Abstract Denna uppsats har till syfte att undersöka vilka förestÀllningar studie- och yrkesvÀgledare har om folkhögskolan och se pÄ hur dessa förestÀllningar pÄverkar vÀgledningen av enskilda individer. Metoden har varit en kvalitativ intervjustudie med Ätta studie- och yrkesvÀgledare. Resultaten visar att det finns tydliga förestÀllningar om att folkhögskolan passar bÀttre för vissa individer Àn för andra. Samtidigt upplevs folkhögskolan vara en positiv skolform för de flesta. De som framförallt ses passa pÄ en folkhögskola Àr de individer som av olika skÀl har misslyckats med den traditionella skolan, kreativa individer och de som vill anvÀnda folkhögskolan som en vÀg in till högskolan.

Syftet med denna uppsats Àr att skÀnka en grundlÀggande illustration av hur relationen bildinom bild och skrÀck kan se ut. Studien koncentrerar sig pÄ estetiken och reflexiviteten hosbilderna inom bilden hos de japanska skrÀckfilmerna The Ring, Pulse och Dark Water. Dessabilder bestÄr av ett videoband i The Ring, webbkamerabilder i Pulse och övervakningsbilder iDark Water.AnvÀndningen av rörliga bilder inom rörliga bilder Àr reflexivt i den meningen att vimedvetandegörs om filmmediet sjÀlvt som en konstruktion av bilder. Detta fenomenuppmÀrksammar oss ocksÄ pÄ akten att se. Syftet i skrÀckfilm Àr att skapa kÀnslor av olust ochskrÀck hos oss och detta Ästadkoms, bland annat, genom hur bilderna ser ut och Àr upplagda.Ett Äterkommande element hos bilderna inom bilden hos vÄra filmer Àr otydligheten hosflera av dem och detta att vi inte kan se bilden tydligt kan ge upphov till olustkÀnslor.

Syftet med uppsatsen har varit att utifrĂ„n perspektivet att socionomer inom olika verksamheter Ă€r i behov av att veta hur ickeheterosexuella kvinnor kĂ€nner sig bemötta i samhĂ€llet ta reda pĂ„ just de subjektiva beskrivningarna av detta. Detta har gjorts genom intervjuer med sex stycken ickeheterosexuella kvinnor i Ă„ldern 20 till 45 Ă„r. Materialet har visat att synlighet i media kan spela roll för samhĂ€llets attitydförĂ€ndringar. De senare Ă„rens lagar har ocksĂ„ av mina intervjupersoner upplevts spela roll för attityderna. Även Ă„lder och generation verkar kunna spela roll nĂ€r det gĂ€ller öppenhet och attityder till ickeheterosexuella kvinnor..

Under mina tre Är pÄ Konstfack har jag arbetat fram en vÀrld av ickefigurativa mönster. I mitt examensarbete lÄter jag mönstren röra sig bortom skolans vÀggar och ut i det offentliga rummet. Genom att titta pÄ hur reklamen idag tar plats i staden, pÄ gator, vÀggar, tidningar och i kollektivtrafiken har jag hittat en för mig ny exponeringsyta.Mitt arbete bestÄr av tvÄ delar:I min processbeskrivning utforskar jag ickefigurativa mönsterbilders vÀrde och roll i bÄde konstnÀrliga och vetenskapliga sammanhang. Jag har ocksÄ studerat hur reklamen tar plats i vÄrt offentliga rum. I mitt praktiska konstnÀrliga arbete har jag anvÀnt dessa teoretiska kunskaper tillsammans med en grupp tillvÀgagÄngssÀtt som jag gett samlingsnamnet PATTERN ATTACK.I mitt konstnÀrliga arbete presenterar jag hur olika PATTERN ATTACKs kan gÄ tillvÀga. .

