Problembakgrund: Organisationer upplever stÀndigt tvister nÀr de agerar i en konkurrensutsatt miljö. Tvister kan behandlas pÄ en mÀngd olika sÀtt, till exempel kan parterna ta hjÀlp av nÄgon utomstÄende, de kan lösa tvisten pÄ egen hand eller gÄ till domstol. I Sverige tenderar vi att lösa konflikter pÄ likartade sÀtt oavsett tvistens karaktÀr. Alternativa tvistelösningsmetoder sÄsom medling anvÀnds endast i begrÀnsad omfattning. Jag anser att tvistelösning blir mer ÀndamÄlsenlig om den anpassas efter den ifrÄgavarande tvisten.

Denna rapport ger en beskrivning av hur tvÄ lagringsbyggnader har förvandlats frÄn tidigare lagerbyggnader tills idag tvÄ bostadshus. De byggobjekt som kommer att diskuteras Àr gamla vattentornet i Norrköping samt spannmÄlssilorna i Söderköping. Rapporten tar upp punkter som berör bÄda byggnaderna men ger Àven en mer detaljerad beskrivning av specifika problem som varit unikt för nÄgon av dessa tvÄ byggnader.Aspekter som tas upp i rapporten Àr innebörden av byggnadernas placering bÄde geografiskt men ocksÄ pÄ en mer detaljerad nivÄ. BÄda byggnaderna har varit kulturhistoriskt intressanta vilket gjort att jag Àven tagit upp en diskussion om detta. De bÄda objekten beskrivs bÄde utifrÄn hur de ser ut idag men Àven hur de var tÀnkta att fungera innan ombyggnaden, samt kort om byggnadernas historia.

Syftet med studien Àr att studera lÀrarens intentioner och hur elever uppfattar lÀrarens budskap inom kemi pÄ gymnasieskolan. Metoden jag anvÀnt mig av Àr Stimulated Recall. Genom att jag observerat och filmat lektionerna, dÀr jag har trÀffat lÀrare och elever var för sig för att reflektera över lektionstillfÀllet. De reflektionsfrÄgor jag anvÀnt mig av Àr mallen för en sÄ kallad CoRe, som Berry, Loughran & Mulhall (2003) frÄn Australien har utformat. Det Àr ett reflektionsverktyg men Àven ett sÀtt för att exemplifiera PCK (pedagogical content knowledge).

Tidigare forskare har frÀmst fokuserat pÄ leasing som en del av en organisations externa redovisning och dess utformning medan det interna perspektivet pÄ leasingomrÄdet har fÄtt mindre uppmÀrksamhet (Finnerty, Fitzsimmons & Oliver, 1980; Goodacre, 2003; Wilkins & Zimmer, 1983). Denna uppsats syftar sÄledes till att undersöka de problem som kan uppstÄ internt i en kommun med hÀnsyn till hantering av leasingavtal. UtifrÄn den problematik som uppdagas presenteras sedan förslag till hur rutiner ska utformas inom den specifika kommun som Àr föremÄl för fallstudien. Studien baseras pÄ ett kvalitativt angreppssÀtt dÀr aktörernas uppfattning av verkligheten stÄr i fokus. Empiriskt material har samlats in genom intervjuer med relevanta aktörer inom leasingprocessen och analyserats utifrÄn identifierade teman.

I denna uppsats analyseras de faktorer som ligger bakom beslutet att lÄta Turkiet inleda intrÀdesförhandlingar med EU. Dessa faktorer analyseras utifrÄn Allisons tre modeller: Rational Actor Model, Organizational Behavior och Governmental Politics. Modellerna beskriver olika komponenter som lÄg till grund för beslutstagandet.I vÄr analys belyses först de statliga aktörerna och deras motiv för att ge Turkiet kandidatstatus och ett datum för eventuella förhandlingar, enligt Rational Actor Model. DÀrefter belyses de organisatoriska strukturerna bakom EU och dess inverkan pÄ det faktiska inledandet av förhandlingarna enligt Organizational Behavior. Slutligen nÀmns kortfattat Governmental Politics, som behandlar nyckelpersoner och förhandlingskonstellationer, eftersom modellen ej kunnat genomföras i sin helhet.Uppsatsen har som uppgift att tillÀmpa de olika modellernas styrka i den specifika fallstudien och utgör en ny syn inom europeisk integration..

