I denna uppsats har jag analyserat samtida politiska tal, närmare bestämt fjortonanföranden à ungefär trettio sekunder, hämtade från en partiledardebatt i SverigesRadio en dryg vecka före valet 2010.Att studera ett material som detta ur retoriskt perspektiv är spännande då mankan fråga sig om de verkligen håller ett tal i traditionell mening. En del talar för det:när partiledarna ombes att hålla ett anförande på en halv minut får de tala ostört, ochde har haft möjlighet att förbereda det de ska säga. Men andra saker talar mot:uttalandena är bara några meningar långa, och publiken finns inte inför talarnasögon, utan sitter hemma vid radioapparaterna ? eller lyssnar i efterhand på Interneteller i mp3-Spelare.Den modell med vilken själva talen analyseras har anor sedan antiken, men inomden moderna retoriken studeras hela den retoriska situationen, och två viktiga frågorhar varit vilka retoriska problem talet syftar till att lösa ? vad som är dess syfte ? ochvilken publik talaren egentligen verkar vända sig till.Frågan om vilka de sju partiledarna riktar sig till bidrar särskilt till att göra dennaundersökning relevant: det är en viktig fråga för demokratin vilka som ärpolitikernas målgrupp. Men det finns många andra anledningar att studera derasuttalanden.

Bakgrund och syfteUnder en fotbollsmatch rör sig spelarna någonstans mellan 9-12 km i olika hastigheter. Ungefär 10 % av denna sträcka genomförs genom löpningar av hög intensitet, där de flesta sprinter sker kring 2 sekunder. Under 2 sekunder hinner en Spelare ungefär 10-15 meter, beroende på Spelarens accelerationsförmåga. Studier har visat ett samband mellan hopp och sprintförmåga både bilateralt och unilateralt. Dock är det få studier som följt förloppet från start till 30 meter med mellantider om varje 5 meter och få studier genomförda unilateralt hos fotbollsSpelare.

Trots att datorspel vuxit i popularitet och fått en större utbredning först under de senaste 10 åren så har många forskare hunnit studera fenomenet. Vissa frågor har studerats utförligt som datorspelsvåldets påverkan på barnen medan andra inte fått lika stor uppmärksamhet. Vi upptäckte att man trots att FPS spelen är den största changern inom datorspel inte visste mycket om varför just de var så populära. Många forskare har utvecklat diverse teorier och försökt besvara frågan om varför datorspel i allmänhet var intressanta. Vi ville därför använda oss av dessa teorier för att försöka förstå varför tonårskillar spelade FPS spel, en fråga som vi fann hade flera svar.

Bakgrund: Ishockey är en sport som i studier visat sig ha en hög skadefrekvens. Sporten utövas av kvinnor likväl som män men hur sporten spelas skiljer sig åt beroende av kön samt mellan olika länder. En kartläggning av skadeproblematiken utgör första steget i ett skadepreventivt arbete. Dock finns i dagsläget inga studier angående skadepanoramat inom svensk damishockey.Syfte: Att kartlägga skadeproblematiken inom svensk damishockey utifrån ålder, antal exponeringstimmar, skadelokalisation, skadetillfälle, skadefrekvens samt hur lång matchfrånvaro skador föranleder. Att undersöka samband mellan skadefrekvens och exponeringstimmar samt skadefrekvens och ålder.Metod: En webbaserad enkät utformades i en retrospektiv design.

Teknologi har blivit en viktig del i barn och ungdomars liv. Spel, kommunikation, bloggar, skolarbeten och att umgås via sociala nätverk tillhör aktiviteterna online. Syftet med den här litteraturstudien var att utifrån ett teoretiskt perspektiv där bland annat Actor-Network-Theory (ANT) ingår belysa och utforska barns och unga människors interaktioner på och med Internet och det lärande och förutsättningar för hälsa som kan skapas. Tjugotre artiklar från tidskrifter med en disciplinär bredd, som bland annat innefattar utbildningsteknologi, psykologi, socio-logi och mediakunskap, har studerats. Interaktion var ett genomgående tema i artiklarna.

