Sök:

Sökresultat:

985 Uppsatser om Spelregler för press - Sida 62 av 66

Papperslösa flyktingars rÀtt till subventionerad hÀlso- och sjukvÄrd

Idag styrs invandringen utifrÄn en migrationspolitik som uppstÀller begrÀnsningar bÄde vad gÀller antalet som fÄr tilltrÀde till landet men Àven vilka typer av invandrare som ska fÄ möjlighet att arbeta och bosÀtta sig hÀr. Trots detta regelverk kringgÄr ett vÀxande antal asylsökande de riktlinjer som styr möjligheten att vistas i landet. Dessa mÀnniskor emigrerar frÀmst frÄn oroliga och fattiga lÀnder eftersom de ser en framtid i Sverige. Men mÄnga som söker asyl i landet kommer att möta problem med sin asylansökan och nekas tilltrÀde. Bland dessa mÀnniskor finns de som vÀljer att stanna kvar trots att det inte Àr tillÄtet.

Journalistikens skyldigheter i demokratin: En studie av den svenska dagspressens framstÀllning av kÀrnkraftsfrÄgan efter kÀrnkraftskatastrofen i Japan

Efter kĂ€rnkraftsproblematiken i Japan 2011 blossade debatten om den svenska kĂ€rnkraften upp i media och andra politiska forum. Den svenska kĂ€rnkraftsdebatten som innan hĂ€ndelserna i Japan varit relativt stillsam under flera Ă„r fick i och med katastrofen Ă„ter luft under vingarna. NĂ€r en plötslig yttre omstĂ€ndighet pĂ„verkar den inhemska politiska debatten pĂ„ det sĂ€ttet spelar media och journalistiken en stor roll. Är journalistikens uppenbara maktstĂ€llning begrĂ€nsad av nĂ„gra demokratiska skyldigheter? Vilka konkreta krav gĂ„r att stĂ€lla pĂ„ en journalistik som verkar inom ramarna för demokratin?Syftet med uppsatsen Ă€r att undersöka vilka krav som gĂ„r att stĂ€llas pĂ„ journalistiken i en demokrati.

Öppenhet i redovisning

Öppenhet Ă€r en allt viktigare del av företagens Ă„rsredovisningar. I en mer och mer komplex vĂ€rld har öppenheten blivit en större frĂ„ga för företagen vid upprĂ€ttandet Ă„rsredovisningarna. Det ostabila förtroendet för företagen har resulterat i större press öppenhet. DĂ€rför Ă€r det inte konstigt att redovisningskvalitĂ© har blivit en viktig aspekt intressenter, problemet Ă€r att kvalitĂ© ses pĂ„ olika vis.U.S. Securities and Exchange Commission (SEC) har i sin senaste utgĂ„va av International Accounting Standards (IAS) skrivit 50 sidor om redovisningskvalitĂ©.

Konsumentbeteende : En studie av hur en enskild butiks kundklubb kan pÄverka kundlojalitet

I en mindre stad rÄder det hÄrd konkurrens pÄ marknaden mellan de enskilda damklÀdesbutikerna. Detta stÀller i sin tur press pÄ butikerna att skapa en kundkrets som pÄ lÄng sikt vill vara lojal till butiken. Att erbjuda sina konsumenter en kundklubb kan vara ett sÀtt, dock Àr inte detta tillrÀckligt dÄ det idag finns det en uppsjö med kundklubbar. Faktum Àr att mÄnga kundklubbar erbjuder i stort sett likadana förmÄner till sina medlemmar. För att urskilja sig pÄ marknaden Àr det viktigt att finna den rÀtta kombinationen av ekonomiska och sociala förmÄner som passar det utvalda segmentet för den enskilda butiken.

"ArbetsinstÀllningar Àro nu pÄ modet" : En liberal strejksyn: VLT och den första strejkvÄgen 1869-1874