Uppsatsen syftar till att ta reda pĂ„ huruvida elever i Ă„rskurs fem upplever sin fritid som stressande och om detta inverkar pĂ„ deras skolgĂ„ng. Är detta nĂ„got som lĂ€rare i sĂ„ fall ska ta hĂ€nsyn till i sin planering av undervisning och lĂ€xor? Tre elever och tre lĂ€rare har intervjuats enskilt och deras utsagor ligger till grund för resultatet. Eleverna drogs slumpmĂ€ssigt frĂ„n samma klass och det resulterade i tvĂ„ pojkar och en flicka. LĂ€rarna hade alla anknytning till den aktuella klassen.

Ledarskapsteorin Leader-Member Exchange (LMX) menar att en hög kvalité i relationen mellan ledare och medarbetare Àr viktig för olika organisatoriska utfall. DÄ forskning inte fokuserat pÄ vilka relationsaspekter som medarbetare vÀrderar som viktiga inom specifika branscher, Àr denna studie ett avstamp till omrÄdet. Syftet med undersökningen var att ta reda pÄ vilka relationsaspekter som sÀljmedarbetare vÀrderar som viktiga i relationen till sin nÀrmsta chef, om vÀrderingen av dessa relationsaspekter har ett samband med medarbetares upplevelse av den befintliga relationen till sin nÀrmsta chef och om relationsaspekterna vÀrderas olika beroende pÄ den befintliga kvalitén i relationen. En enkÀtstudie genomfördes dÀr LMX samt relationsaspekter behandlades. Deltagarna bestod av 70 sÀljmedarbetare pÄ ett globalt företag i Mellansverige.

Denna uppsats Àr, precis som titeln anger, en analys av sambandet mellan motsÀgelser och Ängest. De nutida vardagsuttrycken för begreppen utreds och granskas med hjÀlp av kÀnslo- och rationalitetsfilosofiska teorier och distinktioner ifrÄn Arne NÊss och Jean-Paul Sartre. Författaren föreslÄr en egen definition av Ängest och jÀmför denna med andra filosofers och tankeskolors definitioner av begreppet. Författarens syn pÄ Ängest skiljer sig frÄn Sartres, dÄ han menar att Ängest kan lösas upp och att den ofta Àr vÀldigt specifik och konkret till sin karaktÀr, medan Sartre menar att Ängesten Àr omöjlig att lösgöra sig ifrÄn och att den Àr av ett mycket mer generellt slag. Detta konkreta och specifika element i den Ängestdefinition, som författaren vill lÀgga fram, bestÄr i att Ängesten uppstÄr i vissa valsituationer dÀr valalternativen, i nÄgon form, Àr sinsemellan motsÀgande och dÀr ett val Àr tvunget att göras..

Studiens syfte var att undersöka vad verksamma förskollÀrare har för instÀllning till bilderboken samt dess kopplingar till förskolan, lÀroplan och mÄngfald. Det empiriska resultatet föregÄs av en forskningsbakgrund som berör bilderboken, dess roll i förskolan samt kopplingar till lÀroplanen och mÄngfaldsperspektiv.Studien var av kvalitativ karaktÀr bestÄende av semistrukturerade intervjuer. Det empiriska resultatet bestÄr av intervjuer med sju verksamma förskollÀrare. I resultatet redogörs för vad de har berÀttat om gÀllande bilderbokens roll pÄ respektive förskola samt vad för tankar de har kring urval av bilderböcker. Vidare berörs Àven deras tankar kring kopplingar till lÀroplanen och mÄngfaldsperspektivet, utifrÄn bilderboken.Resultatet visade att samtliga förskollÀrare anser att bilderboken har en viktig roll i förskolan.

Det svenska samhÀllet bygger pÄ demokratiska principer om allas lika rÀttigheter. I de demokratiska vÀrdena finns grunderna för integreringen i det svenska samhÀllet. Integreringen blir en konsekvens av den demokratiska mÀnniskans syn pÄ ett samhÀlle dÀr alla mÀnniskor ses som tillgÄngar till det gemensamma, och dÀr olikheter inte ses som ett problem. I detta arbete har jag valt att fokusera pÄ den integrering i grundskolan, som har funnits sedan en tid tillbaka. Arbetet vilar pÄ tankarna att vi ska skapa ?en skola för alla?, alltsÄ en skola dÀr alla elever ska kunna kÀnna samvaro och deltagande.

