Bakgrund: NÀr ett barn drabbas av en allvarlig sjukdom som leukemi sÄ förÀndras livet för förÀldrarna och omgivningen. En hel familj pÄverkas och deras vardagsliv blir förÀndrat. Tidigare forskning har visat att förÀldrar kan kÀnna sig osÀkra pÄ sjukhuset och inte veta hur de kan hjÀlpa sitt barn. Syfte: Att beskriva förÀldrars upplevelser i samband med att deras barn drabbats av leukemi och vÄrdas pÄ sjukhus. Metod: Kvalitativ ansats och Graneheim och Lundmans manifesta innehÄllsanalys av tre stycken sjÀlvbiografiska böcker.

Enligt jÀmstÀlldhetslagen skall varje arbetsgivare med fler Àn tio anstÀllda utforma en jÀmstÀlldhetsplan och arbeta aktivt för en jÀmstÀlld arbetsplats. Vi fick i uppdrag av Skara kommun att mÀta deras anstÀlldas attityder till den jÀmstÀlldhetsplan de har upprÀttat eftersom de har haft svÄrt att fÄ bra gehör för sin jÀmstÀlldhetspolitik inom arbetsorganisationen. Syftet med uppsatsen Àr att genom en kvantitativ studie, i form av enkÀter, kunna se om de anstÀlldas attityder pÄverkar jÀmstÀlldhetsarbetet samt ett delsyfte att se hur jÀmstÀlldheten ser ut i organisationen utifrÄn de anstÀlldas synvinkel. Den teoretiska referensram vi har utgÄtt ifrÄn i vÄr analys Àr: Hirdman, Bernstein, Angelöw och Brante. DÀr vi tar upp könens sociala konstruktion och hur attityder formas.

Denna kvalitativa underso?kning handlar om fotografi vilket anva?nds som pedagogisk dokumentation i fo?rskola. Studien problematiserar det som synliggo?rs i fotografierna genom pedagogernas samtal och fotograferande.Da?rmed underso?ks hur medlet fotografi, kan formuleras in i ett pedagogiskt sammanhang och vilka specifika funktioner detta medium har na?r det anva?nds som dokumentation i fo?rskolan. Studien underso?ker ocksa? vad som avgo?r sorteringen och urvalet av dessa fotografier.Resultatet visar att a?terkommande drag i de tagna fotografierna kan ses i relation till pedagogernas fo?rha?llningssa?tt.

Bonus har under vÄren 2009 varit ett starkt kritiserat Àmne. Flertalet skandaler har varitbelysta av media, ledare har antingen tagit emot eller efter kritik avstÄtt frÄn bonus i denrÄdande lÄgkonjunkturen. I denna studie behandlar vi det omtvistade Àmnet bonus som ensymbol dÀr vi söker förstÄelse för laddningen ordet bonus har fÄtt. För att komma sÄ nÀraverkligheten som möjligt valde vi att utföra en kvalitativ fallstudie pÄ tvÄ företag somanvÀnder symbolen bonus. Studien kommer inte att resultera i en generaliseringsteoribland företag i allmÀnhet utan Àmnar inge förstÄelse för specifika situationer.FörhÄllandet kring varje företag Àr unikt och mÄste dÄ ocksÄ behandlas dÀrefter, studienkommer dÀrför visa hur det kan vara inte hur det Àr.Vi kommer i studien ta er genom tre steg med början i empirin, för att sedan lÄta dig tadel av vÄr tolkning av ordet bonus.

SlÀktet Rosa, rosor, Àr en mycket populÀr kulturvÀxt med en lÄng historia av vÀxtförÀdling. TyvÀrr uppskattas de inte bara utav oss mÀnniskor, utan Àven utav flera olika skadegörare. Ordningen steklar, Hymenoptera, innehÄller flera arter som angriper rosor. Denna litteraturstudie beskriver de stekelarter som finns i Sverige, deras utbredningsomrÄde, utseende och skadebild samt Àven om de angriper vissa specifika arter eller sorter utav rosor. BekÀmpning utav dessa skadegörare beskrivs.

