Sportsidorna i en lokal dagstidning betyder mycket för läsaren och är en viktig informationskälla. Vid genomförande av läsarundersökningar brukar sporten hamna högt upp bland de mest lästa inom olika innehållskategorierna i en tidning. Enligt Thomas Östberg (1992) har sport och idrott blivit en ansenlig samhällsfaktor. Allt fler utövar flera idrotter och en stor del av den information som vi får om vad som händer inom sporten förmedlas genom media (Östberg 1992:2). Sport är en sysselsättning som påverkar människors tankevärld, både ur ett generellt och globalt perspektiv.

Denna uppsats belyser hur frekvent de svenska kvällstidningarna Aftonbladet Sportbladet ochSport-Expressen rapporterar kring damfotboll, men även hur gestaltningen i rapporteringenförändrats. För att kunna se denna förändring har åren 2009 och 2013 undersökts för attjämföra dessa två år med varandra. Dessa årtal valdes för att de var mästerskapsår därEuropamästerskapet för damer spelades i Finland respektive Sverige.Den kvantitativa delen i studien genomfördes för att besvara frågan om frekvensen och ivilken gestaltning rapporteringen kring damfotbollen sker. Studien genomfördes genom attundersöka tidningarna från den 1 januari till den 31 oktober under både 2009 och 2013. Denkvalitativa delen i studien skedde genom en samtalsintervju med Sport-Expressens sportchefAnders Nettelbladt, för att få svar på hur hans redaktion tänker kring damfotboll.Undersökningens resultat visar en ökning av bevakningen av damfotboll.

Den här uppsatsen belyser hur Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen och Svenska Dagbladet omskriver fotbollsrelaterat våld i Sverige. I uppsatsen koncentrerar jag mig på kravallerna i matchen mellan Hammarby och Djurgården, som spelades på Söderstadion, den 28 augusti 2006. Syftet med den valda avgränsningen är att utföra en mer fördjupad studie om pressens bemötande av fotbollsrelaterat våld. Den här matchen symboliserar på ett effektfullt sätt de våldsamheter som med jämna mellanrum förekommer i samband med möten mellan rivaliserade lag. Efterspelet till den här matchen har dessutom varit mer omskrivet än någon annan match på svensk mark.

Uppsatsens syfte är att studera skillnader mellan kultur- och Sportjournalistik för att kunna undersöka vad dessa skillnader har för grunder och betydelser för vår uppfattning om kultur och sport i samhället. Varför låter sport- och kulturjournalistik så olika? Vad har det för betydelse? Genom att detaljstudera två av Sveriges Radios nyhetsprogram, Kulturnytt och Radiosportens nyheter, görs skillnader mellan de två genrerna tydliga och konkreta. Skillnaderna analyseras utifrån begrepp som genre, hegemoni, dikotomi och uppdelningen mellan hög och låg samhällelig status. Uppsatsens slutsatser är att uppdelningen mellan sport och kultur hålls stabil genom journalistiska genrer, vilka i sin tur är skapade efter uttryckens olika samhälleliga status.

Fotbollspelaren Zlatan Ibrahimovic var 2010 och 2011 den mest omskrivna sportprofilen i svensk press och Aftonbladet och Expressen har varsin reporter på plats i Milano för att bevaka honom och hans lag AC Milan. Syftet med denna C-uppsats är att ta reda på vad sportjournalister på Aftonbladet och Expressen tror är anledningarna till att det skrivs så mycket om Zlatan Ibrahimovic. Vidare vill vi ta reda på hur de skriver om honom, varför de skriver som de gör, vilka egenskaper Zlatan Ibrahimovic har som gör att det skrivs så mycket om honom samt vad det stora fokuset på honom får för konsekvenser. I vår analys kommer vi koppla resultatet till teorier som maskulinitet inom Sportjournalistiken, virvelvindseffekt och tabloidisering.Vi har gjort en kvalitativ undersökning med hjälp av halstrukturerade djupintervjuer. Totalt har vi genomfört fem intervjuer med reportrar, krönikörer och nyhetschefer på de två kvällstidningarna i Sverige.

During several years we have been able to follow the victories and disappointments of Ludmila Engqvist through the scrutinising eye of the media. This essay will deal with how media?s picture perception of Ludmila Engqvist has changed by analysing articles from the Swedish newspapers Aftonbladet and Expressen from 1996 to 2001. Why and how the media?s picture has changed will be analysed through the perspectives of Ludmila Engqvist being an elite athlete, immigrant and woman.

The purpose of this paper is to examine how the two Swedish cross-country skiers, Charlotte Kalla and Marcus Hellner are portrayed in the tabloids Aftonbladet and Expressen. The study is based on theories of sports journalism, media- and gender studies. Within these theories there are beliefs that men and women are portrayed differently in sports journalism. Sports journalism is described as a subject where there is a hierarchy in which the man is often framed as dominant in relationship to the woman.This study was made in an attempt to examine whether this was the case in the Swedish tabloid magazines Aftonbladet and Expressens coverage of the winter Olympics. Articles published about Charlotte Kalla and Marcus Hellner in the 2010 Vancouver Olympics, and the Olympic Games in Sochi in 2014 were analyzed by a quantitative content analysis.

