Sportdrycker är i regel kolhydratbaserade i syfte att skapa goda förutsättningar för idrottslig prestation. De Sportdrycker som vid detta arbete utvecklats innehåller substanser utöver kolhydrater som möjliggör en förbättrad prestation vid långtidsuthållighetsidrott relativt kolhydratsbaserade Sportdrycker. Sportdryckerna skulle vara välsmakande och lätta att konsumera i stora volymer under arbete. Syftet var att utveckla en Sportdryck, innehållande en protein-/aminosyra-källa, men då det mot bakgrund av aktuell forskning var oklart om helprotein, oligopeptider eller fria aminosyror var att föredra, utvecklades tre olika Sportdrycker. Detta resulterade i följande tre Sportdrycker: BCAA-Sportdrycken, som innehåller 0.47 % grenade aminosyror (BCAA), Vassleprotein-Sportdrycken, som innehåller 2 % vassleprotein och Peptopro®-Sportdrycken som innehåller 0,8 % hydrolyserat kasein (i form av oligopeptider).

Sahlgrenska Academy at University of GothenburgDepartment of Internal Medicine and Clinical NutritionAbstractTitle: Coconut water as a rehydration fluid. - Can coconut water be recommended as a better choice than water or sports drink after moderately intense training?Author: My Green, Joakim LundSupervisor: Henriette PhilipsonExaminer: Frode SlindeProgram: Dietician study program, 180/240 ECTSType of paper: Examination paper, 15 hpDate: May 26th, 2014Background: Already in the 1960s an alternative to water as a rehydration fluid occurred, the so-called sports drink. Coconut water has in recent years been claimed as the "natural sports drink" in media. Coconut water is sold in shops and fitness centers around the world and has established itself as an alternative to water and sports drink in terms of rehydration after a workout.Objective: To investigate whether there is scientific evidence to recommend coconut water as a rehydration drink after moderately intense exercise ahead of water or sports drink.Search strategy: The search for articles in this systematic review was performed in the databases PubMed, Scopus, Cochrane and GUPEA.

Den fo?rsta triathlonta?vlingen arrangerades i Kalifornien a?r 1974 da?r 46 deltagare var med och ta?vlade. Intresset fo?r triathlon har sedan dess o?kat stadigt och allt fler triathleter tar sig an utmaningen att bema?stra de tre olika momenten simning, cykling och lo?pning i fo?ljd, utan vila. Fo?rutom att medverka i de pa?frestande ta?vlingarna a?gnar majoriteten av triathleterna flera timmar varje vecka a?t att tra?na.

Introduktion: Erosionsskador är ett växande problem bland barn, ungdomar och unga vuxna. Dental erosion har en multifaktoriell etiologi som består av endogena och exogena orsaker. Att erosionsskador på tänderna ökar kan bero på den höga konsumtionen av sura drycker bland barn, ungdomar och unga vuxna. Personer som idrottar kan löpa risk för dental erosion på grund av frekvent intag av sura sport/energidrycker men även till följd av påverkat salivflöde. Få studier har undersökt fotbollsspelares kunskap om dental erosion och dess konsumtion av sport/energidryck.Syfte: Att studera kunskapen om erosionsskador bland en grupp fotbollsspelande kvinnor och män.Frågeställningar: Vilken kunskap har fotbollsspelande kvinnor om erosionsskador? Vilken kunskap har fotbollsspelande män om erosionsskador? Vilken konsumtion har fotbollsspelarna av energi/Sportdryck?Metod: Studien är en kvantitativ, empirisk, tvärsnittsstudie.Resultat: Totalt deltog 44 personer i studien, 29 kvinnor och 15 män.

Introduktion: Erosionsskador är ett växande problem bland barn, ungdomar och unga vuxna. Dental erosion har en multifaktoriell etiologi som består av endogena och exogena orsaker. Att erosionsskador på tänderna ökar kan bero på den höga konsumtionen av sura drycker bland barn, ungdomar och unga vuxna. Personer som idrottar kan löpa risk för dental erosion på grund av frekvent intag av sura sport/energidrycker men även till följd av påverkat salivflöde. Få studier har undersökt fotbollsspelares kunskap om dental erosion och dess konsumtion av sport/energidryck.Syfte: Att studera kunskapen om erosionsskador bland en grupp fotbollsspelande kvinnor och män.Frågeställningar: Vilken kunskap har fotbollsspelande kvinnor om erosionsskador? Vilken kunskap har fotbollsspelande män om erosionsskador? Vilken konsumtion har fotbollsspelarna av energi/Sportdryck?Metod: Studien är en kvantitativ, empirisk, tvärsnittsstudie.Resultat: Totalt deltog 44 personer i studien, 29 kvinnor och 15 män.

Utbudet och användningen av kosttillskott bland idrottare är stor trots att få vetenskapliga bevis finns gällande positiva effekter eller ökad prestation. Studier har även visat att det finns risker med användning av kosttillskott då det kan påverka hälsa och prestationsförmåga negativt. Orsaker till användandet av kosttillskott bland idrottare anges främst vara i syfte att öka prestation, hälsa, muskelmassa och förebygga sjukdom.Syftet med denna undersökning var att göra en kartläggning över intag av kosttillskott hos idrottare samt att ta reda på vilka attityder de har till användning av kosttillskott. Syftet innefattade även om attityderna påverkade användningen av kosttillskott samt om det fanns olikheter mellan män och kvinnor bland annat gällande åsikter om kosttillskott. Idrottarnas uppfattning om risker vid intag av kosttillskott var en annan aspekt som undersöktes.Enkätundersökningen, där 98 lagidrottande män och kvinnor som spelar i division tre eller högre deltog, visade att 52 procent av idrottarna inte använde kosttillskott.De främsta orsakerna till att de inte använde kostillskott var att de ansåg sig få ett fullgott energi- och näringsintag genom intag av vanlig kost samt att de inte ansåg sig ha tillräcklig kunskap om för- och nackdelar.