kamportaren Reza Madadi, friidrottaren Ludmila Engquist och simmerskan Mikaela Laurén är idrottarna som jag valt att ha med i min undersökning. Undersökningsområdet har varit begränsat till kvällspressen från en storstadsregion, där två olika tidningar tillämpats. Utifrån dessa tidningar har olika texttyper analyserats som behandlar idrottarnas bragder respektive skandaler.

Denna studie avser att undersöka hur arbetsförhållanden för sportjournalister i Sverige ser ut. Den avser även att se huruvida det skett några förändringar över tid, i takt med ett förändrat medieklimat med teknisk utveckling och en hägrande "tidningsdöd". Uppsatsen bygger på frågeställningen "Hur ser yrkesverksamma sportjournalister på sina arbetsförhållanden i relation till det föränderliga medieklimatet?" och "Hur ser sportjournalister på nya digitala verktyg såsom sociala medier och ökad profilering i samband med den digitala utvecklingen?Arbetet baseras på sju stycken kvalitativa intervjuer som konstruerats efter teori kring sportjounalistik, mediekonvergens, samt en tidigare studie av David Hesmondhalgh & Sarah Baker om arbetsförhållanden i de kreativa näringarna i Storbritannien. Intervjurespondenterna bestod avav sju stycken sportjournalister, med minst tio års erfarenhet av yrket.Studiens huvudsakliga resultat visar att sportjournalister idag ofta har väldigt späckade arbetsdagar, med många timmar och fler arbetsuppgifter än tidigare.

Authors: Malin Andersson & Mattias ÅsénTitel: ?Det här är ett plagiat?Level: Bachelor of JournalismLocation: University of GothenburgLanguage: SwedishNumber of pages: 44 (without appendix)Sportbladet is Sweden?s biggest sports newspaper online. Their audience, as for all online newspaper?s audience, has big expectations of a steady flow of news. The economic conditions of journalism, together with the interests from the owners, may force newspapers to produce large quantities of news for cheap costs.

Den här uppsatsens syfte har varit att undersöka hur tre framgångsrika idrottare: brottaren Tomas Johansson, friidrottaren Ludmila Engquist samt friidrottaren Marion Jones, som alla tre dopade sig under sin aktiva karriär, beskrevs i dagstidningarna Aftonbladet och Dagens Nyheter dels då de stod på toppen av sin karriär och dels tiden efter de avslöjades som dopade. Skillnader och likheter i rapporteringen om dessa idrottare har analyserats utifrån perspektiven etnicitet, nationalitet och kön samt om de undersökta texterna bidrar till ett skapande av ett ?vi? och ett ?dom andra?.Den teoretiska utgångspunkten för undersökningen är att olika stereotyper tar sig form i texter och att det finns och används etniska, nationella och könsliga stereotyper för att beskriva idrottare samt att dessa attribut som tillskrivs idrottarna är olika viktiga beroende på situation. Metoden som har använts är en kvalitativ textanalys där ett urval av artiklar från Aftonbladet och Dagens Nyheter har analyserats.Resultatet visar att alla idrottarna blev hyllade när de vann och efter de hade avslöjats som dopade blev de alla fördömda. Deras etnicitet, nationalitet och kön kommer fram i de journalistiska texterna både när de var hyllade och fördömda men används på olika sätt och har olika betydelse beroende på tidpunkt.

Vi har i arbetet med denna uppsats undersökt hur de könsstrukturer som finns inom den svenska journalistkåren återspeglas på Södertörns högskolas alumner och om man via dem kan skönja en feminisering av den svenska journalistkåren. Med hjälp av en enkät har vi utfört telefonintervjuer med 136 tidigare journaliststudenter som 2008 samt 2011 var registrerade på utbildningens sista termin. Denna studie är en del av ett större projekt på journalistikavdelningen på Södertörns högskola under ledning av professor Gunnar Nygren. Därmed har undersökningen genomförts i snarlikt utförande vid två tidigare tillfällen. Resultatet av dessa undersökningar har vi kunnat använda i denna uppsats.Vi har, med fokus på differenser mellan de olika könen, undersökt aspekter såsom hur stor andel av männen respektive kvinnorna som idag arbetar journalistiskt, vilken anställningsform de har, samt hur lönesättningen ser ut.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att undersöka hur likvärdigheten ser ut i idrott och hälsa och huruvida det finns moment eller arbetssätt som är mer eller mindre likvärdiga mellan könen. Studien strävar också efter att undersöka hur både elever och lärare ser på likvärdigheten och hur den skapas i ämnet idrott och hälsa. Mina frågeställningar är:Hur ser elever på likvärdighet i ämnet idrott och hälsa?Hur ser lärare på likvärdighet?Hur arbetar lärare med likvärdighet i idrott och hälsa och vad påverkar den?MetodMetoden som har använts är dels enskilda intervjuer med tre idrottslärare som alla är utbildade och undervisar i ämnet. Jag genomförde även två stycken gruppintervjuer med fyra killar och tre tjejer, som alla gick i årskurs nio.

