Denna uppsats studerar hur en lokal avdelning inom SMU i Sverige påverkas av det som försiggår i omvärlden mellan 1930-1950. De faktorer som studeras är världskriget, sekulariseringen, ungdomsdebatten, bibelsynsfrågan och depressionen. Undersökningen Speglar makrofrågor ur ett mikroperspektiv. Uppsatsens resultat är att SMU i Borlänge påverkas väldigt lite under perioden. Verksamheten inom SMU i Borlänge är förhållande vis lika från år till år.

På senare år har strukturen av direktinvesteringar i utlandet förändrats fråntillverkningssektorn mot tjänstesektorn, denna förändring Speglar den dominanstjänstesektorn har i världens ekonomier. Mitt syfte är att undersöka huruvida de klassiskateorierna om direktinvesteringar i utlandet även kan appliceras på tjänsteproducerandeföretag. I uppsatsen presenteras Dunnings teori om företags olika motiv till att investerautomlands. Dessa motiv kan delas upp i tre kategorier: resurssökande-,marknadssökande- och effektivitetssökande företag. I min analys kommer jag fram till attdet troligaste motivet till att tjänsteföretag investerar utomlands är att hitta nyamarknader.

Dagkirurgi blir allt vanligare inom den operativa verksamheten. Syftet med studien var att undersöka patientens upplevelser av dagkirurgi i relation till den pre-och postoperativa kontakten med operationssjuksköterskan. I resultatet framkom de två huvudkategorierna: Information och upplevelse som i sin tur resulterade i två underrubriker: Underlättande och försvårande information samt bekräftande och icke bekräftande upplevelse. Patientens och personalens förmåga till kommunikation är betydande vid förberedelserna inför ett operativt ingrepp och den kan företrädesvis utföras per telefon. Bristande kommunikation kan vara ångestskapande.

Denna uppsats syfte är att se hur dagens historiesyn kommer till uttryck i läromedel för gymnasiets kurs Historia A. Min utgångspunkt är att historiebegreppet idag har breddats till att innefatta fler perspektiv, som till exempel social-, miljö- och genushistoria. Jag undersökte fyra läroböcker som alla används i undervisning på gymnasiet och tillsammans representerar tre olika förlag. Utöver att titta övergripande på innehållet så fokuserade jag på tre perspektiv. Dessa var genus, etnicitet och historiemedvetande.

SammandragSyftet med den här rapporten är att visa hur lärare vid en skola i Sverige och en i Kenya tänker och arbetar med läs-och skrivinlärning samt beskriva hur de upplever att utomliggande faktorer kan påverka undervisningen. För att genomföra studien har en kombination av kvalitativa intervjuer och ostrukturerade observationer använts. Intervjuerna har utförts på fyra pedagoger, två svenska och två kenyanska som undervisar mot förskolan till årskurs tre. Observationerna har utförts på samma skolor och vid sex tillfällen, tre på vardera skola. I resultatet kan man ta del av kontraster och likheter mellan den svenska och kenyanska skolan.

Organisationskultur är ett komplext begrepp med många olika definitioner. Kulturen inom organisationen kan vara enhetlig, uppdelad eller splittrad och den kan även påverka hur en organisation presterar. I studien finns tre olika perspektiv på organisationskultur som Speglar huruvida kulturen är enhetlig, uppdelad eller splittrad. Dessa tre perspektiv är integrationsperspektivet, differentieringsperspektivet och fragmenteringsperspektivet och i vår studie har vi undersökt vilket av dessa perspektiv som två olika delar av en organisation tillhör. Vidare har vi sökt svar på frågan hur de olika perspektiven påverkar måluppfyllelsen i de två olika delarna av organisationen.

Syftet med undersökningen är att se hur lärare använder sig av skönlitteratur i undervisningen, vad de anser arbetet ger eleverna samt om det finns några hinder med det skönlitterära arbetet. I vår forskningsbakgrund tar vi upp olika forskares syn på hur skönlitteratur påverkar barns kunskapsutveckling, för- och nackdelar med det skönlitterära arbetet samt vad kursplanerna säger. Det skönlitterära arbetet knyts samman med Vygotskijs och Langers teorier om lärande. För att uppnå syftet genomfördes intervjuer med nio mellanstadielärare på skolor i södra Sverige.Samtliga lärare i vår undersökning använde sig av någon form av skönlitteratur i undervisningen och flertalet tycker att det skönlitterära arbetet är viktigt eftersom det ger eleverna en djupare förståelse. Det mest framträdande arbetssättet var tematiskt arbete samt att lärarna använde sig av skönlitteraturen som en del i arbetet med läs- och ord förståelse.

Uppsatsen analyserar hur återförsäljning på Internet hanteras under EU-rättens konkurrensregler för vertikala avtal bl.a. i ljuset av EU-domstolens avgörande i Mål C-439/09 Pierre Fabre. Med EU-rättens konkurrensregler för vertikala avtal åsyftas artikel 101 Fördraget om Europeiska Unionens Funktionssätt, Kommissionens förordning (EU) nr 330/2010 av den 20 april 2010 om tillämpningen av artikel 101.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på grupper av vertikala avtal och samordnade förfaranden och Kommissionens Riktlinjer om Vertikala Begränsningar (2010/C 130/01). Fokus ligger på att utreda om den balans som reglerna Speglar mellan olika intressen är välavvägd och hur reglerna bemöter de utmaningar som Internetförsäljning medför..

