Bakgrund: Handledning Àr ett Àmne som ligger i tiden bÄde inom förskolans och inom skolans vÀrld. Centralt i vÄr studie Àr hur handledningen praktiskt bedrivs av specialpedagoger samt hur de talar om handledning som verktyg och om sin handledarroll. DÄ man som samtalsledare ocksÄ har en möjlighet att styra samtalet sÄg vi begrepp som ansvar, makt och pÄvekan som viktiga ord att föra fram i vÄr studie. Syfte: Syftet med vÄr studie Àr att belysa hur de tillfrÄgade specialpedagogerna talar om handledningssamtalet och sin handledarroll, samt om begrepp som makt, pÄverkansmöjlighet och ansvar i ett specialpedagogiskt perspektiv. UtgÄngspunkten för studien Àr att synliggöra olika diskurser inom Àmnet och belysa det faktum att hur specialpedagogerna talar om handledning, ansvar, makt och pÄverkan ger olika konsekvenser för verksamheten och för barn i behov av sÀrskilt stöd.

AbstractMarie Widerberg (2010). Portfolio i förskolan med perspektiv pÄ specialpedagogik. (Portfolio in primary school with perspective on special education.) Sektionen för lÀrarutbildningen, specialpedagog utbildningen 90 hp.Examensarbetets syfte Àr att med perspektiv pÄ specialpedagogik, undersöka hur portfolion anvÀnds pÄ förskolor i en mindre kommun samt belysa specialpedagogens roll. Undersökningen utgÄr frÄn följande frÄgestÀllningar: PÄ vilket sÀtt pÄverkar och utvecklar portfolion enligt pedagogerna, det enskilda barnet och förskolans verksamhet? PÄ vilka sÀtt anvÀnds portfolio som ett underlag till pedagogernas egen reflektion kring sin verksamhet och sitt förhÄllningssÀtt? Vilka möjligheter och hinder menar pedagogerna att det finns i arbetet med portfolio? samt Vilken roll kan specialpedagogen ha i arbetet med portfolio och hur kan portfolion anvÀndas som ett specialpedagogiskt redskap? Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om portfolio, specialpedagogik samt specialpedagogens roll i förskolan.

Syfte: Syftet med undersökningen Àr att lyfta fram det arbete som erfarna lÀrare beskriver att de anvÀnder i undervisningen för att elevers ordförrÄd ska utvecklas.ForskningsfrÄgor? Hur synliggörs elevers ordförrÄd? ? Vilka olika strategier kan identifieras i arbetet med att utveckla elevers ordförrÄd?? Finns det nÄgra strategier i arbetet med att utveckla elevers ordförrÄd som anses speciellt verkningsfulla för elever i lÀs och skrivsvÄrigheter?Perspektiv och tidigare forskning: Studien ramas in av tidigare forskning vad avser ordförrÄd.De teoretiska perspektiven utgÄr frÄn konstruktivism och ett sociokulturellt perspektiv med den proximala utvecklingszonen, kulturen, gemenskapen och sprÄket som ett centralt redskap. Dessutom tar studien sin utgÄngspunkt i ett specialpedagogiskt perspektiv med de relationella och kategoriska perspektiven.Metod: Studien bygger pÄ samtalsliknande intervjuer med fem stycken erfarna lÀrare för lÄg- och mellanstadiet, s.k. förstelÀrare, i en kommun pÄ vÀstkusten. Utsagor frÄn intervjuerna har sedan tolkats och kategoriserats utifrÄn forskningsfrÄgor och tidigare forskning om undervisning och lÀrande vad avser ordförrÄd och elever i Ärskurserna 1-3.Resultat: Resultatet visar pÄ att det finns flera omrÄden dÀr erfarna lÀrares utsagor om den egna praktiken gÄr hand i hand med forskare vad avser strategier som anses verkningsfulla nÀr det gÀller att utveckla elevers ordförrÄd.

