Syftet med uppsatsen är att fördjupa kunskapen om och förståelsen för processen från delaktighet i en dysfunktionell familjesituation, präglad av en familjemedlems missbruk, till separation, frigörelse och integritet. Utifrån detta syfte ställdes frågorna: Hur upplevs processen från den påverkan som det innebär att leva tillsammans med en alkoholist till att frigöra sig och hitta sitt eget sätt att leva och hur kan man utifrån symbolisk interaktionism och teorin om Spegeljaget fördjupa förståelsen av denna process?Som metod har används kvalitativ intervju med en kvinna som har levt med en alkoholiserad man. Uppsatsen belyser frågorna ur en social synvinkel och utgår från det teoretiska perspektivet symbolisk interaktionism som sätter fokus på interaktionernas betydelse. Teorin om Spegeljaget visar på betydelsen av andras spegling för människans självbild.Uppsatsen kommer fram till att kvinnans liv på ett genomgripande sätt har påverkats av att leva i en relation med en man som missbrukar alkohol.

Ämnet för den här uppsatsen är AD/HD-diagnostiserade ungdomars subjektiva syn på sin identitet och självbild. Vi ville ur ett socialpsykologiskt perspektiv få en ökad förståelse för dessa ungdomars situation. Enligt Socialstyrelsen (2002) har 2?5 procen av barnen i skolåldern hyperaktivitetssyndrom med samtidig uppmärksamhetsstörning, en relativt hög siffra, vilket ger relevans till vårt valda ämnesområde. Vår målgrupp för uppsatsen är för alla som har intresse för ämnet.

Denna studie understryker den sociala miljöns betydelse för enäggstvillingars identitetsskapande. Hur utvecklas identiteten hos två genetiskt identiska individer som växer upp i samma miljö? Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer med tio enäggstvillingar, som även vill ge en inblick i hur enäggstvillingar upplever sin relation till sin tvilling och hur de upplever att de uppfattas av den sociala omgivningen. I vår teoretiska referensram har vi använt oss av diverse identitetsteorier som betonar interpersonella- och grupprocesser, Cooleys teori om Spegeljaget samt den sociala jämförelseteorin som presenteras av Festinger. I resultatet framgick det hur enäggstvillingars identitet uppfattas i förhållande till sin tvilling, där omgivningen hade en betydande roll i enäggstvillingarnas identitetsskapande men även hur jämförelser direkt påverkade den egna självkänslan.

Syftet med denna studie var att beskriva och ge djupare förståelse för hur unga vuxna arbetslösa i Västra Götalands län upplever sitt identitetsskapande och sin levnadssituation. I denna studie utfördes tio kvalitativa semistrukturerade intervjuer med respondenter i åldrarna 18-29 år. Då vi anser att identiteten är social valde vi i vår studie att utgå från Symbolisk interaktionism, med underliggande teorier som definitionen av situationen (Charon, 2004; Svensson, 1992), den generaliserade andre (Mead, 1976), Spegeljaget (Mortensen, 2003) och stämplingsteorin (Goffman, 1972; Becker, 1963). Att vara arbetslös påverkar många olika delar av livet och är av allra högsta grad avgörande för hur individen upplever sin levnadssituation och sitt identitetsskapande. Det som framkommit pekar främst på vikten av de sociala interaktionerna gällande arbetslöshet samt dess betydelse för individen.

Problem: Förhandlingslitteraturen har under de senaste decennierna haft en säregen utveckling, och forskare har debatterat vilka beståndsdelar och element som egentligen ska anses bygga upp förhandlingar. Det finns idag därför en risk att förhandlare kan få en snedvriden bild av förhandlingar i verkligheten. Syfte: Studiens syfte är att öka förståelsen för förhandlingssituationen och belysa de faktorer som kan påverka dess utfall. Metod: I denna uppsats har en fyrstegsmodell utvecklats. Denna utgörs av informatonsinsamlingssteg med fyra olika ontologiska status; litteratur, seminarie/intervjuer, semi-realitet och verklighet.

