Syftet med detta arbete är att undersöka hur fyra gymnasieskolor i en kommun organiserar Specialundervisning. Frågeställningarna är följande:Hur ser de fyra gymnasieskolorna på Specialundervisning?Hur når skolorna elever i behov av särskilt stöd?Vilka elever har i praktiken rätt till Specialundervisning?För att få svar på dessa frågor genomfördes intervjuer med de personer som ensamt eller tillsammans med andra ansvarade för Specialundervisningen på de gymnasieskolor som valdes ut.Trots att tidigare forskning påstår att inkluderande Specialundervisning är det bästa så bedrivs idag i stort sett enbart segregerande Specialundervisning på håltimmar och andra lediga tider.Gymnasieskolorna har i stort sett samma syn på Specialundervisning, emellertid är skillnaderna i deras sätt att upptäcka elever i behov av stöd stora. Vissa skolor genomför tester under första terminen av gymnasiet för att upptäcka elever i behov av stöd, medan andra skolor låter tiden utvisa var eleven ligger i sin utveckling.I teorin har enligt skolorna alla elever rätt till Specialundervisning, dock fokuseras det främst i praktiken på de elever med någon slags svårighet. För elever som är särbegåvade inom ett eller flera ämnen finns inga uppdrag inom Specialundervisningen på de undersökta skolorna..

I denna studie har vi försökt att fånga pedagogers och elevers syn på samband mellanSpecialundervisning som sker enskilt eller i mindre grupp utanför klassrummet, underordinarie undervisning, och utanförskap. Studien lyfter huruvida elever som är i behov avsärskilt stöd, och får detta genom Specialundervisning utanför klassrummets ordinarieundervisning, bemöts annorlunda jämfört med övriga elever och om det påverkar dessaelevers kamratrelationer.Studien presenterar tidigare forskning inom området för Specialundervisning genom att se påbemötandet av elever i behov särskilt stöd, vikten av gemenskap samt tankar om en godlärandemiljö i skolan. Studiens undersökning bygger på kvalitativa frågor ställda tillpedagoger och elever kring deras skolors arbetssätt, elevers bemötande och kamratkontaktermed de som får Specialundervisning utanför klassrummet under ordinarie undervisning.I resultatet av studiens undersökning har vi funnit att pedagogers och elevers syn på sambandmellan Specialundervisning och utanförskap generellt inte skiljer sig åt. Majoriteten i bådadelarna av undersökningsgruppen är överens om att de inte kan se att bemötande ochkamratkontakter påverkas av Specialundervisningen. Vi kan dock se tendenser i några avpedagogernas svar och i flertalet elevers kommentarer att det görs en viss skillnad mellanelever som har Specialundervisning och elever som inte har det..

Mitt syfte var att ta reda på hur gymnasieelever med Specialundervisning upplever sinskolsituation, vilka för och nackdelar den för med sig, om de blir behandlade annorlundaav omgivningen på grund av deras skolform och om så är fallet hur de hanterar det. Jaganvände mig av kvalitativa intervjuer för att få min empiri. Intervjuerna visade attfördelarna med Specialundervisning är extrahjälpen, någon som lyssnar och bryr sig,individualiteten och en lugn miljö att studera i. Nackdelarna med Specialundervisningsom gick att utläsa från intervjuerna är en känsla av att inte vara som de andra eleverna,att bli behandlad i den ?vanliga? klassen utifrån att man inte kan och bör därför inteförsöka, avundsjuka kring att de med Specialundervisning får bra hjälp.

BakgrundForskning och litteratur lyfter fram att Specialundervisningen är problematisk för så väl elever som lärare. Det framkommer att elever kan må dåligt, känna sig utanför, få dålig självkänsla och missa kunskaper som eleverna borde få med sig.SyfteSyftet med studien är att kartlägga och analysera hur elever upplever särskild undervisning och/eller Specialundervisning. Med särskild undervisning/Specialundervisning menar vi att elever som är i svårigheter får lämna ordinarie undervisning för att få stöd av annan pedagog och i annan lokal.- Hur ser elever på sina kunskaper?- Hur resonerar elever om Specialundervisning?MetodI studien har vi använt oss av en kvalitativ metod, där vi använder oss av halvstrukturerade intervjuer. Vi hade ett frågeformulär inför intervjuerna med några huvudfrågor och teman, där vi hade möjlighet att ställa de följdfrågor som situationen inbjöd till utan att ha en given ordning på frågorna i förväg.