Syfte: Syftet med studien Àr att belysa förskollÀrares tolkning, förstÄelse och levda erfarenheter kring arbetet i barngrupper, dÀr svÄra lek- och samspelssituationer uppstÄr. I studien belyses Àven förskollÀrares levda erfarenheter kring eget lÀrande i arbetet med svÄra lek- och samspelsprocesser. De frÄgestÀllningar studien utgÄr ifrÄn Àr Hur tolkar och förstÄr förskollÀrarna situationer dÀr svÄrigheter i lek och samspel uppstÄr? Hur handlar förskollÀrarna? Vad medverkar till att förskollÀrarna i dessa processer ser nya möjligheter i arbetet? Vilka arbetssÀtt menar förskollÀrarna Àr framgÄngsrika i svÄra lek- och samspelssituationer? och Hur upplever förskollÀrarna att det specialpedagogiska stödet bör vara utformat?Teori: Som teoretisk grund har en fenomenologisk livsvÀrldsansats anvÀnts för att fÄ tillgÄng till förskollÀrarnas levda erfarenheter kring svÄra lek- och samspelsprocesser i förskolan. Med livsvÀrlden som studieobjekt handlar det om att studera fenomenet, sÄ som det visar sig och att med öppenhet strÀva efter att förstÄ förskollÀrarnas levda erfarenheter.Metod: Kommunikation och interaktion Àr utgÄngspunkten för att fÄ tillgÄng till andras livsvÀrldar (Bengtsson, 2005).

AbstractMarie Widerberg (2010). Portfolio i förskolan med perspektiv pÄ specialpedagogik. (Portfolio in primary school with perspective on special education.) Sektionen för lÀrarutbildningen, specialpedagog utbildningen 90 hp.Examensarbetets syfte Àr att med perspektiv pÄ specialpedagogik, undersöka hur portfolion anvÀnds pÄ förskolor i en mindre kommun samt belysa specialpedagogens roll. Undersökningen utgÄr frÄn följande frÄgestÀllningar: PÄ vilket sÀtt pÄverkar och utvecklar portfolion enligt pedagogerna, det enskilda barnet och förskolans verksamhet? PÄ vilka sÀtt anvÀnds portfolio som ett underlag till pedagogernas egen reflektion kring sin verksamhet och sitt förhÄllningssÀtt? Vilka möjligheter och hinder menar pedagogerna att det finns i arbetet med portfolio? samt Vilken roll kan specialpedagogen ha i arbetet med portfolio och hur kan portfolion anvÀndas som ett specialpedagogiskt redskap? Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om portfolio, specialpedagogik samt specialpedagogens roll i förskolan.

Syfte: Syftet med denna studie har varit att undersöka om och i sÄ fall hur grundskolor, hÀr avgrÀnsat till en kommun, arbetar med handledning som redskap att nÄ skolutveckling samt hur skolledare i denna kommun talar om och ser pÄ handledning respektive skolutveckling. Syftet har preciserats med följande frÄgestÀllningar; Vilka förutsÀttningar finns för handledning pÄ skolorna och vilka konsekvenser fÄr det? Vilken Àr handledningens fokus, funktion och syfte enligt skolledarna? Har handledningen potential att leda till utveckling pÄ individ-, grupp- och/eller skolnivÄ och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt anser skolledarna? samt PÄ vilket sÀtt ses handledning som redskap för skolutveckling enligt skolledarna?Teori: Denna studie Àr inspirerad av ett sociokulturellt perspektiv. Inom ett sociokulturellt perspektiv ses sprÄk som handling och mÀnsklig kunskap Àr i huvudsak diskursiv, det vill sÀga sprÄklig. SprÄket och kommunikationens roll betonas vid mÀnsklig utveckling inom detta perspektiv och sprÄket ses som handledningens centrala redskap.