Examensarbetet behandlar urval rön av betydelse för elevers självförtroende funna i litteratur och elektroniskt tillgängliga uppsatser, doktorsavhandlingar och artiklar. Bibliotek, Libris, ERIC och DIVA är huvudsakliga källor. Engelska och svenska källor har analyserats. Några teoretiska ansatser har påverkat urvalet. Georg H.

AbstractTitle: It is not necessary to be the best, but I don?t want to be average Author: Maja Benca & Emma Ender Tutor: Hedvig EkerwaldPurpose: The purpose of this thesis was to identify the subjective experiences of stressors and demands of law students of Uppsala University. Beyond these problems, this thesis was also identifying if there was a balance or conflict between social life and studies from a social psychological perspective. This essay is based on five key questions: How does the subjective experience of stress and demands affect the interviewed law students? How do the interviewed law students handle the stress and demands in their studies and in everyday life? Do the interviewed law students consider there is a balance between social life and studies? How do the law students want to present themselves in front of classmates and teachers? What do the interviewed law students consider to be the main goal in life? Method/Material: The material used in this thesis consists of a total of ten interviews with law students of Uppsala University, five women and five men in the ages of 20 - 32.

Studiens syfte var att utifrån en socialpsykologisk begreppsram ge en beskrivning om hur vuxna individer upplever att den sociala nätverksidan Facebook påverkar deras sociala identitet. Studien ämnade även ge kunskap om huruvida individer förväntas framställa sig på ett visst sätt på nätverksidan och om denna framställning överensstämmer med deras identitet i övriga livet.     Tillvägagångssättet i studien var semi-strukturerade intervjuer med åtta aktiva användare av Facebook i Västra Götalands län. Intervjumaterialet analyserades utifrån dramaturgiska perspektivet, Spegeljaget och rollteori. Fem dominerande teman framkom då respondenterna berättade om sina upplevelser av sitt aktiva medlemskap i Facebook. Dessa var: en allmän bild av användandet, oro för offentligheten, gemenskap efter behag, att vara som de andra och en önskvärd profil.      Studiens resultat visar att Facebook-användare inte är helt medvetna om hur mycket nätverksidan faktiskt påverkar dem.

SammanfattningFrågor som vi har lagt fokus vid i uppsatsen är hur föräldrarna upplevt att de blivit bemötta av myndigheter, släkt, vänner, samhället i stort. Hur har dessa reagerat/agerat efter att en familj drabbats av en våldtäkt. Vi har också valt att titta på hur självhjälpsgrupper arbetar med och bearbetar känslor som skuld och skam. Utifrån fyra intervjuer med föräldrar till utsatta flickor och personal från Brottsofferjouren i Karlstad, Magnus Karlssons bok Självhjälpsgrupper (2006) som ingående diskuterar ämnet samt Anna Meeuwisses bok Vänskap och organisering (1997) har vi samlat data för bearbetning och analys för att på så sätt få svar på vår frågeställning. Den teori vi har valt är Charles Horton Cooleys och George Herbert Meads symbolisk interaktionism och Spegeljaget som senare utvecklats av bland andra Thomas Scheff och Erving Goffman.

SammandragDenna uppsats ämnar studera huruvida yrkesidentitet påverkar perception avarbetsgivarvarumärke och val av arbetsplats, en outforskad aspekt inom fältetarbetsgivarvarumärke som uppmärksammades efter genomgång av tidigare forskning.Tidigare studier fokuserar främst på exponering som den avgörande faktorn för ett attraktivtarbetsgivarvarumärke och forskningen i denna studie har haft som avsikt att undersöka omäven yrkesidentitet kan vara en av de mest avgörande faktorerna vid intresseskapande av ettföretag. Motiv för denna uppfattning fanns vid ett möte med ett av Sveriges störstanyhetsmedium, Dagens Nyheter (DN); ett välexponerat företag med ett mycket starktarbetsgivarvarumärke. Attraktionen i arbetsgivarvarumärket upplevs dock endast främst inomden specifika målgruppen journalister och redaktionspersonal vilket företaget observerat isvårigheten att rekrytera andra yrkeskategorier. Fokus hos företag mot en viss yrkeskategorikan te sig problematisk när företaget har behov av att anlita personal inom ett annat områdeän organisationens huvudsakliga. Detta dubbla ansikte i arbetsgivarvarumärket har varitutgångspunkten i uppsatsarbetet där DN-fenomenet visat att ett etableratarbetsgivarvarumärke inte alltid räcker för att attrahera och rekrytera personal.