Syftet med den här studien är att analysera hur styrdokument och resurser används i Specialundervisning i ämnet idrott och hälsa. För att möjliggöra detta studerades verksamheten på två olika skolor. Utsagor från skolledare och lärare samt observationer av lärare i undervisningssituationen ligger som grund för studien. Materialet i studien omfattar två skolledare och två idrottslärare. I studien har vi valt att utgå från läroplansteori för att se hur de olika skolorna organiserar Specialundervisningen.

Syftet med vår studie är att kartlägga vad elever tycker om Specialundervisning utanför den egna gruppen. Metod: Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer med 13 elever, i två olika skolor, inom samma kommun. Den kvalitativa forskningsintervjun gör det möjligt att försöka inta elevers eget perspektiv, vilket var syftet med den här studien. Resultat: Resultatet av vår studie är väl överensstämmande med tidigare forskning på området. De flesta elever ställer sig positiva till sin Specialundervisning, även om någon av eleverna ser det som "något nödvändigt ont".

Vi har gjort en studie om motivation och motivationsarbete i grundskolans Specialundervisning och särskolans undervisning. Rapportens syfte är att beskriva hur pedagogerna arbetar med motivation i grundskolans Specialundervisning och i särskolan. Studien är genomförd i en medelstor stad och alla informanter är verksamma på samma skola. Vi har utfört den här studien med hjälp av kvalitativ forskningsmetod och använt oss av semistrukturerade intervjuer. I dessa intervjuer framgick det att pedagogerna ansåg att det var viktigt att arbeta med motivation.

SyfteDenna studie fokuserar på Specialundervisning med avseende på genus. Enligt vår yrkeserfarenhet är det fler pojkar än flickor som får extra stöd av något slag. Det kan vara särskilda undervisningsgrupper med olika typer av inriktning eller vanlig Specialundervisning. Detta beläggs också i forskning och litteratur. Vårt syfte med studien var att undersöka hur lärarna beskriver och bedömer pojkars och flickors behov av Specialundervisning.

Syftet med studien är att få en bättre inblick och kunskap om hur specialpedagogiken fungerar på två skolor inom en och samma kommun samt hur skolornas Specialundervisning i sin tur är utformad och strukturerad utifrån skollagar, läroplaner och lokala styrdokument. Studien börjar med en teoretisk och historiskt forskningsbaserad bakgrund kring specialpedagogik och Specialundervisning samt beskriver vidare hur nationella och internationella lagar och styrdokument förhåller sig till detta samt dess värdegrundsaspekt med grund i ?en skola för alla?. På de två skolor som undersökts har vidare fem personliga intervjuer genomförts med två specialpedagoger, en klasslärare samt de båda rektorerna på skolorna. Fokus har legat på att ta del av deras åsikter och upplevelser av specialpedagogik, Specialundervisning och inkludering samt därtill se huruvida klasslärare, specialpedagoger samt rektorer ser lika på Specialundervisningens funktion samt hur den bör vara utformad. Resultatet visade att pedagogerna hade en relativt homogen och likvärdig syn på Specialundervisningens funktion på de två skolorna och hur den i sin tur bör vara utformad i ?en skola för alla?.

Syftet med studien är att bidra till en ökad förståelse för de pedagogiska utmaningar som blivande lärare i årskurs 1-6 kan stå inför när det gäller Specialundervisning. Ambitionen har varit att lyfta några pedagogers tal om Specialundervisning och elever i behov av särskilt stöd. Vi har utgått från följande frågeställningar: Hur beskriver pedagogerna samarbetet mellan klasslärare och speciallärare/specialpedagog? Hur beskriver pedagogerna att de organiserar Specialundervisningen för att skapa förutsättningar för elever i behov av särskilt stöd att nå de nationella målen? I studien har intervjuer använts som metod. Intervjuerna har genomförts med sju pedagoger varav tre yrkeskategorier finns representerade: klasslärare, speciallärare och specialpedagog.