Syfte: Uppsatsen söker frilÀgga det specialpedagogiska forskningsomrÄdets ideologiska konstruktioner via framskrivningar i specialpedagogisk programlitteratur, avseende grÀnsdragningar mellan vetenskaper, specialpedagogiska perspektiv och karaktÀristika.Teori: Med inbegripande av kontrastiva konstruktioner mellan vetenskaper för visst ideologiskt frÀmjande, ger begreppet grÀnsarbete (Gieryn, 1983) signifikans Ät omrÄdets konstruktion. GrÀnsarbeten kan innebÀra retoriska framskrivningar av vetenskapliga perspektivs karaktÀristika, med funktion av medel för makt framför beskrivning av vetenskap. Enligt marxistisk s.k. negativ ideologitradition har ideologier bl.a. vidmakthÄllande funktioner för stat och styrande grupper.

ABSTRAKT Persson, Emely & TrÀgÄrdh, Cecilia (2014). SprÄktest ? ett nödvÀndigt ont eller ett vÀrdefullt lÀrverktyg? (Language test ? a necessary evil or a valuable teaching tool?). SpeciallÀrarprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, LÀrande och samhÀlle, Malmö högskola. Syfte och frÄgestÀllningar VÄrt övergripande syfte Àr att undersöka lÀrares syn pÄ att testa elever i behov av stöd, elevernas upplevelse av att bli testade samt hur testanvÀndning kvalificerar sig i ett specialpedagogiskt relationellt perspektiv. VÄra frÄgestÀllningar Àr: Finns det nÄgot samband mellan förekomsten av professionellt lÀrande mellan lÀrare och sÀttet pÄ vilket lÀrare vÀljer att kartlÀgga elever i behov av stöd? Ger testresultat den information man behöver för att hjÀlpa elever i behov av sÀrskilt stöd? Hur vÀljs tester ut? Hur anvÀnds resultatet i det fortsatta lÀrandet? Kan det uppstÄ nÄgra etiska problem i samband med testning och i sÄ fall vilka? Teoretisk förankring Vi kommer att utgÄ frÄn ett sociokulturellt perspektiv, i vilket sprÄkets roll Àr av stor vikt vid lÀrande och utveckling.

ProblemomrÄde Vi har bÄda arbetat en lÀngre tid i skolans Är F-6 och kommit i kontakt med mÄnga elever i behov av sÀrskilt stöd. VÄr erfarenhet Àr att arbetet med att utreda elevers behov av sÀrskilt stöd ser vÀldigt olika ut pÄ skolorna och att Àven specialpedagogens roll i detta arbete ser olika ut. Syfte och preciserade frÄgestÀllningar Syftet med vÄrt examensarbete Àr att undersöka hur specialpedagoger beskriver att de arbetar med pedagogisk utredning samt hur dokumentationen i detta arbete ser ut i skolÄr F-6. Vi vill ta reda pÄ vilken roll specialpedagogen har, samt se vilka likheter och olikheter det finns inom detta omrÄde. De preciserade frÄgestÀllningarna Àr: ? Hur beskriver specialpedagoger att de arbetar med pedagogiska utredningar i skolÄr F-6? ? Hur ser dokumentationen i detta arbete ut? Teoretisk ram I undersökningen utgÄr vi frÄn tvÄ teoretiska ansatser.

Esbjo?rnsson, Cecilia (2014). Utan sin telefon kan man inget- En fallstudie om hur vuxna med dyslexi anva?nder sig av appar i studierna (Without you phone you know nothing), Specialla?rarprogrammet 90 hp, Skolutveckling och ledarskap, La?rande och samha?lle, Malmo? ho?gskola. Problemomra?de De mobila enheterna med sina applikationer har letat sig in i klassrummen och anva?nds av eleverna i studierna men va?ldigt lite forskning finns pa? hur de fungerar fo?r elever med la?s- och skrivsva?righeter. Denna studie underso?ker hur applikationer fungerar som ett tekniskt sto?d fo?r vuxna med dyslexi.