Syftet med denna uppsats har varit att underso?ka hur den nationella kulturen pa?verkar marknadsfo?ringens utformning. Vi har anva?nt oss av tre kulturella dimensioner ? horisontell individualism, vertikal individualism samt vertikal kollektivism ? fo?r att se om det finns spa?r av de attribut som representerar de kulturella dimensionerna i marknadsfo?ringen. Underso?kningen har baserats pa? en inneha?llsanalys av bankers reklamfilmer, som ha?mtats fra?n ett land av respektive kulturell dimension.

Bakgrund: Diabetes typ 1 ?r en l?ngvarig sjukdom som kr?ver omfattande egenv?rd f?r att undvika komplikationer p? l?ng och kort sikt och f?r att ha en god livskvalitet. Traditionellt har synen p? patientutbildning varit att kunskaps?verf?ring fr?n v?rdpersonal till patient resulterar i ett l?rande och d?rmed i god metabol kontroll. Nyare forskning visar d?remot vikten av att f? bearbeta de emotionella aspekterna, att kunna acceptera sjukdomen och integrera den i livet.

Heltalen och polynom tycks ha flera gemensamma egenskaper. En av heltalens egenskaper Àr aritmetikens fundamentalsats som sÀger att alla heltal kan skrivas som en produkt av primtal. Polynomen har en motsvarande egenskap, faktorsatsen, som innebÀr att varje polynom kan skrivas som en produkt av rotfaktorer. Denna och flera andra egenskaper som heltal och polynom har som motsvarar varandra beror inte pÄ en slump utan pÄ att de Àr beslÀktade. Egenskaper hos mÄnga vÀlanvÀnda mÀngder, de reella talen, de rationella talen samt heltalen kan beskrivas med gruppteori.

I denna studie underso?ks hur nyfo?rva?rvade kunskaper hos repatriater ? ansta?llda som kommit tillbaka efter utlandstja?nstgo?ring ? tas tillvara. Trots att det visats att denna kunskap kan bidra till en verksamhets framga?ng a?r det ma?nga fo?retag som misslyckas med att ta vara pa? repatriaters nya erfarenheter och sprida dessa inom fo?rtaget. Fo?r att underso?ka hur repatriaternas kunskap tas tillvara har studien utformats som en fallstudie da?r Syncron (ett fo?retag med erfarenhet av att skicka iva?g ansta?llda pa? la?ngre utlandsuppdrag) studerats.

Uppsatsen Àr ett försök att redogöra för hur ett antal trum- och slagverkslÀrare tÀnker kring frÄgan: ?varför Àr det sÄ fÄ tjejer som vÀljer att spela trummor? Hur uppfattas skillnaderna mellan tjejer och killar i hur de nÀrmar sig trummorna samt hur de blir bemötta i det pedagogiska rummet? Grunden för arbetet Àr ett antal intervjuer med trum- och slagverkslÀrare, som arbetar pÄ kulturskolor och pÄ gymnasieskolor och deras tankar och reflektioner. Resultaten och vÄr analys visar att lÀrarnas uppfattning Àr att det Àr traditionella könsmönster och traditioner som stÄr i vÀgen för att fler tjejer skulle vÀlja att spela trummor. Undersökningen visar att tjejer inte pÄ nÄgot sÀtt Àr sÀmre Àn killar pÄ att spela trummor men att de saknar drivkraft och motivation i jÀmförelse med killarna. Ett problem Àr att det saknas kvinnliga förebilder som spelar trummor..

Uppsatsen Àr ett försök att redogöra för hur ett antal trum- och slagverkslÀrare tÀnker kring frÄgan: "varför Àr det sÄ fÄ tjejer som vÀljer att spela trummor? Hur uppfattas skillnaderna mellan tjejer och killar i hur de nÀrmar sig trummorna samt hur de blir bemötta i det pedagogiska rummet? Grunden för arbetet Àr ett antal intervjuer med trum- och slagverkslÀrare, som jobbar pÄ kulturskolor och pÄ gymnasieskolor och deras tankar och reflektioner. Resultaten och vÄr analys visar att lÀrarnas uppfattning Àr att det Àr traditionella könsmönster och traditioner som stÄr i vÀgen för att fler tjejer skulle vÀlja att spela trummor. Undersökningen visar att tjejer inte pÄ nÄgot sÀtt Àr sÀmre Àn killar pÄ att spela trummor men att de saknar drivkraft och motivation i jÀmförelse med killarna. Ett problem Àr att det saknas kvinnliga förebilder som spelar trummor..