Träning är ett fenomen som växt explosionsartat de senaste åren. Fler personer än någonsin är medlemmar på ett gym och antalet gym blir fler och fler. Antalet motionstävlingar ökar, deltagarna är rekordmånga och tävlingar och lopp blir snabbt fulltecknade. Tränar man idag bara för att må bra, eller finns det även andra drivkrafter? Studien är en kvalitativ studie där intervjuer med åtta stycken respondenter har genomförts.

Vi har skapat en kandidatuppsats i syfte att undersöka hur mellanchefer upplever och hanterar sitt bemötande av personal samt hur de upplever och hanterar sitt bemötande i förhållande till rollen som mellanchef och andra roller de har i back- respektive frontstage. Uppsatsen syftar även till att undersöka om mellanchefers bemötande av personal påverkas av deras egna erfarenheter från privat- och arbetslivet. Vi ville också ta reda på om människans bemötande skiftar utifrån olika situationer och om detta sker beroende på vilka som ingår i bemötandesituationen samt om för många olika roller att handskas med leder till ett tillstånd av kaos i bemötandet av andra. Vår förhoppning med denna studie är att bidra till att ge mellanchefer en möjlighet att reflektera över sitt bemötande mot sin personal och på så sätt kunna utveckla sitt bemötande. Med kvalitativ metod däribland samtalsintervjuer och observationer insamlades material som sedan tolkades och analyserades utifrån Goffmans rollteori, Meads symboliska interaktionism och Cooleys Spegeljaget.I vår huvudfråga ville vi undersöka hur mellanchefer upplever och hanterar sitt bemötande av personalen samt hur de upplever och hanterar sitt bemötande i förhållande till rollen som mellanchef och andra roller de har i back- respektive frontstage.

I populärkulturen finns en idé om en ja-kultur som är utmärkande för dagens samhälle, vilket kan bidra till negativa betingelser av ordet ?nej?. Syftet med uppsatsen är att utifrån ett emotionssociologiskt perspektiv undersöka unga människors förhållningssätt till de emotioner som uppkommer vid ett nej-sägande, samt hur de kulturella koder som existerar påverkar beslutsfattandet i privatlivet. Med en kvalitativ metod har tio personer mellan 22-28 år intervjuats enskilt. Urvalet motiveras med att denna grupp är i en process där de vill etablera sig i olika sammanhang och därmed reflekterar över hur de förhåller sig till, samt bemöter, de krav och förväntningar som ställs.

Sverige är ett av världens mest individualistiska länder. Befolkningen utgörs till 46 procent av singlar och den största gruppen singlar är kvinnor i åldersgrupperna övre medelålder och äldre (Statistiska centralbyrån, 2012). Syftet med den här uppsatsen är att öka kunskapen kring hur svenska heterosexuella kvinnor i gruppen övre medelålder upplever singellivet.Jag använde mig utav välkända teorier och begrepp inom sociologin. De tillämpade teorierna och teoretiska begreppen var individualism, rena relationer, tvåsamhetsnormen och identitetsskapande utifrån teorier som Spegeljaget och könsidentitet/könsroller.Undersökningsproblemet bestod i att beskriva kvinnornas upplevda positiva och negativa aspekter utav singellivet, hur deras förutsättningar av att leva som singlar i samhället påverkades av omgivningens attityder samt vilken betydelse det hade för deras identitet.Jag valde en deskriptiv metodansats och genomförde en kvalitativ studie i form av semistrukturerade intervjuer. Jag genomförde fyra semistrukturerade intervjuer med kvinnor mellan 53 och 64 år som var skilda och hade barn från tidigare äktenskap.Resultatet visade att de positiva aspekterna av singellivet var upplevelsen av självständighet, frihet och kontroll.