Uppsatsen behandlar Àmnet turism och rÀttvis handel ur en geografisk synvinkel. UtgÄngspunkten Àr den ideella organisationen Tourism Concerns kriterier för en rÀttvis turism, som poÀngterar researrangörernas uppfostrande roll i marknadsföringen. Enligt detta NGO-perspektiv borde researrangören tillgodose resenÀren med information som möjliggör ett medvetet val, uppmuntrar resenÀren till ett mer ansvarsfullt och rÀttvist beteende vÀl pÄ destinationen samt en rÀttvis beskrivning av destinationer i marknadsföringen. De menar att en pÄlÀst turist bidrar till ett mer rÀttvist förhÄllande mellan turist och lokalbefolkning. Fair Trade ? rÀttvis handel inom turism behandlas i uppsatsen dels som ett medel för en mer rÀttvis regionalgeografisk beskrivning av platser, dels som en vÀg till regional utveckling.Uppsatsen syfte Àr att beskriva och analysera de tre största svenska researrangörerna, Apollo, Fritidsresor och Vingresor, information till resenÀren gÀllande ansvarsfullt och rÀttvist resande, dels genom konkreta rÄd till resenÀren, dels i marknadsföringen av destinationer i utvecklingslÀnder.

En normativ avvikelse: reproduceringen av det normalt heterosexuella i ett offentligt samtal om queer.

Vad Àr normalt? Vem Àger det samhÀlleliga tolkningsföretrÀdet av att vara normal? Vad gör och hur formar ett begrepp som normalitet oss som individer, medborgare och medmÀnniskor i det att vi försöker konstruera mening och betydelse av vÄr egen vardag samtidigt som vi försöker förstÄ vÄr gemensamma omvÀrld? Det Àr vad min magisteruppsats handlar om. Hur det blir exkluderat som utmanar normens tolkningsföretrÀde av vad som Àr möjligt att beteckna som normalt nÀr det gÀller olika sociala uttryck av kön och sexualitet. Vad hÀnder med ett begrepp som gör motstÄnd mot en normalitet som konstruerar en viss tillhörighet som mer normal Àn nÄgon annan? Vad blir den sociala konsekvensen av att det s k normala talar om denna utmaning och detta motstÄnd i ett offentligt samtal? Det Àr denna diskussion som utgör fokus i min uppsats i vilken jag studerar det offentliga samtalet om begreppet queer i svensk dagspress och hur det formuleras inom vad jag menar Àr en heteronormativ samhÀllelig diskurs, dÀr queer genom att konstitueras som synonymt med den avvikande ofarliggörs i bekrÀftelsen och reproduceringen av det normala.

Business Intelligence i SME och stora organisationer : En studie om skillnaden mellan BI anvÀndande i SME och stora organisationer

OmvÀrlden Àndras snabbt, vilket sÀtter press pÄ moderna organisationer. Organisationer kan dÀrför anvÀnda sig av Business Intelligence (BI) till att fatta bra och effektiva beslut. Enligt författare till litteratur, skribenter pÄ Internettidningar, och debattörer pÄ Internet, kan det dock vara skillnad pÄ hur BI anvÀnds i smÄ och stora organisationer, dÄ dessa inte har samma förutsÀttningar till BI anvÀndande (Chang, 2009).Vid pÄbörjandet av denna studie var det oklart hur SME och stora organisationer anvÀnder BI, samt pÄ vilket sÀtt BI anvÀndande i SME och stora organisationer skiljde sig, och vad denna skillnad bestod av. Det fanns alltsÄ kunskapsbrist inom detta omrÄde inom BI. För att berika Àmnet BI med ny kunskap gjordes dÀrför en studie dÀr BI anvÀndandet i SME och stora organisationer beskrevs, samt redogjordes det för de skillnader som upptÀcktes mellan BI anvÀndandet i SME och stora organisationer.

AnvÀndandet av miljöledningssystem och gröna nyckeltal : ? en studie av drivkrafter hos mindre företag

Under de senaste Ären har miljömedvetenheten i samhÀllet blivitalltmer pÄtaglig och i synnerhet Àr det debatten om vÀxthuseffekten som fÄtt mycket stort utrymme i media. Detta har medfört att företagens intressenter börjat stÀlla allt högre krav pÄ att Àven företagen ska ta sitt miljöansvar. Ett vanligt sÀtt att fÄ struktur pÄ miljöarbetet Àr att implementera ett miljöledningssystem i verksamheten. Företagen vÀljer ofta att certifiera sig i och medinförandet av ett miljöledningssystem, vilket Àven fler och fler av företagens kunder krÀver. Idag Àr det fortfarande i första hand stora företag som miljöredovisar och anvÀnder sig av gröna nyckeltal för att visa sin miljöpÄverkan för dess intressenter.

