Precis som människans allergiska astma beror kattastma på en överreaktion av immunförsvaret i nedre luftvägarna med IgE som huvudsaklig mediator. Detta resulterar i ett Th 2-svar som leder till kronisk eosinofil inflammation med hosta, bronkkonstriktion och andnöd som följd. Forskning och diagnostik försvåras av att mycket om sjukdomen är dåligt beskrivet. Eosinofiler i luftvägarna är en av de parametrar som används mest i forskningen, trots att det idag inte finns några fastslagna referensvärden för friska och sjuka individer. Oklarheter om eosinofilvärdet är den största bristen i dagens forskning och diagnostik och är den parameter man bör lägga mest fokus på i framtiden. Astma behandlas normalt med fokus på symptomen genom systemisk administration av glukokortikoider. Glukokortikoiderna ges i så låg dos som möjligt som fortfarande lindrar symptomen.

Social kompetens är en viktig kompetens för att den handlar om socialt samspel som är oerhört centralt i vårt samhälle. Rekryterares jobb handlar om att ständigt bedöma arbetssökandes personlighet och kompetenser varav social kompetens är en av dessa. Hur rekryterare beter sig för att avgöra huruvida en person är socialt kompetent är oftast upp till rekryteraren.Syftet har varit att undersöka hur rekryterare definierar begreppet, dess betydelse i relation till andra urvalskriterier och arbetslivet och hur de sedan använder deras uppfattning om begreppet när de bedömer om en person är socialt kompetent. Denna studie syftar till att undersöka och beskriva rekryterarnas perspektiv för att fokusera på deras förståelse av begreppet och dess betydelse och som fokus för bedömningen är intervjusituationen.Detta är en kvalitativ fallstudie där empirin har insamlats genom intervjuer. Jag har intervjuat elva rekryterare på olika företag främst bemanningsföretag.

På våra två förskolor finns det böcker som står prydligt i sina hyllor, på något sätt ingår det som en naturlig del av vår förskolekultur. Men frågan är då om böckerna används och läses? För oss båda finns det ett stort intresse av böcker och högläsning vilket gjorde ett självklart val av undersökningens syfte. Syftet med undersökningen är att få en helhetssyn och försöka förstå hur pedagoger upplever sin syn på högläsning och dess betydelse för barns språkliga utveckling och samspel i en lärandesituation. Vi vill även undersöka om det finns olika omständigheter som eventuellt skulle påverka högläsningssituationen såsom miljö, vardagens tid, kommunikation och samspel. Undersökningen genomfördes med fem pedagoger som blev intervjuade, urvalet var kvinnor i olika åldrar med olika utbildningar som barnskötare och förskollärare.

Studiens syfte var att utforska kvinnors erfarenheter av oönskadsexuell kontakt med män. Åtta kvinnor i åldrarna 22-41 intervjuades. Studiensresultat visade att erfarenheterna skett i samspel med mannens vilja som nav.Kvinnornas handlingsutrymme begränsades av förväntningar, sanktioner,svårigheter att avvisa samt tvingande handlingar. Erfarenheterna hade osynliggjortsspråkligen och socialt. Begripliggörandet av det som skett var komplicerat fördeltagarna.

Resurser och bristen på resurser är ett ofta omtalat ämne när det gäller skolan och dess verksamhet. Frågan är om vi alltid tar tillvara på de resurser som redan finns inom skolan, exempelvis eleven. Jag har i detta arbete ställt mig frågan om gymnasieeleven kan verka som resurs i skolans verksamhet och undervisning och hur elever, lärare och litteratur ser på eleven som resurs. Jag har även undersökt om forumteater är en lämplig metod för elevmedverkan i skolan. Undersökningen baseras på litteratur samt en kvantitativ enkätundersökning bland elever och lärare.