REFERATSyftet med detta arbete är att försöka ta reda på den bästa balansen i kontakten mellan ridlärare och ridelev, för att rideleven skall lära sig optimalt och att ridläraren samtidigt ska må bra i sin yrkesroll. Som en fortsättning på liten studie gjord av oss, Jacqueline Alex och Anja Forsberg under vårt första utbildningsår 2008 (Bilaga 2), med titeln ?Att lära ut? ville vi fördjupa oss i frågeställning enligt följande:Behöver ridläraren ha en privat relation med sina ridelever, för att få en bra effekt i sin ridundervisning? Vilka komplikationer uppstår när ridläraren blir för privat? Hur hittar man balansen mellan att ha en god kommunikation med sina ridelever utan att bli för privat??Det som till exempel kan hända är att rideleven berättar om privata problem som inte ridläraren har utbildning i att hantera eller att eleven kan tappa respekten för läraren om den blir för mycket kompis med sina elever.Huvudsakligen har djupintervjuer gjorts som en kvalitativ studie, för att få veta mer förutsättningslöst hur ridlärarna resonerar kring dessa frågeställningar. Ridlärare med olika erfarenhet intervjuades för att få spridning på materialet. En Mp3-Spelare användes för att spela in under intervjuerna, samtidigt som svaren skrevs ner, även följdfrågor skrevs ner.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien har varit att undersöka de normer och föreställningar kring kön som finns i en fotbollsförening och som de föreningsaktiva kan tänkas ha med sig in i skolans idrottsundervisning. De frågeställningar som använts har varit: vilka antaganden om flickor och pojkar kommer till uttryck i föreningen? Vem är ?fotbollsSpelaren? i föreningen? Vilka i föreningen tillhandahåller mest resurser?Metod Studien är kvalitativ och genomfördes i en fotbollsförening i en förort till Stockholm. Tillvägagångssättet har inneburit intervjuer med fyra vuxna representanter från föreningen. Intervjuerna följde fasta frågeområden för att få svar på frågeställningarna.

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet med denna studie är att undersöka hur framstående juniorfotbollsSpelare, i karriärövergången mellan junior- och seniorverksamhet, psykologiskt självreglerar. Självreglering består av koncepten planering, monitorering, ansträngning, self-efficacy, reflektion och utvärdering som delas in i tre cykliska faser: förberedelsefasen, prestationsfasen och reflektionsfasen. De frågeställningar som skall hjälpa att besvara syftet är: (1) Hur förbereder sig en juniorfotbollsSpelare inför ett träningspass? (2)  Hur tänker, känner och agerar en juniorfotbollsSpelare i relation till självregleringens prestationsfas? (3) Hur reflekterar och utvärderar en juniorfotbollsSpelare sin prestation efter ett träningspass?MetodStudien innehåller en blandmetodik, där en enkätundersökning användes för att urskilja goda informatörer för tillhandahållandet av för syftet relevant information. Urvalet var 20 stycken juniorfotbollsSpelare födda mellan 1995-1996 från två olika föreningar, där tre Spelare ur varje förening sedermera intervjuades.

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet med studien är att utvärdera hur en fotbollstränare i en ungdomsakademi bedriver fotbollsträning utifrån de teoretiska ramverken Teaching Games for Understanding (TGfU) och Enhanced Guided Discovery (EGD) i syfte att skapa effektivisering i lärande samt starkare självbestämmande motivation. Detta leder till följande frågeställningar:* Hur stor del av träningar med syfte att utveckla spelförståelse, taktik och teknik ägnas åt övningar som är isolerade respektive funktionella?* Hur stor del av träningstiden ägnas åt paus/samling och effektiv träningstid?* Är tränarens arbetssätt präglat av EGD vid inlärning av spelförståelse och teknik?Metod I studien medverkar en tränare för ett akademilag i fotboll. Denne har observerats utifrån den svenska versionen av CAIS (Coaches Analysis Intervention System). CAIS har modifierats utifrån Stenling (2013).

Syfte och frågeställningarSyftet med den här studien var att ta reda på hur lagidrottstränare (representeras av fotboll) respektive tränare inom individuell idrott (representeras av friidrott) ser på sin relation till idrottaren. Frågeställningar: Hur uppfattar tränaren närheten mellan sig och idrottaren? Hur uppfattar tränaren samspelet mellan sig och idrottaren? Hur uppfattar tränaren långsiktigheten mellan sig och idrottaren? Hur uppfattar tränaren förståelsen mellan sig och idrottaren?Metod Insamlingsmetoden i denna studie var att utföra kvalitativa djupintervjuer med sex manliga tränare på elitnivå i två olika idrotter, fotboll och friidrott. Tränarnas ålder var 43 till 56 år, med ett genomsnitt på 50,5 år. Intervjuerna baserades på en vetenskaplig utgångspunkt och genomfördes först i form av två pilotintervjuer och därefter med tränarna i deras hemmiljö.  ResultatCloseness - Fotbollstränarna antydde att man bör ha en viss distans i sin relation till idrottaren medan friidrottstränarna hade en större önskan att komma idrottaren nära. Complementarity ? Att kommunicera genom att lyssna och ställa frågor är viktigt i relationen.