Syftet med denna studie var att undersöka hur några elever upplever grundskolans Specialundervisning. Detta gjorde jag genom att göra så kallade fokusgrupper, gruppintervjuer med elever om ett speciellt ämne. Ämnet som jag ville att de skulle diskutera var Specialundervisningen i grundskolan.Resultatet kom fram i olika tema som eleverna upplever som viktiga. Två teman dominerade elevernas upplevelser av Specialundervisning, nämligen, förhållningssätt och skolmiljön som finns runt omkring eleverna, lokalerna dvs. deras arbetsmiljö.Studiens resultat pekar på betydelsen av att lärare utvecklar en bra relation till eleven som man arbetar med, för att inlärning skall ske på bästa sätt.

Enligt styrdokumenten för grundskolan är det av vikt att alla barn har rätt till den hjälp debehöver inom ramen för sin klass. Att vara inkluderad på sina villkor är en rättighet för allaelever. Då det är rektor som är ansvarig för verksamheten i skolan är det betydelsefullt hurrektor ser på begreppet inkludering när det gäller elevers rätt till Specialundervisning.För att få reda på hur några rektorer tänker runt inkludering valde vi att intervjua sju rektorermed hjälp av Grundad Teori som arbetsmetod. Vi valde den metoden då det ger ettförutsättningslöst samtal utifrån en enda fråga: Hur tänker rektorer om möjligheten attförverkliga skolans uppdrag angående inkludering?Efter intervjuerna fann vi indikatorer som kunde kategoriseras i ensamhet, okunskap ochuppgivenhet.

Therese Larsson och Maria Petersson. Avsikten med studien är att beskriva hur elever som går i förskoleklassen upp till årskurs tre, upplever att deras kamratkontakter och självbild påverkas av att de går på Specialundervisning. Undersökningen ska ge en bild av om eleverna känner sig inkluderade i klassens gemenskap och lyfta elevernas åsikter om Specialundervisningen. Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om kamratkontakter, inkludering och självbild. Med hjälp av intervjuer ville vi undersöka hur barnen i vår undersökningsgrupp upplever Specialundervisningen i jämförelse med tidigare forskning. Resultatet visar att eleverna överlag har en positiv inställning till att få Specialundervisning med vissa komplikationer. Det har dock varit svårt att få svar på hur Specialundervisningen egentligen påverkar elevernas kamratkontakter. Kontentan är att kamraterna är viktiga.

Björn AlmSpecialundervisning som hjälp för att uppnå målenRemedial teaching as a help reaching the goalsAbstractSyftet med undersökningen var att beskriva några elevers upplevelser och syn på Specialundervisning och den hjälp de får för att uppnå kunskapsmål och värdegrundsmål; dels att sätta elevernas upplevelser i förhållande till ett par specialpedagogers erfarenhet/syn på undervisning i mindre grupp. Andra intressanta aspekter var att ha styrdokumenten/genus/etnicitet i åtanke som eventuella påverkande-faktorer. Vilken klassifikation och inramning har osynlig/synlig pedagogik och kan man se en förhållningssätt i förhållande till vetenskapsteoretiska utgångspunkter. Förhållningssätten har ju betydelse för vilken genomslagskraft Specialundervisning har som problemlösare i dagens skola.Elevernas socialisationsprocesser och pedagogiska möten kan leda till olika beroendeförhållanden i skolan som nätverk men även då det gäller deras övriga existensbetingelser. Ett urval av observationer,elevintervjuer och lärarintervjuer har gjorts.

AbstraktStudien behandlar begreppskunskap inom området positionssystemet hos elever i matematiksvårigheter. Undersökningen har gjorts i årskurs 4 och omfattar naturliga tal avseende tiobassystemet.Studien består av en kvantitativ undersökning och en kvalitativ del med intervjuer.Resultatet av studien har organiserats i tre områden som har betydelse för individens utveckling av matematiska begrepp. Talområdet 1-10, talsystemets uppbyggnad samt förståelsen av stora tal.Av resultatet framgår att förståelse av ett begrepp kan vara mer ytlig än den ser ut att vara. Brister i grundläggande begreppsförståelse kan leda till att räknesvårigheter uppstår. Svårigheter är bland annat begreppen talsort och platsvärde, särskilt i stora tal.Sökord: begrepp, matematiksvårigheter, positionssystemet, schema, Specialundervisning, tiobassystemet..