Minnets tematiska och berättartekniska funktion i Eyvind Johnsons roman Strändernas svall (Fredrik Smeds, C-uppsats i Litteraturvetenskap, Karlstads universitet, Institutionen för kultur och kommunikation, vt 2003). Författaren redogör först för romanens handling och jämför kompositionen med den i Odysséen. Vidare studeras berättare och synvinkel. Därefter följer en genomgång av minnena och berättelserna, främst Odyssevs?, men även Nestors och Menelaos?.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka en miljö där ungdomar träffas för att lära sig rap, utifrån ett lärandeperspektiv. Denna miljö kan sägas vara alternativ i förhållande till skolans mer formella kontext. Metoderna som jag använt är kvalitativa och etnografiska och jag vill i första hand undersöka vad individer i miljön själva uttrycker om sitt eget lärande. Detta har jag gjort genom observationer och intervjuer. I mina resultat framkommer flera olika kategorier av lärande och kunskap. Det handlar dels om språk och bättre ordförråd, men också om social kunskap, beteende och att utveckla sin identitet och självförtroende..

Afasi innebär en störning i språkfunktionen och är vanligt förekommande efter sjukdomen stroke. Vårdpersonal som saknar tillräcklig kunskap om hur kommunikation/interaktion kan genomföras med personer med språksvårigheter kan känna osäkerhet. Denna osäkerhet kan resultera i att dessa vårdare undviker personer med språksvårigheter eller avstår från att inleda samtal, vilket i sin tur leder till bristande vårdrelation. Studiens syfte var att belysa faktorer som främjar en god vårdrelation och kommunikation mellan vårdpersonal och personer med afasi efter stroke. Metoden som användes var litteraturstudie med kvalitativ ansats baserad på åtta vetenskapliga artiklar, vilka analyserades enligt en manifest innehållsanalys.

Denna uppsats syfte är att söka och fastställa de variabler av vikt, inom klimatförändringsregimens tillkomstprocess, som har betydelse för att regimen har tillkommit. Denna studie genomförs genom skapandet av ett teoretiskt ramverk bestående av de regimteoretiska perspektiven intresse, makt och kunskap. Detta används vidare för att först fastställa när regimen skapas och dess tillkomstprocess, för att sedan åskådliggöra variabler av vikt. Utifrån dessa premisser visar denna studie att variablerna av vikt särskilt var: förhandlingsparternas möjlighet och intresse att anta den problemlösande formen av en integrativ förhandlingsapproach under beslöjningen av osäkerhet, vilket stimulerades av användandet av beslutsmekanism efter konsensus och koncentration på rättviseaspekter; användandet av makt och utnyttjandet av relativa maktmöjligheter inom kampen att diktera reglerna; och framkomsten av vetenskaplig konsensus om både lämpliga anpassningsstrategier och den mänskliga påverkan av jordens klimat, samt dess möjlighet till influerande av aktörer med bestämmandemakt..

Syftet med detta examensarbete är att se om ett laborativt, utforskande arbetssätt kan få elevernas intresse för ämnet kemi att öka. Dessutom undersöks också om deras kunskap i ämnet kan påverkas av de laborativa arbetsmetoderna. Arbetet har utförts i en klass på 21 elever i år 8, och undersökningen är gjord i helklass. Mätmetoder som använts är reflektionsböcker, prov samt enkät. Dessa metoder sammantaget ger relativt hög reliabilitet eftersom jag använder mig av sk.

Syftet med examensarbetet var att göra en kvalitativ historiedidaktisk studie av gymnasieelevers intresse för historia i allmänhet och förståelse av en specifik historiekulturell artefakt i synnerhet. Detta är inte minst intressant med hänsyn till läroplanens riktlinjer om undervisningens anpassning och beaktande av elevernas erfarenhets- och livsvärld. En klass i respektive Historia A, B och C ? sammanlagt åttio elever ? fick läsa historikern, författaren och akademiledamoten Peter Englunds essä ?Om fattigdomens historia?. Därefter fick de svara på ett frågeformulär med öppna frågor om läsningen och deras förhållande till historiekultur i stort.