Bakgrund: Patienter som f?r palliativ v?rd drabbas ofta av olika symtom som kan inneb?ra lidande och f?rs?mrad livskvalitet. Andn?d ?r ett symtom som ?r vanligt f?rekommande vid flera tillst?nd i palliativ v?rd och prevalensen ?r h?gre bland patienter med exempelvis lungcancer och kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL). Andn?d kan upplevas mycket obehagligt och har ofta ett n?ra samband med ?ngest.

Denna studies syfte Ă€r att ta reda pĂ„ om man kan se nĂ„gra skillnader i musikalisk utveckling hos nybörjarelever som fĂ„r prata och resonera muntligt om lektionsmaterialet till skillnad frĂ„n att enbart spela pĂ„ instrumentet under lektionerna. Studien genomfördes under 6 veckor höstterminen 2013 vid en kulturskola i södra Sverige. Åtta nybörjarelever pĂ„ slagverk deltog och de undervisades enskilt 20 minuter per vecka. HĂ€lften av eleverna fick lĂ€ra sig lĂ„tmaterialet utantill och efter gehör. Verbala instruktioner hölls till ett minimum och fokus lĂ„g pĂ„ att musicera och spela sĂ„ mycket som möjligt under lektionen.

Syftet med studien Àr att belysa hur unga fotbollsspelande tjejer upplever sin idrott. - Vad vill unga fotbollstjejer att trÀningarna och verksamheten ska innehÄlla och hur ska den organiseras för att de ska upprÀtthÄlla sitt intresse och stanna kvar?- Vad Àr viktigt i ledarens agerande för att tjejerna ska trivas?Studien bygger pÄ en kvalitativ metod och genomfördes med 17 tjejer i ett 14-Ärs lag i fyra fokusgruppintervjuer.Resultatet visar att alla tjejer tycker att det roligaste med idrotten Àr att spela matcher och Äka pÄ cuper. De tycker att det Àr viktigt att vinna, men har de spelat bra och fÄtt visa upp vad de lÀrt sig sÄ kan de ta en förlust. Kompisarna Àr en viktig faktor och att ha roligt tillsammans Àr det som gör att de vill fortsÀtta att spela fotboll. De tycker att trÀningarna ska innehÄlla blandade övningar och att de Àven dÀr fÄr spela matcher i mÄnga olika varianter.

This study attempts to look into and discuss if there are motivation factors involved whentrying to achieve a seeond language, which might effect the acquisition in any direction. Theeducation provided in Halmstad in Swedish as a seeond language is also studied on bases ofthe IDs (Individual Differences) that might occur. The study is carried out by interviews witheight informants. The interviews are analyzed and the results, which support previous researchin the area, are presented; and finally, in the conclusion part, suggestions for future researchare given, along with propos als on how to expand a study in this area..

Syftet med denna undersökning var att ta reda pÄ vad som motiverar tjejer i yngre tonÄren att bÄde börja och att fortsÀtta att spela i band, hur musikpedagoger arbetar med deras motivation samt pÄ vilka sÀtt könsnormerna pÄverkar spelmomentet. Undersökningen har genomförts med kvalitativa forskningsintervjuer som metod. Informanterna bestod av tre lÀrare samt tvÄ grupper med tjejer i Äldern 12-13. LÀrarna bestod av en man som arbetar pÄ grundskola och kulturskola, en kvinna som arbetar som projektledare pÄ en fritidsgÄrd samt en kvinna som arbetar pÄ ett studieförbund. De bÄde kvinnorna arbetar dessutom tillsammans med ett musiklÀger riktade till tonÄrstjejer som vill spela i band.