Följ upp mÄlarbetet hellre Àn mÄlen

Background: The Swedish population is aging [1] and malnutrition is a common problem among elderly people [2]. A method called food registration is used to monitor the patients? nutritional intake, with the purpose of reducing the risk of patients deteriorating in nutritional status during hospitalisation. However, the current method is not satisfactory and many food registration lists are incomplete. [3-6] Thus, patients do not receive a qualitative nutritional care since the assessment of the patients? nutritional status is based on incomplete documentation.Purpose: The purpose of this master thesis is to increase the quality in the nutrition monitoring process in the geriatric units B72 and B74 at Karolinska University Hospital in Huddinge, Sweden.

Stress, press och vÄrdgaranti ? En studie om arbetsrelaterad stress och stressförebyggande ÄtgÀrder

Syfte Syftet med studien Àr att undersöka om VÀstra Götalands regionala vÄrdgaranti har betydelse för personalens arbetsmiljö. VÄrdgarantin handlar inte bara om att minska vÄrdköer utan Àven om ekonomi. Vi funderar utifrÄn detta om det finns en ökad risk för arbetsrelaterad stress hos personalen eller möjligen att uppsatsen pÄvisar det motsatta, nÀmligen minskad stress? DÀrför vill vi ta reda pÄ hur cheferna tÀnker kring arbetsrelaterad stress och stressförebyggande ÄtgÀrder gÀllande sin personal.FrÄgestÀllningar1) Anser chefen/personalen att de utifrÄn vÄrdgarantin har likvÀrdiga förvÀntningar pÄ personalens arbete? 1.a) Finns det nÄgra tecken pÄ att vÄrdgarantin har ökat stressen och pressen pÄ mottagningen? Om ja, i sÄ fall hur? Uppfyllandet av vÄrdgarantikravet genererar Àven pengar till ?BUP? kliniken om de klarar mÄlen, pÄverkar detta arbetet?2) Hur arbetar chefen/personalen pÄ mottagningarna med ÀrendegÄngen? Vem beslutar om hur lÀnge ett Àrende ska pÄgÄ och nÀr det ska avslutas? 3) Hur hanterar chefen/personalen svÄra Àrenden med barn/ungdom, finns exempelvis akuthandledning, utbildning, rÄdgivning etc. för att förebygga stressrelaterade problem som kan uppstÄ i samband med patientÀrendegÄngen pÄ mottagningen? 4) Finns det olika uppfattningar om vad förebyggande ÄtgÀrder Àr gÀllande stress? Och hur mÄnga Àrenden/klienter har en heltidsarbetande pÄgÄende samtidigt?MetodKvalitativa semistrukturerade intervjuer, enskilt med chef och personal i grupp.HuvudresultatPersonalen Àr enig i att vÄrdgarantin ökat deras stress, eftersom ett annat flöde numera mÄste finnas i patientÀrendegÄngen.

Alla vÀgar bÀr till det digitala Rom : En kvalitativ studie om svensk lÀnspress vÀg in i det digitala samhÀllet

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka svensk lÀnspress vÀg in i det digitala samhÀllet, vilka medvetna val som görs i samband med förÀndringen, samt vilka fördelar och nackdelar den digitala utvecklingen medfört. Arbetet vill dessutom fÄ ett tydligt svar pÄ vilken den största utmaningen Àr med att digitalisera sin verksamhet. Uppsatsen har för avsikt att genom de ekonomiska och teknologiska aspekterna söka svar pÄ dessa frÄgor, och tar dÀrmed avstÄnd ifrÄn alla politiska inblandningar.För att undersöka detta har tvÄ lÀnstidningar granskats; Nya Wermlandstidningen och VÀrmlands Folkblad, och metoden som anvÀndes var kvalitativ forskningsintervju, genom sÄ kallade halvstrukturerade intervjuer. Fyra personer pÄ vardera tidning med hög relevans för studiens syfte intervjuades.De teroetiska omrÄden som den hÀr uppsatsen bygger pÄ Àr teorier kring digitalisering, konvergens, förflyttat fokus och makt inom medievÀrlden, samt begreppet gratismentalitet som har en Äterkommande position genom hela arbetet. Ett annat begrepp som tas upp och diskuteras Àr betalvÀgg, det vill sÀga en sorts betallösning för tidningar pÄ internet.