SammanfattningDet här arbetet utgör en studie av Piagets och Vygotskijs teorier om kunskapsutveckling hos individen. Piagets och Vygotskij teorier har i flertalet andra texter presenterats som varandras motsatser. I stället för att skapa ett huvudsakligt motsatsförhållande har den här studien försökt att om inte kombinera så åtminstone relatera Piagets och Vygotskijs teorier på området. Vygotskij har fokuserat på processer runt den lärande människan, men inte uteslutande. Piaget har fokuserat på processer inuti den lärande människan, men inte uteslutande.

Syftet med detta arbete är att få ökad insikt och kunskap kring samarbete mellan skola och hem i en mångkulturell yrkesgymnasieskola. Samverkan innebär att läraren, föräldrarna och eleven genom samarbete hittar samarbetsformer vilka främjar elevens kunskaps och sociala utveckling. Som forskningsobjekt hade jag en mångkulturell yrkesgymnasieskola. Jag ville se vilka samarbetsformer som brukar användas i skolan och vilka hinder som finns. Jag vill också se hur eleverna, deras föräldrar och lärarna ser på samarbete mellan skola och hem.

Bakgrund: HIV (humant immunbristvirus) och AIDS (förvärvat immunbristsyndrom) är en av nutidens största utmaningar för den globala folkhälsan. Indien har den tredje största inhemska befolkningen levandes med HIV i världen. I landet utgör ungdomar en tredjedel av de som smittas med HIV varje år och orsaken till detta är troligen sexuella kontakter med prostituerade. Större delen av jordens unga befolkning saknar tillgång till utbildning om sexuell och reproduktiv hälsa. Studier visar att sjuksköterskan har en viktig roll i arbetet med prevention av HIV/AIDS.

Mitt examensarbete går ut på att ta reda på mer hur en videoreporter på en lokal tv-kanal i Norrbotten funderar kring intervjupersoner och vad de värdesätter mest hos en bra intervjuperson. Den centrala forskningsfrågan har varit: Hur väljer man intervjuperson, efter kunskap eller personlighet? Jag har genomfört två semistrukturerade intervjuer med två kvinnliga videoreportrar som arbetar på tv-kanalen 24 Norrbotten. Jag har även tittat närmare på en veckas nyhetsinslag som de två har gjort för att sedan fråga dem om hur de gjorde när de arbetade med inslagen, samt om inslagens intervjupersoner stämmer överens med den allmänna uppfattningen om att det mest är svenska medelåldersmän som förekommer i nyheterna. Det jag har kommit fram till är bland annat att det stämmer att det är mest män som kommer till tals i nyheterna, men också att det beror på att så få kvinnor vill ställa upp på intervjuer.

Läraryrket är idag utsatt för flertalet förändringar som ställer krav på flexibilitet och professionalitet. Syftet med vår aktionsforskningsstudie var att öka förståelsen kring huruvida yrkesverksamma lärare med lång erfarenhet kan använda praxisnära reflektion som verktyg för att utveckla sin yrkesroll. De åtta gymnasielärare som deltog fick i uppgift att genomföra skriftliga, praxisnära reflektioner under tre veckors tid. Denna period avslutades med en enskild intervju. Vi gjorde sedan en tematisk analys över resultatet för att kategorisera reflektionernas innehåll, samt kopplingar till tyst kunskap.

Våld mot kvinnor är ett samhällsproblem som innebär brott mot mänskliga och demokratiska rättigheter och som har sin utgångspunkt i genusordningen, det vill säga att kvinnor och män lever under olika förutsättningar i samhället. Kvinnor med funktionsnedsättning uppfattas ofta vara dubbelt utsatta för våld, dels för att de är kvinnor och dels på grund av deras funktionsnedsättning. Personliga assistenter som arbetar hos funktionsnedsatta kvinnor kan hamna i en svår situation om de misstänker eller upptäcker att deras kund är utsatt för våld. För att veta hur de ska agera i en sådan situation krävs kunskap om vilka möjligheter och hinder som finns att anmäla en förövare. För att få en förståelse för hur personliga assistenter upplever möjligheter och hinder att agera i fråga om våld har kvalitativa intervjuer genomförts.