Abstrakt Titel: SäljstödNivå: KandidatuppsatsFörfattare: Fredrik Palmé och Niclas ÖstlinHandledare: Jens Eklinder Frick och Jonas MolinDatum: 2015 - januari Syfte: Tidigare forskning har visat att det finns lite eller ingen interaktion mellan säljstödsstrukturerna Self-Support, Core-Team Support och External-Support. Syftet med denna studie är därför att öka vår förståelse kring säljstödsstrukturer och se om det finns ett samspel mellan dem och om de kan kombineras, samt öka förståelsen för de fyra underliggande dimensionernas (workload, complexity, prequalification och customization) påverkan på valet av säljstöd.Metod: Studien är designad som en fallstudie med en kvalitativ ansats och ett hermeneutiskt perspektiv. Den teoretiska referensramen samlades in med hjälp av deduktion och det empiriska materialet samlades in genom semi-konstruerade intervjuer. Resultat och slutsats: Studien indikerar att det finns ett konstant samspel mellan de tre olika säljstödsstrukturerna. Valet av säljstöd beror  på säljarens upplevelser av de fyra dimensionerna och Self-Support, Core-team support och External-support är ofta kombinerade för att erbjuda det mest lämpliga stödet vid rätt tidpunkt. Förslag till vidare forskning: Eftersom ett av företagen var under omstrukturering och led av viss personalbrist, finns det möjligtvis en skillnad i appliceringen av säljstöd i ett företag som har lämplig mängd personal. Det vore även intressant att se vilken påverkan kommunikationen i ett mer centraliserat företag hade haft på valet av säljstöd. Uppsatsen bidrag: Studiens bidrag är den ökade förståelsen kring samspelet mellan olika säljstödsstrukturer.

Denna uppsats belyser något som är aktuelltidag, nämligen mobilt surfande. I och med den eskalering av surfvänligamobiltelefoner som snart var man har i sin ägo blir påföljden att företag ochverksamheter, som inte förenar sitt budskap via dessa telefoner, går obemärktaförbi. Det som inte heller alltid respekteras är att göra webbsidornatillgängliga för alla. Detta medför olyckligt nog att personer med skildaförmågor och funktionshinder blir utestängda från den värld Internet kanerbjuda. Studien i denna uppsats kommer dock låta undersöka hur man kantillhandahålla ett samspel mellan god användbarhet och tillgänglighet påmobilanpassade webbsidor..

The main purpose of this study is to, in the educator?s point of view, try to find out how pre-schools approach science and technology along with Information and Communication Technology (ICT). The survey was conducted based on qualitative interviews where two preschools participated, a total of seven teachers were interviewed. One of the preschools only has access to a computer, and the other preschool is able to use both computer and tablets in their preschool activities. The results of this show that the teacher?s thoughts about ICT are positive and that they consider it as an important part of their work and have many areas where it is useful.

Upplevelser av coaching hos operativa chefer i en stor organisation, som genomgår en förändringsprocess gällande arbetet kring rehabiliteringsprocessen, har behandlats utifrån en kvalitativ forskningsansats. Lärandet är en naturlig del av det dagliga arbetet för cheferna i denna stora organisation och de som intervjuats har erhålligt individuell coaching. Coachingen bygger på en lärlogik där utveckling och lärande står i centrum vilket nås genom samspel och dialog människor emellan där utgångspunkten är att se på lärande som en process knutet till erfarenheter, reflektion, kommunikation och förståelse. Chefernas arbete är präglat av flexibilitet, ansvar och utveckling. De coachade cheferna har upplevt coachingen på olika sätt och fokus i resultatet ligger därmed på de olika upplevelserna.

Vi har studerat yngre barn i den fria leken, det vi betraktat är den kommunikation och det sociala samspel som uppstår i lekvärlden. Genom att analysera och reflektera vårt datamaterial har vi kommit fram till att barnen väljer att leka i mindre grupper och gärna med samma kamrater. Ibland kan barnen välja att leka i en större grupp om temat inbjuder till att vara många. Vi märkte en skillnad vid dialogerna i leken, de äldre barnens konversation var innehållsrikare än de yngre barnens. Under forskningens gång har vi sett att fast det sker förändringar i leken fortsätter barnens lektema utan avbrott.