Många idrottsföreningar befinner sig idag i ekonomisk kris och detta problem uppstår på grund av många olika faktorer. Vi har studerat en specifik klubb i Damallsvenskan som i nuläget befinner sig i en ekonomisk kris och läget är allvarligt. Därför har vi valt att studera vilka bakomliggande faktorer som påverkat den ideella föreningens situation och vad de kan göra för att inte hamna i liknande situationen igen. Vi har även valt att studera ledningens agerande av problemet då deras inverkan har stor betydelse. För att få fram vår slutsats har vi gjort personliga intervjuer med personer som är insatta i föreningens verksamhet och därmed fått ett kvalitativt resultat.

Syfte: Syftet med detta arbete är att utifrån ett etiskt och moraliskt synsätt beskriva hur spelbolagen balanserar faktorerna lönsamhet och spelansvar. Detta är genomfört med en avgränsning till två svenska spelbolag, Svenska Spel och ATG. Mer specifika frågeställningar för studien är: -          Hur arbetar spelbolagen med sin marknadsföring med hänsyn till spelansvar?-          Hur balanserar Spelbolagen faktorerna lönsamhet och spelansvar?-          Vilka åtgärder mot spelmissbruk har spelbolagen och hur ser den framtida utvecklingen ut av dessa? Metod: I denna studie har vi använt oss av en kvalitativ metod i form av fem stycken telefonintervjuer. Respondenterna är utvalda för att få en god uppfattning om hur spelbolagen står i denna fråga och för att få en syn i hur relevanta respondenter utomstående från spelbolagen ser på Svenska Spel och ATG gällande detta syfte. Resultat och slutsats: Undersökningen visar att de två utvalda spelbolagen har ett genomarbetat spelansvar.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur identitetsarbetet ser ut och har sett ut i Linköpings Hockey Club. Hur har man arbetet för att stärka sin identitet? Mer konkret skulle frågan kunna utformas: Hur har LHC arbetat med klubbkänslan och hur har det arbetet sett ut och förändrats mellan 1976-2003. Tanken är att denna undersökning också ska kunna hjälpa lärare att förstå hur elevers identitet skapas, både i och utanför skolan. Analysen genomförs med hjälp av tre teman; amatörism professionalism, vi dem och fostran förebilder.

Syftet med uppsatsen var att undersöka och jämföra hur de engelska fotbollsklubbarnas årsredovisningar ser ut. Vi har dessutom valt att undersöka om klubbarna följer de gällande regler som finns samt om deras årsredovisningar ger en rättvisande bild över klubbens ekonomiska ställning. Denna undersökning inriktar sig främst på de immateriella tillgångarna som är upptagna i årsredovisningen.Metoden vi använde oss av för att få svar på våra frågeställningar var genom att vi i vår teoretiska ansats hade ett deduktivt synsätt medan vår undersökningsansats byggde på en kvalitativ studie. Datainsamlingen har främst utgjorts av klubbarnas årsredovisningar samt gällande regelverk kring redovisningen.I vårt teoriavsnitt behandlade vi bland annat hur den ökade globaliseringen av handeln påverkat redovisningens utveckling och skapat ett behov av en global harmonisering av redovisningen. En del av dagens fotbollsklubbar är inte längre ideella sportföreningar utan börsnoterade bolag vilket har lett till ökade krav på klubbarnas redovisning.

Bakgrund och problem: Humankapitalet som motsvarar ett företags intelligens är en av företagens viktigaste tillgångar. I fotbollsklubbar är det bland annat spelarna som motsvarar klubbens kompetens. Däremot i traditionella företag är det de anställda som motsvarar intelligensen. Förutom fotbollsklubbar på elitnivå är det i Sverige inget annat företag som redovisar sina anställda som en tillgång i balansräkningen. När ett företags intelligens till största del består av de anställdas kunskap samt kompetens och det inte uppvisas i företagets finansiella rapporter kan det tyckas ge en missvisande bild av verkligheten.