ProblemomrÄde: SprÄket har en viktig funktion för barnets helhetsutveckling och Àr Àven viktigt för samhÀllet i stort. Dagens samhÀlle Àr komplext dÀr det krÀvs förmÄga att samspela och kommunicera med mÄnga olika sorters mÀnniskor i skilda situationer vilket medför att de som inte kan hantera ett sprÄk till fullo riskerar att hamna utanför (Nettelbladt & Salameh, 2007). Med lÀroplanens (Lpfö 98/2010) skÀrpta mÄlformulering och stora barngrupper kÀnner vi en oro över att som pedagoger i förskolan hinna med att samtala med samt lyssna till varje barn. Specialpedagogen har fördjupade kunskaper om barns sprÄkutveckling genom sin pÄbyggnadsutbildning. Hur tillgÀnglig Àr specialpedagogen i det vardagliga, sprÄkutvecklande arbetet? Syfte: VÄrt syfte med studien Àr att belysa och undersöka hur specialpedagogiskt arbete gÀllande förskolebarns sprÄkutveckling kan se ut.

Vi vill genom denna studie belysa nÄgra specialpedagogers handledning. Vi har trÀffat respondenterna och detta Àr deras skildring av sin handledning. UtifrÄn vad de sÀger har vi försiktigt tolkat det de sagt för att fÄ en bild av den handledning de bedriver. VÄrt huvudsyfte var att beskriva och kartlÀgga vilken handledning specialpedagoger genomför i förskola och skola. De frÄgestÀllningar vi fokuserat pÄ Àr vilka typer av handledning anvÀnder specialpedagogerna. Vilka modeller och metoder de förlitar sig pÄ.

SammanfattningDen hÀr studiens syfte var att studera lek och kommunikation hos en barngrupp i tvÄ olika typer av utomhusmiljöer. Platsens betydelse har lyfts fram genom att samma barngrupp studerats i tvÄ olika miljöer, parklek respektive skogsmiljö. Resultatet visade dessa platsers pÄverkan pÄ just denna barngrupps lekar. Miljöerna var kÀnda och trygga för barngruppen och gruppen var van att vistas utomhus cirka 4 ? 5 timmar varje dag, alla veckans dagar.FrÄgestÀllningarna behandlade frÄgor om hur barngruppen lekte och kommunicerade i byggd parkleks- respektive naturlig skogsmiljö.

Abstract/Sammanfattning ProblemomrÄde FÄr elever med dyslexi det stöd som de har behov av och rÀtt till i en dyslexiskola? Syfte och preciserade frÄgestÀllningar Det övergripande syftet med mitt examensarbete Àr att undersöka pedagogiska metoder för lÀrande i en dyslexiskola och om skolans metoder Àr överförbara till andra grund- och gymnasieskolor. Syftet Àr att fÄ svar pÄ vilka uppfattningar, upplevelser och erfarenheter som eleverna, specialpedagogerna samt rektor har. Vad som gagnar eleven bÀst i sitt lÀrande utifrÄn följande preciserade frÄgestÀllningar: ? Vilka strategier anvÀnder eleven för sitt lÀrande? ? Hur upplever eleven lÀrmiljön i skolan? ? Vilka erfarenheter har specialpedagogerna av metoder för elever med dyslexi? ? Upplever specialpedagogerna att deras metoder bygger pÄ beprövad erfarenhet? ? Vilken uppfattning har rektor om stöd för elever med dyslexi? Teoretisk ram Jag har valt att anvÀnda tre teorier som pÄverkar elevens villkor och förutsÀttningar för lÀrande nÀmligen: systemteoretiskt, specialpedagogiskt och sociokulturellt perspektiv.

Abstrakt Levau Sofia & Millo-Tranmark Gabriella (2014). "Den Àr som ett bibliotek" En studie av hur gymnasieelever anser att deras anvÀndning av iPad har fungerat som ett alternativt verktyg i undervisningen. Specialpedagogik, Skolutveckling och ledarskap, LÀrande och samhÀlle. ProblemomrÄde: För tre Är sedan beslöt en större yrkesförberedande gymnasieskola att införa iPad i undervisningen. Samtliga elever och lÀrare pÄ de yrkesförberedande programmen fick tillgÄng till var sin iPad. Nu har tre Är gÄtt och den första kullen ?iPad-elever? tar studenten.