Uppsatsen undersöker hur topiker och bildspråk Speglar och reproducerar strukturella maktrelationer genom performativa talakter i samtida recensioner av populärmusik. Materialet består av 86 recensioner som publicerades i Expressen, Aftonbladet, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet under augusti måndad år 2014. Analysen anlägger ett intersektionellt perspektiv på topiker och bildspråk som återkommer i recensionerna, för att undersöka förhållandet mellan musikalisk genreindelning och samhälleliga maktrelationer. Att anlägga ett intersektionellt analysperspektiv innebär i det här sammanhanget att undersöka hur identitets- och maktkategorierna kön, klass och ras skapar och förhåller sig till varandra. Resultatet är språkliga identitetskonstruktioner som avviker från den musikaliska genrens norm inte bara skapar utan även förstärker varandra.

Detta examensarbete undersöker genom analys innehållet i ett urval av samtida läseböcker i svenska för lågstadiet. Studiens syfte är att undersöka om, och i så fall på vilket sätt de förändringar som skedde i det svenska samhället under 1970-talet förmedlades. Det övergripande styrdokumentet för grundskolan under denna period var Läroplan för grundskolan (Lgr69). Studien innehåller även forskningsbakgrund kring läseböcker från 1970-talet samt en tillbakablick över den svenska läsebokens historia.Genom text- och bildanalyser av läseböcker som använts i svenskundervisning under 1970-talet visar studien att det finns övergripande likheter i deras innehåll. Dock finns det skillnader mellan böckerna vad gäller struktur, disposition och val av illustrationer.

Den psykiska ohälsan bland unga kvinnor ökar i samhället idag.  Självskadebeteendet kan vara ett sätt för dem att lindra sin ångest. Tidigare forskning visar att sjuksköterskor upplever en vanmakt och osäkerhet inför denna patientgrupp. Syftet med denna studie är att, genom kvalitativ analys av fyra självbiografier, beskriva unga kvinnors upplevelser av självskadebeteende. Resultatet bygger på fyra huvudkategorier med vardera två subkategorier som illustreras och förtydligas med citat från författarna. Huvudkategorierna Speglar fyra områden som har stor betydelse för utvecklingen av självskadebeteendet.

Gestaltningen av Nord Amerikas indianer på film under tre epoker Syftet med denna uppsats var att skapa en djupare förståelse för gestaltningen av Nord Amerikas indianer ur ett etniskt perspektiv. Uppsatsen Speglar tre olika epoker, nämligen västern eran, 1970-talet och 1990-talet, men med en tonvikt på hur klassiska stereotyper gestaltas och om det finns några befintliga undantag. Med hjälp av en analysmall har jag analyserat sex olika filmer, två från varje epok för att finna likheter och skillnader i gestaltningen av Nord Amerikas indianer i så kallad Hollywood film. På så sätt har jag funnit hur tiden luckrat upp dessa stereotyper till stor del men att de fortfarande finns kvar men med mer genomtänkta och komplexa relationer sedan västern erans storhets tid. Men även att det finns ytterst få undantag från de stereotypa idealen och att faktorer som brist på översättning av indianspråk fortfarande distanserar åskådaren från att känna engagemang och empati får indianer som individer..

Syftet med denna studie är att undersöka idrottslärares synsätt på elever i behov av särskilt stöd. Vi vill undersöka om idrottslärarna har ett individorienterat eller interaktions- och relationsorienterat synsätt. Enligt litteratur och tidigare forskning är dessa två synsätt de rådande, där det individorienterade synsättet är det dominerande i dagens skola. För att söka svar på idrottslärarnas synsätt har vi använt oss av kvalitativa intervjuer, där vi intervjuat sex verksamma idrottslärare i grundskolan. Genom intervjuerna har idrottslärarna fått beskriva sin syn på och sitt arbete med elever i behov av särskilt stöd.

Detta är en uppsats som handlar om hur utbudet av skönlitteratur i skolan stämmer överens med elevernas val av skönlitteratur och om hur det påverkar läslusten. Pedagogens roll tas upp eftersom det är hon eller han som påverkar vilka böcker som läses i skolan. Att man som pedagog har svar på de didaktiska frågorna vad och varför och att utbudet av litteratur i skolan till viss del Speglar det eleverna efterfrågar, är båda viktiga aspekter i att gynna läslusten. Olika teorier om hur och varför man ska läsa presenteras för att dels visa hur man sett på skönlitteratur tidigare, dels för att de tillsammans skapar en bredare anledning till att läsa. Elevers efterfrågan har vi fått fram genom att utföra en enkät i årskurs åtta och nio i grundskolan och ett och två på gymnasiet.

För att nå betyget E i ämnet svenska behöver elever i årskurs 9 uppvisa förmågan att använda sig av enkla gestaltande beskrivningar. Genom kvalitativ textanalys av tio elevtexter undersöks hur eleverna använder sig av just gestaltande beskrivningar. En gestaltande beskrivning innebär den strategi eleverna använder sig av för att skapa en visuell bild av texten. Med en tvärvetenskaplig ansats fokuserar undersökningen på gestaltande beskrivningar av miljö, deltagande personer och synvinkel. Elevtexterna som analyserats är hämtade från det nationella provet i svenska för årskurs 9.