Uppsatsens övergripande syfte är att studera fenomenen ledarskap och delaktighet i en kommunal verksamhet, mer specifik avses att undersöka ledarskapets betydelse för medarbetarnas delaktighet. Avsikten med föreliggande studie är således att studera vad i ledarskapet som ledarna och medarbetarna uppfattar påverkar delaktigheten, och hur dessa faktorer påverkar delaktigheten, stödjande eller hindrande. Den teoretiska referensramen presenterar en forskningsöversikt över ledarskapsforskning, delaktighetsbegreppets komplexitet samt faktorer i ledarskapet som påverkar medarbetarnas delaktighet.Empirin har inhämtats genom tio kvalitativa intervjuer på två enheter inom en kommun belägen i Östergötland. Resultaten visar fler olika faktorer i ledarskapet som påverkar medarbetarnas delaktighet. Faktorerna som framkommit i studien som verkar stödjande är; visa intresse, förtroende, tillgänglighet, tillåtande, belöning och engagemang.

Palliativt förhållningssätt kännetecknas av helhetssyn av människan och uppnås genom stöttning av individen att leva med värdighet och största möjliga välbefinnande till livets slut oavsett diagnos eller ålder.Demens är en sjukdom som är svårt handikappande för den som drabbas och för de anhöriga är sjukdomen förödande. Den palliativa vården av personer med demens är inte optimerad. Studier visar att det dels beror på demenssjukdomen som är svår att vårda och dels för att stöd till de personer som vårdar sina anhöriga och det sociala kommunala nätverket har brister.Syfte: Att analysera upplevelsen av given vård i livets slutskede hos personer med demensdiagnos ur personalens och anhörigas perspektiv.Metod: Metasyntes utförd med Howell Major och Savin-Badins analysmodell, Qualitative Research Synthesis.Resultat: Kunskap och personcentrering var de två begrepp som blev produkten av syntesen. Begreppen fungerar som motsatser, om det finns kunskap och personcentrering så finns en bra upplevelse av given vård hos personal och anhöriga och om det brister i kunskap och personcentrering blir upplevelsen sämre.Diskussion: Kunskap om demens bland personal har i syntesen visats vara en indikator för god vård vid livets slut. Utbildning i demenssjukdom bör ske kontinuerligt och på olika nivåer beroende på vilken personalkategori som utbildas.Konklusion: Palliativ vård och demens måste få utrymme i utbildningarna av all personal, från undersköterska till specialistläkare..

Syftet med vår undersökning var att få en bredare bild om hur de olika formerna av gruppindelningar inom ämnet Idrott och Hälsa ser ut, lärarens motiv till att använda en specifik metod samt genom en enkät undersöka elevernas inställning till de olika gruppindelningarna. De begrepp vi använder oss av i denna studie är samundervisning, vilket innebär att flickor och pojkar har idrott tillsammans, särundervisning, då flickor och pojkar har skild idrottsundervisning samt nivåindelad undervisning vilket är ett sätt att dela in eleverna i grupper efter förutsättningar, förförståelse och intresse. De metoder vi använt oss av är dels en enkätundersökning som delats ut till ca 90 elever på tre skolor och dels har vi genomfört intervjuer med flera idrottslärare på de berörda skolorna. Resultatet visar att majoriteten av eleverna är nöjda med den gruppindelning som de har men vissa elever uttrycker en önskan om att få prova någon av de andra gruppindelningsformerna. Eftersom all undervisning är situationsanpassad finns det kanske inte bara ett alternativ som är det rätta utan det gäller för läraren att kunna avläsa när det är lämpligt att använda den ena eller andra arbetsformen utifrån klassens sammansättning och det arbetsmoment som ska utföras..