Denna uppsats behandlar mÄlstyrning i högskolan. MÄlstyrning i den privata sektorn och den offentliga sektorn skiljer sig Ät av flera orsaker. Bland annat har verksamheter i dessa bÄda sektorer vÀldigt olika förutsÀttningar med hÀnsyn till till exempel vinstintresse. PÄ en högskola finns det dessutom mer specifika förutsÀttningar som gör att det kan vara problematiskt att anvÀnda mÄlstyrning pÄ samma sÀtt som i ett företag. Syftet med denna uppsats Àr att belysa hur mÄlstyrningen upplevs fungera pÄ en högskola genom att beskriva hur mÄlstyrning anvÀnds i en styrmix.

För uppsÀgning pÄ grund av personliga skÀl krÀvs saklig grund och vid avskedande skall arbetstagaren "grovt Äsidosatt sina Äligganden". Lagen om anstÀllningsskydd innehÄller dock inga preciseringar av vad dessa rekvisit innebÀr, utan detta har lÀmnats till rÀttstillÀmpningen att avgöra. VÄrt syfte med denna uppsats var dÀrför att först och frÀmst klargöra begreppen, uppsÀgning pÄ grund av personliga skÀl och avskedande, och dÀrefter undersöka de fall dÀr uppsÀgning eller avskedande har förelegat pÄ grund av misshandel, som skett pÄ eller i anslutning till arbetsplatsen. Vi ville ocksÄ visa pÄ i vilka situationer som begreppen Àr tillÀmpliga och vad som skiljer dem Ät. Vi har dock ej berört den offentliga sektorn och ej heller fall dÀr misshandeln ej skett pÄ eller i anslutning till arbetsplatsen.

Syfte & frÄgestÀllningar: Studiens syfte var att studera effekten pÄ medieanvÀndares attityder. För att fÄ en djupare förstÄelse och uppfattning om effekter pÄ attityden sÄ anvÀndes barnlÀkarfallet som ett exempel av anmÀlningsfall.Hur och pÄ vilket sÀtt kan media komma att ha effekt pÄ anvÀndarnas attityder?Metod & material: Studien Àr gjord efter en kvalitativ metod dÀr datainsamlandet bestod av tvÄ fokusgrupper. Totalt deltog tio personer och intervjuerna transkriberades och delades upp i teman (kodningsschema) som sedan analyserades enligt framing teorin.Huvudresultat: I resultatet kunde man utlÀsa att de bÄda fokusgrupperna hade oliker attityder gentemot barnlÀkarfallet. Detta trots att de bÄda fokusgrupperna tidigare hade en liknande uppfattning om hur media arbetar och sade sig vara kÀllkritiska.

Syfte & frÄgestÀllningar: Studiens syfte var att studera effekten pÄ medieanvÀndares attityder. För att fÄ en djupare förstÄelse och uppfattning om effekter pÄ attityden sÄ anvÀndes barnlÀkarfallet som ett exempel av anmÀlningsfall.Hur och pÄ vilket sÀtt kan media komma att ha effekt pÄ anvÀndarnas attityder?Metod & material: Studien Àr gjord efter en kvalitativ metod dÀr datainsamlandet bestod av tvÄ fokusgrupper. Totalt deltog tio personer och intervjuerna transkriberades och delades upp i teman (kodningsschema) som sedan analyserades enligt framing teorin.Huvudresultat: I resultatet kunde man utlÀsa att de bÄda fokusgrupperna hade oliker attityder gentemot barnlÀkarfallet. Detta trots att de bÄda fokusgrupperna tidigare hade en liknande uppfattning om hur media arbetar och sade sig vara kÀllkritiska.

Syftet med denna studie Àr att studera mediernas rapportering kring ett antal specifika hÀndelser kopplade till SOS Alarm. Med vÄr undersökning avser vi att bidra till kunskapen om hur tidningarna Aftonbladet och Dagens Nyheter framstÀller SOS Alarm i sina nyhetspubliceringar. Mediernas rapportering Àr viktig att studera dÄ mediebilden av SOS Alarm kan pÄverka allmÀnhetens förtroende för denna viktiga samhÀllsaktör. Detta Àr viktigt pÄ grund av att den bild och pÄ det vis som medierna framstÀller olika hÀndelser pÄverkar mÀnniskor, vÄr sociala och kulturella kontext, att se och uppfatta verkligheten vi lever i. Medierna utgör ett kraftfullt verktyg för mÀnniskors Äsikter, vÀrderingar och pÄverkar mÀnniskors beteende.Studien har anvÀnt sig av kvalitativ textanalys och inriktat sig pÄ 43 tidningsartiklar frÄn Aftonbladet och Dagens Nyheter.