Syftet med denna undersökning Àr att undersöka hur lÀrare arbetar med lÀsinlÀrning i Ärskurs 1, pÄ vilka grunder de vÀljer metod för lÀsinlÀrning och hur lÀrarna resonerar kring lÀromedel, höglÀsning samt hur de skapar lÀsintresse hos eleverna. Som metod för att undersöka detta har vi anvÀnt oss av kvalitativ samtalsintervju med sju lÀrare som arbetar eller har arbetat med elever i Ärskurs 1.Resultatet visar att flertalet av lÀrarna anser att man mÄste blanda ljudmetoden (syntetisk ljudmetod) och helordsmetoden (analytisk metod) för att skapa den bÀsta lÀsinlÀrningen. Tre lÀrare utgÄr frÄn specifika metoder och arbetssÀtt vilka Àr Trageton, Montessoripedagogik och ett individualiserat arbetssÀtt med laborativt material. Resterande har inte nÄgon utarbetad pedagogik i sin undervisning. HöglÀsning förekommer hos samtliga lÀrare dÀr syftet Àr att vÀcka lÀsintresse.

Syftet med examensarbetet har varit att upprĂ€tta ett förslag över hur man kan utveckla ön Ljusterö i Stockholms skĂ€rgĂ„rd samtidigt som man sĂ€kerstĂ€ller och bevarar de kvaliteter som finns pĂ„ ön. Examensarbetet syftar ocksĂ„ till att utreda hur man kan integrera Ljusterö i en vĂ€xande förortskommun samtidigt som man bibehĂ„ller öns specifika karaktĂ€rsdrag. Ljusterö ligger i ÖsterĂ„kers kommun ca 3 mil norr om Stockholm. Ön genomgĂ„r i nulĂ€get en omfattande permanentomvandling, dvs dĂ„ befintliga fritidshusomrĂ„den omvandlas till permanentboenden. Detta stĂ€ller ökade krav pĂ„ infrastrukturen, som exempelvis nya vĂ€gar, vatten- och avlopp och snöröjning.

Distansutbildning, dÀr studenter befinner sig pÄ en annan geografisk plats Àn dÀr utbildningen sker, Àr en snabbt vÀxande form av högskolestudier. Antalet distansstudenter blir inte bara fler för varje Är, de ökar dessutom i antal relativt till campusstudenter. Vi presenterar befintlig teori om hur distansutbildningar utvecklats, hur studenter kan samarbeta och hur olika informations- och kommunikationsverktyg uppfattas. VÄr empiri Àr baserad pÄ semistrukturerade intervjuer med sex studenter som alla befinner sig pÄ olika nivÄer och utbildningar. Vi presenterar empirin genom att lÀgga fram citat som sedan analyseras och jÀmförs mot det tidigare framlagda teoretiska ramverket.

I denna studie har syftet varit att ta reda pÄ Hur nya lÀrare upplever den första tiden i yrket. Syftet utvecklades till specifika frÄgestÀllningar kring mentorskap, förÀldrakontakt, administrativt arbete, pÄverkan frÄn kollegor och ledning samt krav och förvÀntningar. Med insikt kring dessa omrÄden ville vi skapa en ökad trygghet och förstÄelse för vÄr första tid som lÀrare.Studien byggde pÄ en enkÀtundersökning som besvarades av 32 lÀrare och 11 skolledare. EnkÀterna vi distribuerade bestod av givna svarsalternativ men med möjlighet till förtydligande i form av personliga kommentarer, d.v.s. en kombinerad kvantitativ och kvalitativ undersökningsmetod.

Denna uppsats berör barnets lÀrande i skilda museala miljöer, sett ur museipedagogens perspektiv. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vad museiansvariga och museipedagoger anser deras verksamhet kan erbjuda i form av lÀrande och lek. Samt analysera kontextens och lekens betydelse för lÀrande i de olika museala miljöerna.Tidsresan/rollspelet, som fÄr stort utrymme i min uppsats, Àr uppbyggd och bestÄr av lek och upplevelse. Uppsatsens problemformulering Àr tematiskt utformad eftersom de Àr skilda företeelser och tendenser jag önskar vaska fram ur empirin, inte specifika frÄgor. I min strÀvan att uppfylla syftet har jag utgÄtt ifrÄn en kvalitativ forskningsstrategi.För genererande av empirisk data har jag genomfört intervjuer med företrÀdare för skilda museala verksamheter samt gjort observationer av skolklasser pÄ Vikingatiders upplevelseanlÀggning.Studiens resultat visar att leken har stor betydelse i de olika museala verksamheterna men den Àr inte uttalad.