Syfte: Studiens syfte är att undersöka hur pedagoger beskriver samt samspelar med elever som anses ha ett problemskapande beteende i skolan. För att genomföra detta har jag använt mig av följande frågeställningar;? Hur samspelar pedagogerna med elever som anses ha ett problemskapande beteende i skolan?? Har pedagogerna samspelsstrategier som verkar mer positiva respektive negativa för dessa elever? I sådana fall på vilket sätt?? Hur beskriver pedagoger elever som de anser ha problemskapande beteende i skolan?Teori: Studien utgår ifrån ett sociokulturellt perspektiv, vilket är ett synsätt på lärande där alla människor anses lära sig hela tiden, i alla sociala sammanhang, livet ut. Kunskaper och färdigheter kommer från de insikter och handlingsmönster som byggts upp historiskt i ett samhälle, och som vi blir delaktiga i genom interaktion med andra människor. En av utgångs-punkterna för ett sociokulturellt perspektiv på lärande och mänskligt tänkande och handlande, är att man intresserar sig för hur individer och grupper tillägnar sig och utnyttjar fysiska och kognitiva resurser.I alla dessa processer är kommunikation och interaktion mellan människan avgörande.

Synen på matematikundervisning präglas av begreppen samspel och kontinuitet. Ett kontinuerligt samspel mellan aktörer, exempelvis lärare och elev under en bestämd tid uppfattas ofta som en lärandeprocess, där strävas efter progression, en utveckling av lärandeprocessen. Formativ bedömning kännetecknar denna nya syn, där fokus från enbart undervisning och betyg riktas mot kontinuerligt lärande baserat på utveckling. Formativ bedömning är ett samlat namn på de metoder som används under en viss period för att främja elevens lärande samtidigt som läraren utvecklar sitt yrkeskunnande tack vare den information som genereras av denna interaktion. Mycket av de undersökningar som genomförts i detta sammanhang utgår ifrån studier kopplade till elevperspektiv.

Bakgrund: Varje år drabbas cirka 18000 äldre personer i Sverige av en höftfraktur på grund av osteoporos. Många av dessa äldre får sin livskvalitet påverkad på ett negativt sätt. Höftfraktur är även associerad med komplikationer som sårinfektion, lunginflammation och urinvägsinfektion. På många sjukhus i Sverige har det varit rutin att sätta kvarsittande kateter till urinblåsan på patienter med höftfraktur. Kvarsittande kateter kan i sig orsaka urinvägsinfektion.

Abstrakt Titel: SäljstödNivå: KandidatuppsatsFörfattare: Fredrik Palmé och Niclas ÖstlinHandledare: Jens Eklinder Frick och Jonas MolinDatum: 2015 - januari Syfte: Tidigare forskning har visat att det finns lite eller ingen interaktion mellan säljstödsstrukturerna Self-Support, Core-Team Support och External-Support. Syftet med denna studie är därför att öka vår förståelse kring säljstödsstrukturer och se om det finns ett samspel mellan dem och om de kan kombineras, samt öka förståelsen för de fyra underliggande dimensionernas (workload, complexity, prequalification och customization) påverkan på valet av säljstöd.Metod: Studien är designad som en fallstudie med en kvalitativ ansats och ett hermeneutiskt perspektiv. Den teoretiska referensramen samlades in med hjälp av deduktion och det empiriska materialet samlades in genom semi-konstruerade intervjuer. Resultat och slutsats: Studien indikerar att det finns ett konstant samspel mellan de tre olika säljstödsstrukturerna. Valet av säljstöd beror  på säljarens upplevelser av de fyra dimensionerna och Self-Support, Core-team support och External-support är ofta kombinerade för att erbjuda det mest lämpliga stödet vid rätt tidpunkt. Förslag till vidare forskning: Eftersom ett av företagen var under omstrukturering och led av viss personalbrist, finns det möjligtvis en skillnad i appliceringen av säljstöd i ett företag som har lämplig mängd personal. Det vore även intressant att se vilken påverkan kommunikationen i ett mer centraliserat företag hade haft på valet av säljstöd. Uppsatsen bidrag: Studiens bidrag är den ökade förståelsen kring samspelet mellan olika säljstödsstrukturer.

Vårt sociala kapital, det vill säga våra relationer med andra, har betydelse för våra möjligheter i livet. Olika typer av kontakter bidrar till olika delar av det sociala kapitalet och kan vara av olika värde för individen. Kontakter varierar också i styrka, de svagare kontakterna kallas ytliga kontakter och är en viktig del av det sociala kapitalet. En grupp som är i behov av fler ytliga kontakter är unga nyanlända tjejer. Tidigare forskning visar dessutom att denna grupp står längst ifrån det svenska föreningslivet och därför vill projektet AxxessUmeå skapa fler kontakter mellan dem och föreningar i Umeå.