Sportkonsumtion online

Sammanfattning Svensk titel: Sportkonsumtion online Engelsk titel: Online sport consumption UtgivningsĂ„r: 2014 Författare: Celina FlĂŒgge Prapharot, Sara Johansson & Matilda Svensson Handledare: Anita Radon Det rĂ„der stor konkurrens för företag som verkar pĂ„ E-handelsmarknaden. I takt med att allt fler konsumenter vĂ€ljer att handla över nĂ€tet ökar tillvĂ€xten pĂ„ e-handeln. Allt fler företag blir verksamma pĂ„ denna intressanta marknad och konkurrenstrycket blir allt hĂ„rdare. Detta sĂ€tter press pĂ„ företagen att tillmötesgĂ„ sin mĂ„lgrupp för att vara konkurrenskraftiga. Det innebĂ€r att företag mĂ„ste förstĂ„ hur kundvĂ€rde skapas i en onlinemiljö för att kunna tillgodose konsumentens krav och önskemĂ„l.

"... och hur ska man dÄ kunna vara neutral?" : En studie om bosnienserbiska public servicejournalisters syn pÄ yrkesrollen och den redaktionella vardagen

Syftet med denna magisteruppsats Àr att belysa hur bosnienserbiska public servicejournalister upplever den journalistiska yrkesrollen, den redaktionella vardagen och den samhÀlleliga kontexten som de befinner sig i. Journalister pÄ Radijo Televizija Republike Srpske, RTRS, har stÄtt i centrum för undersökningen som Àr av kvalitativt slag. TvÄ datainsamlingsmetoder anvÀndes ? samtalsintervjuundersökning och frÄgeundersökning. BÄda genomfördes pÄ redaktionen i Banja Luka.

Den pÄtrÀngande verkligheten : Om reklamens utnyttjande av ungdomars identitetsarbete och konsumtionssamhÀllets kolonisation av den fria tiden

Denna uppsats tar sin utgĂ„ngspunkt i ungdomars identitetsarbete i konsumtionssamhĂ€llet och hur detta identitetsarbete pĂ„verkas av massmedier med fokus pĂ„ reklambilder och tv program.Massmedier Ă€r framtrĂ€dande till största del under ungdomars fritid. Dessutom fokuserar reklam pĂ„ att framhĂ€va livsstilar och identiteter som kan sammanbindas med fritidens vĂ€rden.Mina problem kretsar omkring hur konsumtionssamhĂ€llet idag utnyttjar och pĂ„verkar ungdomars identitetsarbete och livsstilssökande för att sĂ€lja sina produkter. UtifrĂ„n denna ansats undersöker jag ocksĂ„ hur detta kan leda till en kolonisation av den fria tiden. Syftet Ă€r Ă„ ena sidan att genom reklambilder och tv-program undersöka hur ungdomars livsstilsval, identitetsarbete och sjĂ€lvförverkligande utnyttjas av konsumtionssamhĂ€llet. Å andra sidan för jag en diskussion omkring hur detta utnyttjande skulle kunna tĂ€nkas leda till att ungdomar i det moderna samhĂ€llet fĂ„r allt svĂ„rare för att göra autentiska erfarenheter.De teoretiska utgĂ„ngspunkterna Ă€r tagna ur diskussioner av frĂ€mst JĂŒrgen Habermas och Thomas Ziehe.

Hypoxins effekter pÄ tumörceller

Uppsatsen har skrivits pÄ uppdrag av Företaget X. Syftet med examensarbetet har varit att, via kvalitativa intervjuer med virkesköpare och skogsvÄrdskonsulenter, inom Företaget X köpomrÄden, ta fram underlag för samt utreda vilka ÄtgÀrder man kan anvÀnda inom industrin för att stimulera till ökad gallringaktivitet bland privata skogsÀgare. Medelarealen för de fastigheter som har utretts ligger ganska nÀra genomsnittet för Sverige pÄ ca 50 ha. Ett omfattande intervjuarbete med kvalitativa intervjuer har genomförts pÄ de olika distrikten med sÄvÀl virkesköpare pÄ Företaget X som med skogsvÄrdskonsulenter pÄ Skogsstyrelsen. Varje intervju har tidsmÀssigt tagit ca 45 minuter till en timme. Intervjuerna som haft en kvalitativ inriktning har den intervjuade sjÀlv fÄtt styra med följd att de varierat sÄvÀl med avseende pÄ tidsomfattning som innehÄll.

<- FöregÄende sida 62 NÀsta sida ->