Syftet med denna studie har varit att undersöka om ett nationalistiskt budskap förekommer i tre svenska morgontidningars rapportering om fyra uppmärksammade extraordinära händelser inom svensk idrott. Undersökningen har genomförts i två delstudier, dels en kvalitativ textanalys och dels en intervjuundersökning. Undersökningen tar sin utgångspunkt i teorier som grundar sig i journalistiska arbetsmetoder så som gatekeeping-teorin och tidigare forskning om nationalism och sport som teorin om National Sporting Heroes. I den kvalitativa textanalysen var syftet att undersöka hur sportjournalister vid Dagens Nyheter, Göteborgsposten och Sydsvenskan rapporterade om de fyra uppmärksammade svenska idrottshändelserna: Tennisspelaren Mats Wilanders kokainskandal, häcklöperskan och bobåkaren Ludmila Engquists dopningskandal, Sverige och Danmarks 2-2-match i fotbolls-EM 2004 och brottaren Ara Abrahamians pallprotest i Peking-OS 2008.Den centrala forskningsfrågan var om det funnits ett nationalistiskt budskap i rapporteringen och hur det i så fall kom till uttryck. För att få en tydligare bild av hur journalister som skrev artiklar om de fyra utvalda idrottshändelserna reflekterar över hur de rapporterade genomförde vi en andra delstudie med kvalitativa samtalsintervjuer med journalister som undersökningsdeltagare.

Jag har med hjälp av Norman Faircloughs modell för kritisk diskursanalys bearbetat 60 mediatexter som på något sätt berör fotbollsspelaren Zlatan Ibrahimovic och två särskilda händelser under hösten 2003. Jag har redovisat teorier som diskuterar samband mellan nationalism, rasism, identitet, idrott och media, samt några klassiska sociologiska teorier om identitet och maktstrukturer. Syftet har varit att söka svar på hur den mediala bilden av Zlatan Ibrahimovic tecknas och vilka egenskaper han framställs som bärare av, på om det förekommer några nationalistiska och/eller rasistiska diskurser i materialet, samt på om Zlatan Ibrahimovic representeras som svensk eller som invandrare, en Annan, och vilka orsakerna skulle kunna vara till den representation materialet ger. Jag fann att texterna om Zlatan Ibrahimovic i stort konstruerar en medial bild av honom som en Annan, och att det sätt Zlatan Ibrahimovic omtalas kan jämföras med hur invandraren generellt omtalas i svenska medier. Jag har även funnit att det sportjournalistiska textmaterialet är starkt präglat av nationalistiska diskurser, och även av diskurser som flera av de refererade teoretikerna i detta arbete placerar under en övergripande rubrik av rasism.

I den här uppsatsen försöker vi ta reda på vilken av Sveriges rikstäckande tidningar mest prioriterade rapporteringen om dopning i samband med OS i Peking 2008. Vi vill också undersöka på vilket sätt problematiken beskrevs i respektive tidning. Den dissekerade perioden har vi delat in i före, under och efter OS för att se hur bevakningen skiljer sig åt mellan faserna. Mot slutet kontrollerar vi sen hur väl rapporteringen stämmer överens med teorier om nyhetsvärdering i andra sammanhang. Tidningarna som varit föremål för undersökningen är Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen och Svenska Dagbladet. Vi gör undersökningen både kvantitativt och kvalitativt.

ABSTRACT Elin Broman: FYRA SÄTT ATT SE EN TV-SÄND HOCKEYMATCH? ?En medieanalys av kvalseriepremiären mellan Leksand och Södertälje, 2009-03-13. Medie- och kommunikationsvetenskap D       Uppsatsventilering: 17 december 2009 SYFTE: Syftet är analysera tv-sändningen av denna hockeymatch utifrån fyra olika infallsvinklar. Jag kommer delas att undersöka om Dayans & Katz´ (1992) begrepp ?mediehändelse? idag går att applicera på mindre spektakulära sändningar av matcher eller tävlingar (Contests) än de stora evenemang som dessa forskare syftar på, samt genom en retorisk analys se vilka retoriska strategier som är framträdande i sändningen.