Syftet med denna C-uppsats är att genom samtalsintervjuer med sportjournalister med utländsk bakgrund få en bild av hur sportjournalisterna uppfattar sig i sin yrkesroll i kombination med sin utländska bakgrund. Dessutom har vi genomfört samtalsintervjuer med redaktionschefer på sportredaktioner. Detta för att få en bild av hur redaktionschefer ser på förekomsten av sportjournalister med utländsk bakgrund på redaktionerna. Vi har även i en kartläggning undersökt förekomsten av sportjournalister med utländsk bakgrund på åtta rikstäckande medieföretag i Stockholm. Kartläggningen visade att andelen sportjournalister med utländsk bakgrund på sportredaktionerna är underrepresenterade gentemot andelen journalister med utländsk bakgrund generellt.Samtalsintervjuerna som vi genomförde var kvalitativa och semistrukturerade.

Svenska dagstidningar använder allt mer journalistiskt material producerat av nyhetsbyråer. I en majoritet av alla svenska medier upptas också en stor del av utrymmet av material som levererats från nyhetsbyråer. Användningen av centralt producerat material har kritiserats för att både likrikta medieinnehållet och för att minska mångfalden på dagspressmarknaden.   Det finns emellertid stora luckor i forskningen kring Sportjournalistik och få forskare har tagit reda på hur stor andel av tidningars artiklar, notiser och krönikor på sportsidorna som faktiskt är skrivna av Tidningarnas Telegrambyrå eller någon annan nyhetsbyrå.   Denna undersökning visar nu att det finns en likriktning på sportsidorna i åtminstone Sundsvalls Tidning och Dagbladet, med avseende på användningen av centralt producerat material. Under två vanliga veckor år 2009 är 47 procent av den förstnämnda tidningens artiklar, notiser etc. skrivna av en eller flera nyhetsbyråer.

The aim of this study was to examine how sports journalists used religious metaphors when covering football during the time span of the study, and how the athletes were portrayed as a result of the usage. The aim was also to study if the usage differed between the two newspapers chosen for the study, one of which is a morning paper (Dagens Nyheters sport section) and one which is an evening paper (Sportbladet).To answer our questions we used a quantitative and a qualitative method, the later of the two was based on a metaphor analysis. The quantitative method consisted of a content analysis where different variables were examined. The time span of the study is articles from one year.The results show that the religious metaphors were used in many ways. Some religious metaphors, such as ones including the word miracle, were more prominent than others.

This study was focused to highlight the problems that comes with being a minority on a workplace, in this case female sports journalist who are working in a male dominated sports field. The objective was to find out how the female sports journalist was experiencing working in such a domain, with focus on journalists who works on local news papers. The study also wanted to look on how these workplaces incorporated gender in their daily work.       In combination with gender theory, with concepts as masculine hegemony and power structures, I also choose to apply the american researcher Rosabeth M Kanters concept ?token?. With these aspects in mind I analyzed the five interviews that I carried out with female sports journalist with a qualitative data analysis.           The results of the study showed that the female sports journalist in some aspects were aware of the difficulties of being a woman in a male dominated area ? when they were talking about the profession at large.

According to earlier studies, men dominates the sports pages in Swedish newspapers. The gender balance is far from equal and the purpose of this thesis is therefore to look into how Swedish local and regional newspapers covered gender in their sports pages during the year of 2013. The study also examines the news values of men?s and women?s sports, whether there are any differences compared to previous studies and whether there are any differences across the country. The study uses a quantitative content analysis and the result is based on editorial material from six randomly selected newspapers in 18 randomly selected days.

I den här studien undersöker vi hur sportjournalister hanterar lagsympatier i sin yrkesroll och hur den oskrivna regeln ?no cheering in the press box? följs i praktiken. Vi har genomfört 17 kvalitativa samtalsintervjuer med sportjournalister som bevakar fotboll och ishockey från rikstäckande medier i Stockholm. 14 av respondenterna säger sig hålla på lag. Dessa lag sträcker sig från division 4 i Sverige till topplag i olika delar av världen.

Den här studien är baserad på betyg som har satts av dagstidningar på spelare i svenska herrlandslaget i fotboll under åren 1992 till 2008. Tidningarna vars sportsidor är med i undersökningenär Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet. Med spelarbetyg menas omdömena som tidningarna ger spelarna efter varje tävlingslandskamp. Spelarbetygen har analyserats utifrån frågeställningarna: Använder sig fyra rikstäckande tidningar av spelarbetyg för att vinkla rapporteringen? Hur ser skillnaderna ut i användningen av spelarbetyg i morgonpress kontra kvällspress?Studien är utförd med en kvantitativ metod där betygen samlats in och organiserats efter olika variabler.

I och med lokalpressens sinande upplagor är den här studien genomförd för att se hur sportens utrymmesutveckling i tidningarna ser ut i jämförelse med annat utrymme. De fyra tidningar som ingår i undersökningen är gävletidningarna Arbetarbladet och Gefle Dagblad samt östersundstidningarna Länstidningen Östersund och Östersunds?Posten.Undersökningen har genomförts med en kvantitativ undersökningsmetod där sammanlagt 144 tidningar, 5354 sidor, 15117 artiklar och 6660 bilder ingår. För att resultatet inte ska påverkas av vinter- eller sommarsport undersöktes en vecka på våren och en vecka på hösten.Resultatet av undersökningen visar att övrigt redaktionellt material i tidningarna har minskatmedan sporten mer eller mindre har bestått, och i vissa fall fått ökat utrymme. Alla fyra tidningar har ökat andelen övriga sidor,som annons- och tevesidor, påfallande mycket under undersökningsperioden.