Bakgrund: NÀr mÀnniskor drabbas av venösa bensÄr kan vardagen drastiskt förÀndras. Ett stort antal individer drabbas av bensÄr och incidensen ökar med Äldern. För att kunna ge en god omvÄrdnad behöver vÄrdpersonalen ökade kunskaper för att förstÄ bensÄrens inverkan pÄ individens dagliga liv. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur det Àr att leva med venösa bensÄr. Metod: Studien utfördes som en allmÀn litteraturstudie.

Syftet med studien var att belysa och diskutera hur syskon till personer med funktionshinder som medför nÄgon form av beteendeavvikelse upplevde och hanterade sin situation under uppvÀxten. De specifika frÄgestÀllningarna var vilka situationer syskonen utan funktionshinder upplevde som problematiska i sin vardag och hur de hanterade dessa situationer samt vilket agerande syskonen tyckte fungerade i de svÄra vardagssituationerna kontra vilket agerande de inte ansÄg fungerade. Som metod intervjuades tre vuxna syskon till personer med funktionshinder och syskonens handlingssÀtt, tankar och kÀnslor ÄskÄdliggjordes. Resultatet visade att en person i de allra flesta fall tycktes bli pÄverkad av att ha syskon med funktionshinder. PÄ vilket sÀtt syskonet utan funktionshinder blev pÄverkat skilde sig dock Ät syskonen emellan.

Fula ord kan definieras pÄ flera olika sÀtt. I vÄrt arbete syftar vi till svordomar, könsord och kraftuttryck. Syftet med vÄr studie Àr att undersöka hur sprÄknormer pÄverkar lÀrare och elevers anvÀndande av fula ord i skolan. Studien Àr genomförd pÄ ett antal skolor i södra Sverige. Genom enkÀtundersökning och intervjuer med lÀrare, fritidspedagoger och elever har vi fÄtt fram ett resultat som visar hur sprÄknormer Àr knutet till identitet, att normerna Àr svÄra att förhÄlla sig till, samt att de normer som förekommer i skolan Àr gamla normer som existerat i flera generationer.

MÀnniska-robot-interaktion Àr ett viktigt omrÄde inom bÄde nutida och framtida forskning för att möjliggöra en industriell miljö anpassad för de mÀnniskor som arbetar i den, samt för att utveckla nya metoder för en effektivare produktion. En viktig frÄga Àr den pÄverkan form och fÀrg har pÄ mÀnniskan, sett ur ett psykologiskt perspektiv. En litteraturstudie har gjorts kring den mÀnskliga upplevelsen av och pÄverkan frÄn fÀrg och form. Vidare gjordes en studie som syftade till en bedömning av studenters Äsikter kring nÄgra specifika fÀrger pÄ industrirobotar samt former pÄ robotgripdon.Det kunde konstateras att vitt och orange som fÀrg pÄ industrirobotar föredras framför anvÀndning av röda eller blÄ, sett ur ett perspektiv av orsakad Àngslan. Resultatet stÀmmer överens med tidigare studier Ätergivna inom den litteratur som studerats; vitt ses som en lugnande fÀrg och orange Àr anvÀnt i riskfyllda miljöer för att öka uppmÀrksamheten.

Detta arbete bestÄr av en undersökning om nÄgra professionella musikers (violinister) syn pÄ förberedelser inför en provspelning. Detta inkluderar tankar och strategier de anvÀnt för att förbereda sig pÄ bÀsta sÀtt för att möta de utmaningar musiker stÀlls inför vid en provspelning, samt vilka rÄd de anser viktiga att förmedla till andra om innehÄllet i dessa förberedelser. Undersökningen gjordes genom kvalitativa intervjuer med fyra musiker ur Göteborgs Symfoniker.Följande viktiga resultat framkom i undersökningen. Ingen av informanterna hade fÄtt nÄgon utbildning i hur de kunde förbereda sig för en provspelning men samtliga hade vÀrdefulla erfarenheter och rÄd om hur goda förberedelser bör göras. Musikernas rÄd och strategier kan hÀnföras till en eller flera av följande fyra kategorier; fÀrdigheten pÄ instrumentet, fÀrdigheten att framtrÀda, trÀning inför den specifika situationen samt mental instÀllning.